Karl Grunewald
| Karl Grunewald | |
| Född | 5 april 1921 |
|---|---|
| Död | 15 juni 2016 (95 år) |
| Medborgare i | Sverige[1] |
| Sysselsättning | Psykiater |
| Redigera Wikidata | |
Karl-Reinhard Grunewald, född 5 april 1921 i Oskarström, Slättåkra församling, Hallands län, död 15 juni 2016 i Saltsjö-Duvnäs, Nacka församling, Stockholms län[2], var en svensk barnpsykiater, professor, verksam vid Socialstyrelsen 1961–86 som överinspektör, medicinalråd och chef för byrån för handikappfrågor.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Grunewald blev medicine licentiat i Lund 1948 och innehade olika läkarförordnanden 1949–1956. Han var lärare i psykologi vid Lunds universitet 1955–1957, var chef för Kristianstads läns psykiska barna- och ungdomsvård 1956–1961, överinspektör för vården av psykiskt efterblivna med flera 1961–1967, rådgivande psykiater vid Socialstyrelsen 1961–1967, medicinalråd och byråchef där 1968 och var chef för byrån för handikappfrågor 1981–1986.[3]
Han var ledamot vid direktionen för Allmänna Barnhuset 1962–1988, expert i statliga kommittéer och utredningar, ledamot av Världshälsoorganisationens (WHO) expertkommitté 1968–1983, ordförande i Riksförbundet Hem och Skola 1972–1976 och ledamot av LL-stiftelsen från 1987. Han skrev skrifter i psykologi och psykiatri samt var huvudredaktör för tidskriften Psykisk utvecklingshämning 1962–1987.[3]
Grunewald var en drivande kraft i strävan att förbättra de psykiskt utvecklingsstördas livsvillkor genom att bekämpa institutionsvård och verka för att utvecklingsstörda ska leva tillsammans med andra i samhället.[4]
Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
- 1985 – Medicine hedersdoktor vid Lunds universitet[5]
- 1990 – Allmänna Barnhusets stora pris för ”sin banbrytande insats för att förbättra de utvecklingsstörda barnens villkor”[6]
- 1993 – Regeringens utmärkelse "Professors namn"[7]
Familj[redigera | redigera wikitext]
Grunewald var son till ingenjör Eduard Grunewald och Else Feldmann. Han gifte sig 1951 med Elsa Kristina Larsson (född 1923), dotter till köpmannen Viktor Larsson och Elin Gezelius.[3]
Citat[redigera | redigera wikitext]
Grunewald skrev bland annat:
| ” | Utvecklingsstörd är den som på grund av avsevärd nedsättning av förståndsfunktionerna (begåvningen), vilken har uppstått under utvecklingsperioden, har svårt att anpassa sig till omgivningen | „ |
| – Karl Grunewald, 1977[8] | ||
Bibliografi i urval[redigera | redigera wikitext]
- Grunewald, Karl (1989). Barn med handikapp: om kampen för allas lika rätt. Stockholm: Riksförb. för rörelsehindrade barn och ungdomar (RBU). Libris 7759181. ISBN 91-86592-03-3
- Bakk, Ann; Grunewald, Karl (1993). Omsorgsboken: en bok om människor med begåvningshandikapp (2., [omarb.] uppl.). Stockholm: Liber utbildning. Libris 7455860. ISBN 91-634-0079-0
- Grunewald, Karl (2010). Från idiot till medborgare: de utvecklingsstördas historia (2. uppl.). Stockholm: Gothia. Libris 12188696. ISBN 978-91-7205-717-3
- Grunewald, Karl; Hallerfors, Hans (2013). LSS – lagen om stöd och service och närliggande lagstiftning ([Ny, omarb. uppl.]). Saltsjö-Duvnäs: Intra. Libris 14293596
- Grunewald, Karl (2015). Omsorgsrevolutionen: personer med utvecklingsstörning i debatt och media 1950–2000. [Stockholm]: Tidskriften Intra. Libris 17749984. ISBN 9789163777714
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Libris, 28 juni 2016, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges Dödbok SDB 1830-2020, USB, Version 8, Sveriges Släktforskarförbund (2020).
- ^ [a b c] Uddling, Hans; Paabo, Katrin, red (1992). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1993. Stockholm: Norstedt. sid. 393. Libris 8261513. ISBN 91-1-914072-X. https://runeberg.org/vemardet/1993/0393.html
- ^ Persson Bergvall, Inger; Sjöberg, Malena (2012). Åratal – ur handikapphistorian (3:e upplagan). HandikappHistoriska Föreningen www.hhf.se. sid. 30. ISBN 978-91-637-1274-6. http://www.livsbild.se/PageFiles/2815/aratal_ur_handikapphistorien.pdf. Läst 3 december 2017. ”En som i hög grad bidrog till att avslöja misären och övergreppen var Karl Grunewald som arbetade på Medicinalstyrelsen, senare Socialstyrelsen, och gjorde många inspektionsresor i landet.”
- ^ ”Karl Grunewald hedersdoktor i Lund”. Svenska Dagbladet: s. 17. 1 juni 1985. https://www.svd.se/arkiv/1985-06-01/17. Läst 4 december 2017.
- ^ ”Barnpris”. Svenska Dagbladet: s. 11. 5 oktober 1990. https://www.svd.se/arkiv/1990-10-05/11. Läst 4 december 2017.
- ^ Christina Weihe (1 januari 2006). ”Regeringens belöningsmedaljer och regeringens utmärkelse Professors namn”. Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/contentassets/61bab671f59a46af81cb11ee99e0d0eb/regeringens-beloningsmedaljer-och-regeringens-utmarkelse-professors-namn. Läst 4 december 2017.
- ^ Larsson, Anna-Stina; Holmbom, Agneta (18 juni 2014). ”Vad är utvecklingsstörning?”. Landstinget i Uppsala län. Arkiverad från originalet den 26 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160526124909/http://www.lul.se/sv/Kampanjwebbar/Infoteket/Funktionsnedsattningar/Utvecklingsstorning1/Vad-ar-utvecklingsstorning/. Läst 19 juli 2014.
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Andersson, Olov; Barow, Thomas; Tideman, Magnus, red (2011). Omsorg i förändring: en vänbok till Karl Grunewald. Stockholm: Intra. Libris 12131474. ISBN 9789163383373
- Andersson, Olov (22 juni 2016). ”Minnesord: Karl Grunewald”. Hallandsposten. https://www.hallandsposten.se/familj/minnesord-karl-grunewald-1.3135231. Läst 27 juni 2016.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Karl Grunewald i Libris
- ”Karl Grunewald är död”. Riksförbundet FUB. 15 juni 2016. https://www.fub.se/nyheter/karl-grunewald-ar-dod/. Läst 3 april 2023.
- ”Karl Grunewald: Obenägen för allt tvång”. Sörmlands museum. https://www.sormlandsmuseum.se/utforska/en-perfekt-manniska/karl-grunewald/karl-grunewald/. Läst 3 april 2023.
|