Kastelholms slott

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 60°13′59″N 20°04′50″Ö / 60.23306°N 20.08056°Ö / 60.23306; 20.08056

Kastelholms slott 2004. Foto: Terho Lehtimäki och Esa Sorjonen.
Slottet i slutet av 1600-talet.
Kastelholms slott 2009.

Kastelholm är en välbevarad slottsruin i Sunds sockenÅland

Kastelholm nämns för första gången i riksdrotsen Bo Jonsson Grips bouppteckning 1388. Slottet är Ålands enda medeltida befästningsanläggning. Borgen anlades ursprungligen på en liten holme, men har idag genom landhöjningen vatten endast på en sida. Borgen byggdes ut och om i flera omgångar, senast efter en brand 1619. Det centrala tornet, Kuretornet, är från 1300-talet men har höjts i omgångar.

Omkring år 1400 då borgen tillhörde kronan blev borgen centrum för Ålands slottslän, med en av kungen/kronan utsedd förläningshavare som i sin tur ofta utsåg en annan person till slottsfogde. Slottet var Ålands administrativa centrum fram till 1634, då Åland upphörde som eget slottslän. Bland medeltida förläningshavare finns Karl Knutsson (Bonde), Sten Sture den äldre och Erik Johansson (Vasa).

Kastelholm intogs 1434 av en bondehär under Erik Pukes befäl. Under senare delen av unionstidens strider blev Kastelholm flerr gånger belägrat och intaget.[1] intogs och förstördes år 1507 av en dansk flotta under Sören Norby, i samband med stridigheterna efter att unionskungen Hans avsatts som svensk kung.

Vasaättens medlemmar intresserade sig för slottet, såväl Gustav Vasa som hertig Johan besökte slottet, och här satt Erik XIV och Karin Månsdotter fängslade under några månader 1571. Gustav Vasas änka Katarina Stenbock var förläningshavare 1569-1603.

Under inbördeskriget i slutet av 1590-talet, belägrade och intog hertig Karl fästningen. Fästningens försvarare fördes till Åbo, där Åbo slott belägrades. Då Åbo slott vägrade kapitulera avrättades Kastelholms försvarare utanför murarna. Den sista ståthållaren på slottet var Stellan Otto Mörner som efter branden 1619 byggde upp slottet till en mer representativ anläggning än tidigare.

Från slutet av 1600-talet började slottet att förfalla. En brand 1745 lade slottet i ruiner, och slottet användes därefter som spannmålsmagasin och som ett stenbrott för traktens bönder, men sedan slutet av 1800-talet har det genomgått flera omfattande restaureringar, senast på 1990-talet, och är sedan dess ett museum. Området runt om och ända ner till Stornäset (Åland) har blivit kungsgård och en golfbana finns även i området.

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 119 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Flag of Åland.svg Ålandsportalen