Karlskrona

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Karlskrona (olika betydelser).
Koordinater: 56°9′39″N 15°35′10″Ö / 56.16083°N 15.58611°V / 56.16083; -15.58611
Karlskrona
Tätort
Centralort
Residensstad
Fredrikskyrkan i centrala Karlskrona
Fredrikskyrkan i centrala Karlskrona
Land  Sverige
Landskap Blekinge
Län Blekinge län
Kommun Karlskrona kommun
Församling Karlskrona stadsförsamling
Lyckå församling
Koordinater 56°9′39″N 15°35′10″Ö / 56.16083°N 15.58611°V / 56.16083; -15.58611
Area 2 172,38 hektar
Folkmängd 35 212 (2010)[1]
Befolkningstäthet 16,21 inv./hektar
Grundad 1680
Tidszon CET (UTC+1)
Postort KARLSKRONA
Postnummer 371 XX
Riktnummer 0455
Tätortskod 2680
Karlskronas läge i södra Sverige
Red pog.svg
Karlskronas läge i södra Sverige
Karlskrona sett från Tjurkö
Karlskrona pekas ut av Karl XI den 19 november 1679
Karlskrona omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna.
Karta över Karlskrona vid 1800-talets mitt
Trefaldighetskyrkan på Stortorget
Kronobageriet på Stumholmen
Gubben Rosenbom
Vy över Karlskrona från bryggarberget

Karlskrona är en tätort i Blekinge och centralort i Karlskrona kommun samt residensstad för Blekinge län.

Karlskrona är en gammal örlogsstad belägen på fastlandet och öarna längst österut i Blekinge skärgård. Den största ön heter Trossö och utgör Karlskrona centrum. Stumholmen tillhörde länge flottan, men är idag ett marint musealt centrum samt bostadsområde. Centrala delen av staden upptogs 1998 på Unescos världsarvslista som Örlogsstaden Karlskrona.

Innehåll

Historia[redigera]

Den ö som Karlskrona kom att byggas på, Trossö, ägdes under 1600-talet av bonden Vittus Andersson. På fastlandet ett par kilometer därifrån fanns under den danska tiden en annan, äldre stad med namnet Lyckå och ett par mil därifrån hade danskarna börjat att bygga Kristianopel innan Blekinge blev svenskt 1658. Fram till 1679 ägdes ön liksom de närmaste holmarna av bonden Vittus Andersson, som nu tvingades sälja sina egendomar till svenska Kronan och samma år påbörjades planerna att förlägga större delen av rikets flotta på Trossö. Den nya staden, Karlskrona stad, uppkallades efter sin grundare Karl XI och blev därmed Karlskrona. Dess läge var strategiskt med kontrollerade förbindelser mot fastlandet och på havssidans inramande arkipelag uppfördes 1681 militära befästningar för att skydda flottbasen. Att Sverige ville förlägga sin örlogsflotta just här, berodde givetvis på att man ville manifestera en maktposition nära Danmark och europeiska kontinenten. Dessutom är hamnen isfri större delen av året.

Den 10 augusti 1680 erhöll Karlskrona sina stadsprivilegier, medan Ronneby som tidigare förlorat sina då Kristianopel byggdes, medförde att Karlskronas handel och tillväxt ökade då många av dess invånare tvingades flytta dit. Även folk från Kristianopel strömmade till efter att deras danska stad förstörts av svenskarna. Karlskrona gynnades också av flera års tullfrihet under dess uppbyggande. Skeppsbyggare till den nya flottbasen med skeppsvarv hämtades från Österbotten och Stockholm.

År 1682 byggdes broar som förenade stadskärnan med fastlandet. Vid Amiralitetskyrkans grundande 1685 omtalades Marinens musikkår via sina föregångare Amiralitetsmusikanterna för första gången. Detta gör orkestern till landets näst äldsta kulturinstitution, endast Kungliga Hovkapellet är äldre.

Den första statsplanen, uppgjord 1683 av Erik Dahlbergh, Hans Wachtmeister och Carl Magnus Stuart, visar Karlskrona som en ren fästning. 1694 års plan av Erik Dahlberg, som senare kom att följas gav även plats för stadsbebyggelse.[2]

Karlskrona blev snart rikets tredje största stad, näst efter Riga i dagens Lettland och Stockholm.

