Carl Gustaf Wrangel
| Carl Gustaf Wrangel | |
Carl Gustaf Wrangel porträtterad 1662 av Matthäus Merian d.y..
|
|
| Information | |
|---|---|
| Född | 23 december 1613 Uppsala, Sverige |
| Död | 25 juni 1676 (62 år) Rügen, Svenska Pommern, spyker (slott) |
| Begravningsplats | Wrangelska gravkoret, Skoklosters kyrka |
| I tjänst för | Sverige |
| Grad | Fältmarskalk, Riksamiral |
| Slag/krig | Trettioåriga kriget Torstensons krig Karl X Gustavs polska krig |
| Övrigt arbete | Riksråd, Generalguvernör |
Carl Gustaf Wrangel af Salmis, född 23 december 1613, död 25 juni 1676, svensk greve, militär, generalmajor 1638, riksråd 1646, fältmarskalk 1646, generalguvernör i Pommern 1648, riksmarsk 1664. Son till Herman Wrangel, halvbror till Wolmar Wrangel af Lindeberg, gift med Anna Margareta von Haugwitz. Lät bland annat bygga Skoklosters slott och Wrangelska palatset i Stockholm.
Wrangel övertog befälet över de svenska trupperna i det trettioåriga kriget 1646 efter att Lennart Torstenson tvingats avsäga sig posten på grund av sjukdom och blev samma år riksråd. Karl X Gustav avlöste honom 1648 som överbefälhavare i Tyskland. När Wrangel intog Fredriksodde 1657 blev han som en belöning riksamiral. Wrangel spelade även en viktig roll i slaget i Öresund.
Carl Gustaf Wrangel är begravd i det Wrangelska gravkoret i Skoklosters kyrka.
[redigera] Se även
[redigera] Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Carl Gustaf Wrangel
| Företrädare: Gabriel Bengtsson Oxenstierna |
Sveriges riksamiral 1657–1664 |
Efterträdare: Gustaf Otto Stenbock |
| Företrädare: Lars Kagg |
Sveriges riksmarsk 1664–1676 |
Efterträdare: Ämbetet avskaffat |