Karl Gustav Bonuvier

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Karl Gustav Bonuvier (även Bonnevier och Bonviér), född 21 september 1776, död i Fredrikshamn i augusti 1858, var en svensk skådespelare och teaterdirektör verksam i Sverige och Finland.

Han var 1796–1799 anställd vid Munkbroteatern, där han bland annat spelade älskaren i Den dubbla intrigen av Dumaniant. Han spelade sedan för Johan Peter Lewenhagen, hans frus svåger, och på Djurgårdsteatern innan han 1812 reste över till Finland med Bonuvier-Gellerstedtska truppen. I truppen ingick förutom Bonuvier makarna Gellerstedt, excertiemästaren Otto och dansösen samt sångerskan Anna Johanna, vilka redan tidigare hade turnerat i Finland med seuerlingska privilegierna. 1813 övertog han priviligerna av Margareta Seuerling och grundade en egen trupp som var verksam 1813–1827.[1] Han blev bofast i Finland och lät uppföra landets första teaterhus i Åbo 1817 vid Nytorget (idag Salutorget). Huset, som var byggt i trä och hade 700 åskådarplatser, brann dock ned vid Åbo brand 1827.[2] Branden ödelade Bonuviers finanser och gjorde sedermera endast gästspel i andras trupper, bl. a. Carl Wilhelm Westerlunds och arrenderade eventuellt sitt privilegium åt besökande trupper. Zacharias Topelius såg honom spela ännu i februari 1838, men för övrigt är uppgifterna om hans förehavanden på äldre dagar rätt sparsamma.[3] Han dog i Fredrikshamn 1858, där hans dotter Jacobina Christina, gift med justitierådmannen Per Evert Öhmann, bodde.

Han var gift 1:o med skådespelaren Ulrica Sofia Björling (1778–1809) och 2:o med skådespelaren Maria Christina Widbom (1791–1825).

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ von Frenckell, Ester-Margaret, Offentliga nöjen och privata i Helsingfors 1812–1827: med en historisk översikt, Söderström, Helsingfors, 1943, 56–58.
  2. ^ Uppslagsverket Finland
  3. ^ Topelius, Zacharias, Nyberg, Paul (utg.), Dagböcker. Bd. 3, 1837–38, Helsingfors, Holger Schildts förlagsaktiebolag, 1921, 254.
  • Johan Flodmark, Stenborgska skådebanorna.
  • Ester-Margaret von Frenckell, Offentliga nöjen och privata i Helsingfors 1812–1827: med en historisk översikt (doktorsavhandling), Söderström, Helsingfors, 1943.
  • Ester-Margaret von Frenckell, Sju magra år med Thalia: offentliga nöjen och privata i Helsingfors 1827–1833, Söderström, Helsingfors, 1952.