Karlskrona

För den historiska stadskommunen, se Karlskrona stad. För andra betydelser, se Karlskrona (olika betydelser).

Karlskrona
Tätort Centralort Residensstad
Fredrikskyrkan i centrala Karlskrona
Land	Sverige
Landskap	Blekinge
Län	Blekinge län
Kommun	Karlskrona kommun
Församling	Karlskrona stadsförsamling Lyckå församling
Koordinater	56°9′39″N 15°35′10″O
Area	2 172,38 hektar
Folkmängd	35 212 (2010-12-31)
Befolkningstäthet	16,21 inv./hektar
Grundad	1680
Tidszon	CET (UTC+1)
Postort	KARLSKRONA
Postnummer	371 XX
Riktnummer	0455
Tätortskod	2680
Karlskronas läge i södra Sverige

Karlskrona sett från Tjurkö

Karlskrona pekas ut av Karl XI den 19 november 1679

Karlskrona omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna.

Karta över Karlskrona vid 1800-talets mitt

Trefaldighetskyrkan på Stortorget

Kronobageriet på Stumholmen

Gubben Rosenbom

Vy över Karlskrona från bryggarberget

Karlskrona är en tätort i Blekinge och centralort i Karlskrona kommun samt residensstad för Blekinge län. Karlskrona är en gammal örlogsstad belägen på fastlandet och öarna längst österut i Blekinge skärgård. Den största ön heter Trossö och utgör Karlskrona centrum. Stumholmen tillhörde länge flottan, men är idag ett marint musealt centrum samt bostadsområde. Centrala delen av staden upptogs 1998 på UNESCO:s världsarvslista som Örlogsstaden Karlskrona.

Historia

Den ö som Karlskrona kom att byggas på, Trossö, ägdes under 1600-talet av bonden Vittus Andersson. På fastlandet ett par kilometer därifrån fanns under den danska tiden en annan, äldre stad med namnet Lyckå och ett par mil därifrån hade danskarna börjat att bygga Kristianopel innan Blekinge blev svenskt 1658. Fram till 1679 ägdes ön liksom de närmaste holmarna av bonden Vittus Andersson, som nu tvingades sälja sina egendomar till svenska Kronan och samma år påbörjades planerna att förlägga större delen av rikets flotta på Trossö. Den nya staden, Karlskrona stad, uppkallades efter sin grundare Karl XI och blev därmed Karlskrona. Dess läge var strategiskt med kontrollerade förbindelser mot fastlandet och på havssidans inramande arkipelag uppfördes 1681 militära befästningar för att skydda flottbasen. Att Sverige ville förlägga sin örlogsflotta just här, berodde givetvis på att man ville manifestera en maktposition nära Danmark och europeiska kontinenten. Dessutom är hamnen isfri större delen av året.

Den 10 augusti 1680 erhöll Karlskrona sina stadsprivilegier, medan Ronneby som tidigare förlorat sina då Kristianopel byggdes, medförde att Karlskronas handel och tillväxt ökade då många av dess invånare tvingades flytta dit. Även folk från Kristianopel strömmade till efter att deras danska stad förstörts av svenskarna. Karlskrona gynnades också av flera års tullfrihet under dess uppbyggande. Skeppsbyggare till den nya flottbasen med skeppsvarv hämtades från Österbotten och Stockholm.

År 1682 byggdes broar som förenade stadskärnan med fastlandet. Vid Amiralitetskyrkans grundande 1685 omtalades Marinens musikkår via sina föregångare Amiralitetsmusikanterna för första gången. Detta gör orkestern till landets näst äldsta kulturinstitution, endast Kungliga Hovkapellet är äldre. Karlskrona blev snart rikets tredje största stad, näst efter Riga i dagens Lettland och Stockholm. När Karlskrona som en militärt sluten hamnstaden sakta vittrade bort i takt med den svenska stormakten, avtog tillväxten varmed staden förlorade mycket av sin forna glans, men den har dock bevarat sin position som en stark flottbas. Att Karlskrona var tänkt som en framtida huvudstad i en stormakt märks främst i dess centrala delar där Stortorget följer dåtidens ideal för hur Europas stormaktsstäder skulle se ut. Med sin stora öppna piazza där kyrka, rådhus och statsförvaltning ligger i torgets ytterkanter följer den barockens mönsterbild. Antalet kyrkor och statsförvaltningsborgar visar också på stadens tänkta uppgift. Det stora militärområdet och varvet påvisar att Karlskrona som rikets södra port länge ansågs vara en mycket viktig stad att försvara. Än idag bedrivs verksamhet på Karlskronavarvet. Karlskrona var alltså tänkt att överta Stockholms plats som rikets huvudstad men dessa planer realiserades aldrig. Karlskrona var också en av de fyra städer i Sverige som judar fick tillstånd att verka i under slutet av 1700-talet.

