Karpaltunnelsyndrom

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Karpaltunnelsyndrom
Tvärsnitt av handleden. Medianusnerven har gul färg.
Klassifikation och externa resurser
ICD-10 G56.0
ICD-9 354.0
OMIM 115430
MedlinePlus 000433
Internetmedicin 3106

Karpaltunnelsyndrom är en medicinsk åkomma där smärta/domningar/svaghet i handen orsakas av nervinklämning i handleden.

Symptom[redigera | redigera wikitext]

I många fall av karpaltunnelsyndrom uppträder symptomen gradvis ökande. Typiska symtom är domningar och känselbortfall, framförallt i tummen, pek-, lång- och halva ringfingret. Känslan upplevs som brännande, stickande och smärtsam. Symtomen kan också bestå i konstant smärta, framför allt på natten. Symtomen uppträder ofta på natten då människor har en tendens att böja sina handleder när de sover, vilket ytterligare belastar karpaltunneln.

Orsaker[redigera | redigera wikitext]

I handledens insida finns karpaltunneln, en trång passage där fingrarnas böjsenor och medianusnerven passerar. Vid trängsel i denna passage sker påverkan på medianusnerven. Ofta märker man först av tillfällig domning i samband med vissa aktiviteter, eller när man vaknar på morgonen. Senare kan man utveckla permanent känselbortfall och till slut svaghet och muskelatrofi.

Karpaltunnelsyndrom kan uppkomma spontant, utan förklaring. I vissa fall går det att associera symtomen med trauma eller andra sjukdomar, till exempel hypotyreos (nedsatt produktion av sköldkörtelhormon), diabetes eller reumatoid artrit. Det kan också uppstå under graviditet, men brukar då oftast gå tillbaka efter förlossningen.

Karpaltunnelsyndrom som arbetsskada är ett omdiskuterat område. Det är vanligt att personer med yrken i industrisektorn och andra med yrken som innefattar upprepade griprörelser och böjningar av handleden diagnostiseras karpaltunnelsyndrom. Det är dock oklart om dessa diagnoser grundas på smärta (som kan bero på annat än karpaltunnelsyndrom) eller de mer typiska domningssymptomen.

Diagnostik[redigera | redigera wikitext]

För typiska fall krävs ingen utredning annat än undersökning av kraft och känsel. Ofta görs i samband med detta Tinells test (läkaren knackar på handleden, detta ger ofta domningar vid karpaltunnelsyndrom) eller Phaléns test (handleden hålls maximalt böjd, vilket också kan ge domningar). Diagnosen kan bekräftas med neurografi, vilket bör beställas vid mer oklara fall.

Behandling[redigera | redigera wikitext]

I första hand kan man prova vila och handledsskena (finns på apotek). Om besvären beror på någon annan sjukdom behandlas den. Vid fortsatta besvär rekommenderas operation, vilket kan göras i lokalbedövning och innebär att man klyver karpaltunnelns tak.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]