Karl II av Neapel

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kung av Neapel, kung av Albanien, furste av Achaea, greve av Provence och Forcalquier samt greve av Anjou och Maine.

Karl II av Neapel, även Karl den halte, greve av Anjou och Provence, kung av Neapel, född 1246 och död 5 maj 1309.

Karl II av Neapel var son till Karl I av Anjou och Beatrice av Provence. Han var vid faderns död fängslad i Sicilien efter att i maj 1284 besegrats och tillfångatagits av amiralen Roger de Loria under den sicilianska aftonsången, ett uppror mot den franska överhögheten på ön.

Fadern dog 1285 men Karl II av Neapel frigavs först 1288 efter medling av Edvard I av England. Han tvingades avträda tronen på Sicilien till Peter III av Aragoniens son Fredrik i maj 1302 i Caltabelotta. Detta trots att han hade stöd både av påven Bonifatius VIII och Jakob II av Aragonien. Han var gift med Maria Arpad av Ungern och efterträddes av sin son Robert.


Företrädare:
Karl I av Anjou
Kung av Neapel
1285 -1309
Efterträdare:
Robert av Neapel
Företrädare:
Karl I av Anjou
Kung av Albanien
1285 -1301
Efterträdare:
Filip I av Taranto
Företrädare:
Karl I av Anjou
Furste av Achaea
1285 -1289
Efterträdare:
Isabella
Företrädare:
Karl I av Anjou
Greve av Provence och Forcalquier
1285-1290
Efterträdare:
Robert av Neapel
Företrädare:
Karl I av Anjou
Greve av Anjou och Maine
1285 - 1325
Efterträdare:
Ludvig I, 1339