Under åren 1910–49 fanns elektrisk spårvägstrafik från Amiralitetsgatan i söder till Bergåsa i norr. Idag har tätorten Karlskrona 35 212 invånare, jämfört med 1 700 då 10 000 invånare bodde i staden och det bodde 1,3 miljoner i hela Sverige. Kommunen har 64 215 invånare (2011-12-31) och är därmed nr 33 i storleksordning av Sveriges kommuner.

Geografi

Centrala delarna av staden (Skärgårdsstaden) ligger på Trossö och några omkringliggande holmar såsom Saltö, Dragsö, Björkholmen, Ekholmen, Pantarholmen och Stumholmen m fl. Till tätorten hör vidare den norrut ganska stora ön Vämö och dess intilligande öar (Mellanstaden). I detta området finns flera stora bostadsområden som Hästö, Gräsvik, Pantarholmen, Annebo, Galgamarken, Kungsmarken, Marieberg, Långö och Bergåsa. Mariedal är en stadsdel med villabebyggelse.

Den ursprungliga stadsplanen, det vill säga Trossö, upptar ca 185 hektar mark och är ganska kuperad. Mitt på Trossö finns stortorget vars yta inkl rådhuset och fredrikskyrkan är 28 000 m², utan de båda byggnader är torget 25 000 m². I Svenska kyrkans Karlskrona stadsförsamling finns idag tre kyrkor: Fredrikskyrkan, Trefaldighetskyrkan (även kallad Tyska kyrkan) och Kungsmarkskyrkan. I Karlskrona finns också Sveriges största träkyrka, Amiralitetskyrkan (även kallad Ulrica Pia), som tillhör Karlskrona Amiralitetsförsamling.

Norrut på fastlandet ligger den i tätorten inkorporerade orten Lyckeby samt där intilliggande stadsdelar (Fastlandsstaden). Spandelstorp är en bostadsområde utanför staden, uppfört på det som förr i tiden var Spandelstorps gård.

Vid Bergåsa och bostadsområdet Annebo finns länssjukhuset, Blekingesjukhuset/Karlskrona, som är större än Blekingesjukhuset/Karlshamn.

Kultur

Museer

Marinmuseum är ett populärt besöksmål i Karlskrona, Marinmuseum ingår i myndigheten Statens maritima museer tillsammans med Wasamuseet och Sjöhistoriska museet. Marinmuseum har cirka 200 000 besökare om året varav runt 30 procent är utländska turister. Dessa består i första hand av tyskar och danskar, men också många är polska besökare. Blekinge museum samt även friluftsmuseet Wämöparken med äldre, typiska byggnader för landskapet.

Musik

Marinens musikkår, som är en av det svenska försvarets tre professionella militärmusikkårer, är stationerad i Karlskrona.

Shopping

Köpcentrum/gallerior

• Kronan
• Wachtmeister Galleria
• Amiralen
• Slottsbacken
• Nya Amiralen

Stormarknader

Coop Forum finns på Amiralen i Lyckeby.

ICA Maxi finns på Amiralen i Lyckeby.

Willys finns på Pantarholmen och på Slottsbacken i Lyckeby.

Lidl finns på Pantarholmen

CityGross finns där Arla Mejeri, Karlskrona en gång låg i Karlskrona

Utbildning

• Mikael Elias Teoretiska Gymnasium i gamla marinmuseet.
• BTH (Blekinge Tekniska Högskola) ligger i Karlskrona. Högskolan finns på Gräsvik.
• Hyper Island ligger på Stumholmen.
• Af Chapmansgymnasiet
• Ehrensvärdska gymnasiet
• Törnströmska gymnasiet
• Fischerströmska gymnasiet
• TIME-gymnasiet
• NTI-gymnasiet
• John Bauergymnasiet ligger i Hollströmska magasinet
• JB Galären
• Litorina folkhögskola
• Sjöstridsskolan
• Aspero Idrottsgymnasium

Sport

FK Vittus är en orienteringsklubb i Karlskrona. Man har även framgångsrika fotbollslag i form av Karlskrona AIF (herrar) och Karlskrona FF (Damer, div.2).

