Kastanjevingad timalia

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Kastanjevingad busktimalia)
Kastanjevingad timalia
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljTimalior
Timaliidae
SläkteCyanoderma
ArtKastanjevingad timalia
C. erythropterum
Vetenskapligt namn
§ Cyanoderma erythropterum
Auktor(Blyth, 1842)
Synonymer
Kastanjevingad busktimalia
Stachyris erythroptera

Kastanjevingad timalia[2] (Cyanoderma erythropterum) är en fågel i familjen timalior inom ordningen tättingar.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Kastanjevingad timalia är en relativt liten (12,5–13,5 cm) timalia. Den är kastanjebrun på hjässa, ovansida, vingar och stjärt. På ansiktet, strupen, bröstet och flankerna är den smutsgrå, ljusare på bröst och flanker. Näbben är mörk och tunn, runt ögat syns en blåaktig ögonring och benen är grå till grågröna.

Tvåfärgad timalia, fram tills nyligen behandlad som underart, är mörkare grå och huvudet är helgrått. Ytligt lika vitbröstad timalia har vitt på strupe och bröst.

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Kastanjevingad timalia delas numera vanligen in i tre underarter med följande utbredning:[3]

Tidigare behandlades tvåfärgad timalia (Cyanoderma bicolor) som en del av kastanjevingad timalia. Denna urskiljs dock allt oftare som egen art.[3][4]

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Tidigare placerades kastanjevingad timalia i Stachyris, men genetiska studier visar att arterna i släktet inte står varandra närmast.[5][6]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Kastanjevingad timalia hittas i städsegrön skog, i både ursprunglig och äldre ungskog, upp till 800 meters höjd i Thailand. Den ses även i sparsamt avverkad skog, bambustånd, höglänta hedar, plantage och torvskogar. Fågeln uppträder i smågrupper som metodiskt letar i lövverket efter insekter eller små frukter.

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Arten häckar från december till september, möjligen med flera kullar och delvis kolonihäckande. I det kupolformade boet med sidoingång av död bambu, andra löv och torrt gräs lägger den två till tre ägg. Boparasitism av tvärstjärtad drongogök har rapporterats.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar därför arten som livskraftig (LC).[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Del Hoyo, J, A Elliott, and D Christie, eds. 2007. Handbook of the Birds of the World. Volume 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Barcelona: Lynx Edicions. ISBN 978-8496553422

NOter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2016 Cyanoderma erythropterum Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b c] Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2021. IOC World Bird List (v11.2). doi :  10.14344/IOC.ML.11.2.
  4. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2022. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2022 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
  5. ^ Moyle, R.G., M.J. Andersen, C.H. Oliveros, F. Steinheimer, and S. Reddy (2012), Phylogeny and Biogeography of the Core Babblers (Aves: Timaliidae), Syst. Biol. 61, 631-651.
  6. ^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]