Karlskrona utvecklades snabbt, men i börja av 1700-talet inträdde stagnation på grund av krig och farsoter. 1701-11 dog omkring 7.000 personer då pesten drabbade staden, och 1741 och 1789 drabbades staden åter av farsoter som vardrare krävde 6.000 dödsoffer.[2]

är Karlskrona som en militärt sluten hamnstaden sakta vittrade bort i takt med den svenska stormakten, avtog tillväxten varmed staden förlorade mycket av sin forna glans, men den har dock bevarat sin position som en stark flottbas. Att Karlskrona var tänkt som en framtida huvudstad i en stormakt märks främst i dess centrala delar där Stortorget följer dåtidens ideal för hur Europas stormaktsstäder skulle se ut. Med sin stora öppna piazza där kyrka, rådhus och statsförvaltning ligger i torgets ytterkanter följer den barockens mönsterbild. Antalet kyrkor och statsförvaltningsborgar visar också på stadens tänkta uppgift. Det stora militärområdet och varvet påvisar att Karlskrona som rikets södra port länge ansågs vara en mycket viktig stad att försvara. Än idag bedrivs verksamhet på Karlskronavarvet. Karlskrona var alltså tänkt att överta Stockholms plats som rikets huvudstad men dessa planer realiserades aldrig.

Karlskrona var dock fortfarande med sina 10.018 innevånare år 1766 Sveriges tredje största stad.[3] Karlskrona blev också den fjärde Svenska stad som judar hade rätt att bosätta sig 1784-1838.[4] 1790 brann större delen av staden ned, men den återuppbyggdes snart. Även 1887 och 1909 härjades Karlskrona av större eldsvådor. 1800-talet innebar en stagnation, fram till slutet av 1800-talet industrins utveckling och järnvägens ankomst (1874 järnvägen Karlskrona-Växjö, 1889 Blekinge kustbanor, 1899 Östra Blekinge järnväg) innebar en ny uppblomstring.[3]

Under åren 1910–49 fanns elektrisk spårvägstrafik från Amiralitetsgatan i söder till Bergåsa i norr.[5]

Administrativa tillhörigheter[redigera]

Här beskrivs historiken för den centrala delen av tätorten, den tidigare stadskommunen, se även Augerum och Lyckeby för historiken för de delarna

Karlskrona stad bröts 1680 ut ur Augerums socken och blev blev vid kommunreformen 1862 en stadskommun. 1952 och 1967 införlivades kringliggande socknar/landskommuner och 1971 uppgick stadskommunen i Karlskrona kommun med Karlskrona som centralort.[6] Tätorten har i norr och nordost växt ihop med Augerum i Augerums socken och Lyckeby i Lösens socken.

I kyrkligt hänseende har Karlskrona sedan 1680 hört till Karlskrona stadsförsamling. Efter sammanväxt kom Augerumsdelen tillhöra Augerums församling och Lyckebydelen Lösens församling. Dessa två uppgick 2006 i Lyckå församling.[7]

Karlskrona ingick till 1971 i domkretsen för Karlskrona rådhusrätt. Från 1971 till 2001 ingick orten i Karlskrona tingsrätts domsaga och orten ingår sedan 2001 i Blekinge tingsrätts domsaga.[8]

Befolkningsutveckling[redigera]

År 1700 bodde 10 000 invånare i staden.


Befolkningsutvecklingen i Karlskrona 1960–2010[9]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
 30 642
1965
  
 31 062
1970
  
 33 873
1975
  
 33 414
1980
  
 32 223
1990
  
 30 091 2 058
1995
  
 31 597 2 112
2000
  
 32 077 2 128
2005
  
 32 606 2 136
2010
  
 35 212 2 172
Anm.: Sammanvuxen med Lyckeby och Torskors 1970



Geografi[redigera]

Centrala delarna av staden (Skärgårdsstaden) ligger på Trossö och några omkringliggande holmar såsom Saltö, Dragsö, Björkholmen, Ekholmen, Pantarholmen och Stumholmen m.fl. Till tätorten hör vidare den norrut ganska stora ön Vämö och dess intilliggande öar (Mellanstaden). I detta området finns flera stora bostadsområden som Hästö, Gräsvik, Pantarholmen, Annebo, Galgamarken, Kungsmarken, Marieberg, Långö och Bergåsa. Mariedal är en stadsdel med villabebyggelse.

Den ursprungliga stadsplanen, det vill säga Trossö, upptar ca 185 hektar mark och är ganska kuperad. Mitt på Trossö finns Stortorget vars yta inkl rådhuset och Fredrikskyrkan är 28 000 m², utan de båda byggnader är torget 25 000 m². Stortorget är Sveriges största torg. I Svenska kyrkans Karlskrona stadsförsamling finns idag tre kyrkor: Fredrikskyrkan, Trefaldighetskyrkan (även kallad Tyska kyrkan) och Kungsmarkskyrkan. I Karlskrona finns också Sveriges största träkyrka, Amiralitetskyrkan (även kallad Ulrica Pia), som tillhör Karlskrona Amiralitetsförsamling.