Friidrottarna i KA2 IF producerar allt fler lovande talanger och herrhandbollen, främst Hästö IF som spelar i Allsvenskan, men även Kungl. Flottans IF och IFK Karlskrona som spelar i division 3 håller hög klass. Karlskrona Hockey har blivit kända som ett "pop"-lag med mycket publik och även stor publicering i tv och radio. Bland annat har Karlskrona Hockey varit 1:a på den kända hockey profilen Nicklas Wikegårds lista hela 3 gånger. Karlskrona Hockey är även en publikkär förening; man hade säsongen 07/08 ett publiksnitt på 3 056 personer, vilket är mer än många lag i Hockeyallsvenskan. De lag som har större publiksiffror är anrika klubbar som Leksands IF och Malmö Redhawks.

Kommunikationer

Vägar

Staden ligger vid E22 mellan Malmö och Kalmar och har en egen motorvägled som ansluter från centrum till E22, Österleden.

Båt

Från Karlskrona går tre dagliga turer med Stena Line en färjelinje till Gdynia i Polen.

Skärgårdstrafiken trafikerar den östra skärgården med skärgårdsbåtar dagligen, samt på sommaren till Nättraby. Till Utklippan finns även transport av passagerare sommartid till öns vandrarhem. Aspö har en bilfärja med sista avgång 23.30 ifrån staden.

Flyg

Närmsta flygplats är Ronneby (Kallinge) (IATA-kod RNB) flygplats som ligger 30 km från centrum.

Järnväg

Med järnväg går det tåg till:

• Göteborg via bland annat Emmaboda, Alvesta och Borås; Kust till Kust banan.
• Malmö/Köpenhamn via Kristianstad och Hässleholm; Öresundståg.

För flygbiljettsbokning via Accesrail har Karlskrona tilldelats IATA-koden XWK. Järnvägslinjerna går till Karlskrona station som ligger på norra delen av Trossö nära Hoglands park. Även i Bergåsa (nära högskolan och sjukhuset) stannar alla tåg. Dock tillåts inga lokala resor mellan stationerna, tåg mot Karlskrona stannar endast för avstigande och tåg från Karlskrona stannar endast för påstigande.

Buss

Bergkvarabuss kör stadstrafik i Karlskrona. Blekingetrafiken är beställare av trafiken. Det finns 10 linjer som trafikerar Karlskronas olika områden.

Linje	Sträckning
1	Lyckeby - Kungsmarken - Trossö - Saltö
2	Jämjö - Centrum
3	Hässlegården - Centrum
4	Rödeby - Centrum
5	Nättraby - Telenor Arena - Centrum
6	Verkö - Centrum
7	Mariedal - Kungsmarken - Trossö - Saltö
8	Hästö - Centrum - Långö
10	Citybussen Trossö
24	Hässlegården - Kungsmarken - Centrum

Spårväg

Under tiden 1910–1949 kunde staden räkna sig som en av Sveriges spårvägsstäder.

Näringsliv

Karlskrona var länge dominerat av verkstadsindustri med Karlskronavarvet som största privata arbetsgivare.

Under 1990-talet växte telekom och IT fram som Karlskronas viktigaste näringslivsbas. Med etableringen av Europolitan, numera Telenor, och högskolan startade en snabb utveckling.

Ericsson, som under 1980-talet hade ett samägt konsultbolag med Programator, EP-data AB, tog kontrollen över hela bolaget. Detta var starten på en expansion från cirka 80 anställda till 800, VD för bolaget under denna tid var Jan-Åke Kark som senare blev VD för Telia 1999.

Läs mer om IT och telekomföretag på Telecomcity.

Karlskrona har nu beslutat påbörja ett arbete inom ytterligare en nisch – idrott och hälsa. På gamla KA2:s regementsområde har kommunen uppfört en idrottsanläggning Telenor Arena Karlskrona, med målsättningen att det ska göra Karlskrona ledande inom idrott och hälsa.

År 2002–2004 arrangerades Rundgångsfestivalen i Wämöparken som en årlig festival av den ideella föreningen Rundgång med artister som Bad Cash Quartet, Adam Green, Slagsmålsklubben och Jens Lekman.

