Karlshamnsverket

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Karlshamnsverket

Karlshamnsverket är ett oljeeldat kondenskraftverk drivet av Karlshamn Kraft AB, ett dotterbolag till E.ON.

Kraftverket togs i drift mellan 1969 och 1973. Från och med 1980 används kraftverket främst som spets- och reservkraftverk när tillgången på vatten- och kärnkraft inte är tillräcklig.[1] Block 1 ingår under vintersäsongen 2010/11 i den svenska effektreserven och startas när elbrist hotar.[2] Vid extrema situationer används kraftverkets samtliga 3 Block för att trygga Sveriges elförsörjning.[3] [4] [5] Det har tre pannor på vardera 335 MW el och är Sveriges största fossileldade kraftverk. Bränslet är tjockolja (EO5) vilket förvaras i ett bergrumslager med plats för ca 800 000 m³. Vid behov kan verket vara igång på två timmar för att därefter kunna leverera över 1000 MW.

Rökgasrening[redigera | redigera wikitext]

Efter miljöprövning 1992 - 1995 fastställdes nya utsläppskrav från 1997. För att klara dessa har kraftverket försetts med avancerad rökgasrening, bland annat avsvavling av typ FlowPac (block 3) och katalysatorer för avskiljning av kväveoxider (block 2 och 3). Avsvavlingstekniken bygger på att rökgaserna får bubbla igenom en bädd av kalkslam, varvid svavel binds till gips (kalciumsulfat). Avskiljningen överstiger 99 %. Den avskiljda gipsen används som råvara för tillverkning av gipsplattor. Avsvavlingstekniken har ursprungligen utvecklats på kraftverket och sedan kommersialiserats av Alstom.

Under 2007 konstrueras en demonstrationsanläggning för avskiljning av koldioxid från rökgaser. Den ansluts till kraftverkets hjälpångpanna och ska tas i bruk under 2008. Den teknologi som används kallas "chilled ammonia". Koldioxiden fångas in i en ammoniak/vattenlösning där den bildar ammoniumkarbonat (hjorthornsalt). Koldioxiden drivs sedan av genom upphettning av lösningen vid högt tryck. De aktuella försöken syftar till att demonstrera effektiv avskiljning av koldioxid. På andra håll i världen utvecklar man långsiktig lagring av den avskiljda koldioxiden.

Dödnätsstart[redigera | redigera wikitext]

På kraftverkets område finns sedan 2000-talet en gasturbin på 36 MW, för att vid behov kunna genomföra en dödnätsstart av kraftverket.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.karlshamnkraft.se/CM.php?PageID=61230
  2. ^ http://www.svk.se/Press--info/Nyheter/Nyheter-pressmeddelanden/Nyheter/Svenska-Kraftnats-effektreservsupphandling-infor-vintern-20102011-ar-klar/
  3. ^ http://www.karlshamnkraft.se/CM.php?PageID=61214&news-id=3204
  4. ^ http://www.karlshamnkraft.se/CM.php?PageID=61214&news-id=4156
  5. ^ http://www.karlshamnkraft.se/CM.php?PageID=61214&news-id=2985

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]