Norrut på fastlandet ligger den i tätorten inkorporerade orten Lyckeby samt där intilliggande stadsdelar (Fastlandsstaden). Spandelstorp är en bostadsområde utanför staden, uppfört på det som förr i tiden var Spandelstorps gård.

Vid Bergåsa och bostadsområdet Annebo finns länssjukhuset, Blekingesjukhuset/Karlskrona, som är större än Blekingesjukhuset/Karlshamn.

Stadsdelar[redigera]

Kommunikationer[redigera]

Karlskrona ligger vid E22 och stadens centrum nås via motorvägen Österleden.

Från Karlskrona går tre dagliga turer med Stena Line en färjelinje till Gdynia i Polen.

Skärgårdstrafiken trafikerar den östra skärgården med skärgårdsbåtar dagligen, samt på sommaren till Nättraby. Till Utklippan finns även transport av passagerare sommartid till öns vandrarhem. Aspö har en bilfärja med sista avgång 23.30 ifrån staden.

Närmaste flygplats Ronneby (Kallinge) (IATA-kod RNB) ligger i Ronneby kommun väster om Karlskrona ungefär 30 km från centrum.

Karlskrona har en (änd)station vid Kust till kust-banan och Blekinge kustbana.

Bergkvarabuss kör stadstrafik i Karlskrona. Blekingetrafiken är beställare av trafiken. Det finns 11 linjer som trafikerar Karlskronas olika områden.

Under tiden 1910–1949 fanns Karlskrona stads spårvägar.

Näringsliv[redigera]

Karlskrona var länge dominerat av verkstadsindustri med Karlskronavarvet som största privata arbetsgivare.

Under 1990-talet växte telekom och IT fram som Karlskronas viktigaste näringslivsbas. Med etableringen av Europolitan, numera Telenor, och högskolan startade en snabb utveckling.

Ericsson, som under 1980-talet hade ett samägt konsultbolag med Programator, EP-data AB, tog kontrollen över hela bolaget. Detta var starten på en expansion från cirka 80 anställda till 800, VD för bolaget under denna tid var Jan-Åke Kark som senare blev VD för Telia 1999.

Läs mer om IT och telekomföretag på Telecomcity.

Karlskrona har nu beslutat påbörja ett arbete inom ytterligare en nisch – idrott och hälsa. På gamla KA2:s regementsområde har kommunen uppfört en idrottsanläggning Telenor Arena Karlskrona, med målsättningen att det ska göra Karlskrona ledande inom idrott och hälsa.

År 2002–2004 arrangerades Rundgångsfestivalen i Wämöparken som en årlig festival av den ideella föreningen Rundgång med artister som Bad Cash Quartet, Adam Green, Slagsmålsklubben och Jens Lekman.

Köpcentrum/gallerior[redigera]

Stormarknader[redigera]

Coop Forum finns på Amiralen i Lyckeby.

ICA Maxi finns på Amiralen i Lyckeby.

Willys finns på Pantarholmen och på Slottsbacken i Lyckeby.

Lidl finns på Pottholmen

CityGross finns där Arla Mejeri, Karlskrona en gång låg i Karlskrona

Utbildning[redigera]

Kultur[redigera]

Museer[redigera]

Marinmuseum är ett populärt besöksmål i Karlskrona. Museet ingår i myndigheten Statens maritima museer tillsammans med Vasamuseet och Sjöhistoriska museet. Marinmuseum har cirka 200 000 besökare om året varav runt 30 procent är utländska turister. Dessa består i första hand av tyskar och danskar, men också många är polska besökare.[10] Blekinge museum samt även friluftsmuseet Wämöparken med äldre, typiska byggnader för landskapet.

Musik[redigera]

Marinens musikkår, som är en av det svenska försvarets tre professionella militärmusikkårer, är stationerad i Karlskrona.

Sport[redigera]

FK Vittus är en orienteringsklubb i Karlskrona. Man har även framgångsrika fotbollslag i form av Karlskrona AIF (herrar) och Karlskrona FF (Damer, div.2). I Karlskrona hör även innebandyklubben Wedeby IBK hemma.