Kända personer födda eller bosatta i Karlskrona

• Ottilia Adelborg, barnboksillustratör, född i Karlskrona
• Fredrik Blom överste, arkitekt, professor och överintendent
• Fredrik Henrik af Chapman
• Oliver Ekman Larsson, Hockeyspelare Phoenix Coyotes. Född i Karlskrona
• Horace Engdahl, litteraturvetare och Svenska akademiens ständiga sekreterare 1999–2009.
• Lars Engqvist, socialdemokratisk politiker, f.d. minister, numera landshövding i Jönköpings län
• Gunvor Engström, f d landshövding i Blekinge
• Jonathan Ericsson, Ishockeyspelare, född i Karlskrona, Detroit Red Wings
• Katarina Ewerlöf, skådespelare. Äger en sommarstuga på Hasslö i Karlskrona kommun
• Erik Höglund, skulptör, målare, grafiker och glaskonstnär, född i Karlskrona,.
• Patrik Jablonski, pianist, född i Lyckeby
• Peter Jablonski, pianist och dirigent, född i Lyckeby
• Caj Karlsson, sångare och låtskrivare, bosatt på Hasslö
• Ellen Kleman, publicist och redaktör för Fredrika-Bremer-Förbundets tidskrift, född i Karlskrona
• Carolina Klüft, friidrottare, bosatt i Karlskrona
• Patrik Klüft, friidrottare, bosatt i Karlskrona
• Sven Lidman, poet, född i Karlskrona
• Katarina Mazetti, författare, född och bosatt i Karlskrona
• Folke Palander, kapten vid flottan och riksdagsman, född i Karlskrona
• Veronica Palm, Socialdemokratisk Politiker. Född i Karlskrona
• Anders Paulrud, författare och skribent, född i Karlskrona, avliden 2008
• Mi Ridell, skådespelerska, född i Karlskrona
• Henrik Rydström, Fotbollsspelare, född i Karlskrona
• Henrik Schyffert, programledare, född i Karlskrona
• Charles Sheldon Skeppsbyggmästare vid örlogsvarvet
• Gilbert Sheldon Skeppsbyggmästare
• Göthe Wilhelm Svenson fartygskonstruktör
• Jan-Öjvind Swahn, folklorist känd från TV-programmet Fråga Lund, född i Karlskrona
• Sven Christer Swahn, författare och litteraturvetare, född i Karlskrona.
• Alfred Uddholm, skolledare
• Johan Wester, Skådespelare, spexare, bosatt på Aspö*
• Bojan Westin, skådespelerska, mor till Suzanne Reuter, bodde i Karlskrona 2004-2007
• Ingegerd Wärnersson, F.d landshövding, bosatt i Karlskrona
• Peter Örn, politiker, född i Karlskrona
• Berit Andnor landshövding, bosatt i Karlskrona

Se även

• Spårvägsstäder i Sverige
• HMS Carlskrona
• Dasseborg
• Brändaholm

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Karlskrona 1960–2010
År			Folkmängd	Areal (ha)
1960			30 642
1965			31 062
1970			33 873
1975			33 414
1980			32 223
1990			30 091	2 058
1995			31 597	2 112
2000			32 077	2 128
2005			32 606	2 136
2010			35 212	2 172
Anm.: Sammanvuxen med Lyckeby och Torskors 1970

Referenser

Tryckta källor

• Karlskrona 300 år. En återblick i ord och bild, 1–3. Red: Rune Hillbom.
• Vol. 1: 1679–1862. Av Rune Hillbom & Erik Langemark. Karlskrona 1979, 175 s.
• Vol. 2: 1863–1930. Av Rune Hillbom & Erik Langemark. Karlskrona 1982, 212 s.
• Vol. 3: 1931–1973. Av Agnes Wirén. Karlskrona 1986, 178 s.
• Vittus den siste bonden på Trossö, av Kjell Öhman, utg. 2006

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Karlskrona
  Bilder & media
• Örlogsstaden Karlskrona
• Riksantikvarieämbetet - Örlogsstaden Karlskrona
• Karlskrona kommun
• Länsstyrelsen - Blekinge län
• Karlskronas kyrkor - Världsarv
• Karlskronas Officiella Turistsida

• Svenskspråkiga Wikitravel om Karlskrona