Karl II av Hessen-Kassel

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Karl av Hessen-Kassel 1744-1836

Karl av Hessen-Kassel, född 19 december 1744, död 17 augusti 1836, trädde 1756 i dansk tjänst, var ståthållare i Schleswig och Holstein från 1768 och titulär (ej regerande) lantgreve av Hessen-Kassel från 1805. Han var son till Fredrik II av Hessen-Kassel och Maria av England. Han gifte sig med Louise av Danmark.

Uppfostrades i Danmark hos sin frände, Fredrik V av Danmark, på grund av faderns, Fredrik II:s övergång till katolicismen och skilsmässa från modern. Redan 1765 blev Karl chef för artilleriet. Vid Kristian VI:s tronbestigning blev han krigsminister och förmäldes med kungens syster. Efter en tid svalnade kungens intresse för sin svåger, men efter några års utlandsvistelse utsågs Karl 1769 till ståthållare i Schleswig och Holstein.[1]

Efter Gustav III:s statsvälvning utsågs Karl till general i Norge, där han kvarstannade till 1774. Han blev där ganska populär. Efter kronprins Fredriks statskupp 1784 ökades åter Karls inflytande , 1788 sändes han på nytt till Norge för att överta befälet mot Sverige, och kronprinsen äktade 1790 hans dotter. Senare fick dock Karl inom regeringskretsar en svår rival i hertigen av Augustenborg, och framstegspartiet kunde ej förlika sig med hans motstånd mot tryckfriheten. Han har efterlämnat sina memoarer, bland annat om fälttåget 1788.[1]

Barn[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 14. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 1257