Friidrottarna i KA2 IF producerar allt fler lovande talanger och herrhandbollen, främst Hästö IF som spelar i Allsvenskan, men även Kungl. Flottans IF och IFK Karlskrona som spelar i division 3 håller hög klass. Karlskrona Hockey har blivit kända som ett "pop"-lag med mycket publik och även stor publicering i tv och radio. Bland annat har Karlskrona Hockey varit 1:a på den kända hockey profilen Nicklas Wikegårds lista hela 3 gånger. Karlskrona Hockey är även en publikkär förening; man hade säsongen 07/08 ett publiksnitt på 3 056 personer, vilket är mer än många lag i Hockeyallsvenskan. De lag som har större publiksiffror är anrika klubbar som Leksands IF och Malmö Redhawks.



Kända personer födda eller bosatta i Karlskrona[redigera]

Se även[redigera]

Referenser[redigera]

Noter[redigera]

  1. ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 14. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 14 
  3. ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 21 
  4. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 14. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 669 
  5. ^ ”Wämöleden” (PDF). Karlskrona kommun. http://www.karlskrona.se/upload/Wamo.indd.pdf. Läst 28 maj 2008. 
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 9 september 2012. 
  8. ^ Domsagohistorik Karlskrona tingsrätt
  9. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  10. ^ ”Marinmuseums officiella webbplats”. http://www.marinmuseum.se/sv/Besok/Om/. 

Tryckta källor[redigera]

  • Karlskrona 300 år. En återblick i ord och bild, 1–3. Red: Rune Hillbom.
  • Vol. 1: 1679–1862. Av Rune Hillbom & Erik Langemark. Karlskrona 1979, 175 s.
  • Vol. 2: 1863–1930. Av Rune Hillbom & Erik Langemark. Karlskrona 1982, 212 s.
  • Vol. 3: 1931–1973. Av Agnes Wirén. Karlskrona 1986, 178 s.
  • Vittus den siste bonden på Trossö, av Kjell Öhman, utg. 2006

Externa länkar[redigera]


v • d • r
Karlskrona kommun i Blekinge län
Tätorter Karlskrona kommuns vapen
Småorter
Församlingar
v • d • r
Sveriges residensstäder
Nuvarande
AB: Stockholm · C: Uppsala · D: Nyköping · E: Linköping · F: Jönköping · G: Växjö · H: Kalmar · I: Visby · K: Karlskrona · M: Malmö · N: Halmstad · O: Göteborg · S: Karlstad · T: Örebro · U: Västerås · W: Falun · X: Gävle · Y: Härnösand · Z: Östersund · AC: Umeå ·  BD: Luleå
 Sveriges flagga
Avskaffade
v • d • r
Stationer längs Blekinge kustbana
v • d • r
Stationer längs Kust till kust-banan
Huvudlinjen
Emmabodabanan
Emmaboda – Holmsjö – Bergåsa – Karlskrona
För lokaltågstationer, se Västtågen (Göteborg–Borås).
v • d • r
Öresundståg
100
Göteborg C – Mölndal – Kungsbacka – Varberg – Falkenberg – Halmstad C – Laholm – Båstad – Ängelholm – Helsingborg C – Landskrona – Lund C – Malmö C – Triangeln – Hyllie station – Kbh Kastrup – Tårnby – Ørestad – København H (Tågen fortsätter till Helsingør enligt tabell 101)
90
Karlskrona C – Bergåsa – Ronneby – Bräkne-Hoby – Karlshamn – Mörrum – Sölvesborg – Bromölla – Kristianstad C – Hässleholm C – Lund C – Malmö C – Triangeln – Hyllie station – kbh Kastrup – Tårnby – Ørestad – København H (Tågen fortsätter till Helsingør enligt tabell 101)
95
Kalmar C – Nybro – Emmaboda – Lessebo – Hovmantorp – Växjö – Alvesta – Älmhult – Osby –Hässleholm C – Höör – Eslöv – Lund C – Malmö C – Triangeln – Hyllie station – Kbh Kastrup – Tårnby – Ørestad – København H (Tågen fortsätter till Helsingør enligt tabell 101)
101
(Tågen ankommer från Sverige enligt tabell 90, 95 eller 100) · København H – Nørreport station – Østerport station – Hellerup – Klampenborg station(*) – Skodsborg(*) – Vedbæk(*) – Rungsted Kyst(*) – Kokkedal – Nivå – Humlebæk – Espergærde – Snekkersten – Helsingør
Nummer enligt resplus tidtabell - * = Ej alla avgångar
Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Karlskrona&oldid=21578595"