Kastrups flygplats

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Kastrup (olika betydelser).


Kastrups flygplats
Københavns Lufthavn
Kastrups flygplats
CPH på kartan över Danmark
Airplane silhouette.svg
CPH
Flygplatsens läge i Danmark
Allmän information
Ort Kastrup, Danmark
Flygplatstyp Internationell flygplats
IATA-kod CPH
ICAO-kod EKCH
Driftbolag Copenhagen Airports A/S
Öppningsår 1925
Höjd över havet 5 m / 16 fot
Koordinater 55°37′43″N 12°38′49″Ö / 55.62861°N 12.64694°Ö / 55.62861; 12.64694Koordinater: 55°37′43″N 12°38′49″Ö / 55.62861°N 12.64694°Ö / 55.62861; 12.64694
Statistik
Riktning Dimensioner i meter Beläggning
Längd Bredd
04L/22R 3 600 Asfalt
04R/22L 3 300 Asfalt
12/30 2 800 Asfalt/Betong
Passagerare (2012) 23 336 187
Varav inrikes (2012) 1 935 133
Varav utrikes (2012) 21 401 054

Kastrups flygplats (danska: Københavns Lufthavn, Kastrup) (IATA: CPHICAO: EKCH) är Köpenhamns internationella flygplats, belägen i Tårnby kommun (och en mindre del Dragør kommun) på Amager sydöst om centrala Köpenhamn. Denna flygplats har landförbindelser med övriga Danmark och med Sydsverige. Flygplatsen är Skandinaviens största. Antal passagerare var år 2012 23,33 miljoner, därav 21,40 miljoner utrikes.[1][2]. Flygplatsens järnvägsstation är en av Danmarks mest trafikerade.

Var femte direktavresande kommer från Sverige,[3] till vilket de direkta Öresundstågen från Göteborg, Kalmar och Karlskrona (alla via Malmö och Lund) bidragit. Därtill är Kastrup en viktig transfer-hub för passagerare till/från Arlanda, Gardermoen (Oslo), Landvetter, Karlstad, Linköping, Norrköping och Örebro, Stavanger och Bergen. Av de ca 1700 anställda på flygplatsen är också ca en tredjedel svenskar och utrop sker blandat på svenska, danska och engelska.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Flygplatsen började användas som flygfält under 1920-talet. Fördelarna med läget var att man hade en plan yta och låg nära vatten, vilket var viktigt då sjöflygplan fortfarande användes i stor utsträckning. 1934 invigdes den första terminalen på Kastrup (delvis nuv. Terminal 1 för inrikesflyg) och användes då för danskt inrikesflyg till Bornholm och Ålborg liksom för utlandsflyget som fanns, framförallt linjer till Hamburg och Berlin men även till Stockholm via Malmö. Under andra världskriget besattes flygplatsen den 9 april 1940 av tyska flygplan som inte mötte något motstånd utan kunde landa enkelt. Flygplatsen förblev i tysk besittning till 5 maj 1945 då de tyska styrkorna i Danmark kapitulerade.

Flygplatsområdet

Efter kriget dröjde det tills utlandstrafiken utanför Norden kom igång igen då de viktiga flygförbindelserna mot Tyskland var utslagna flera år framöver. När SAS grundades 1946 blev Kastrup tillsammans med Fornebu i Oslo och Bromma en hub för utlandstrafiken.

1947 omkom Sveriges arvprins Gustaf Adolf i flygolyckan vid Kastrup. Planet på väg mot Stockholm hade precis lyft när det havererade och alla ombord omkom.

Flygplatsen byggdes ut i etapper under 1950- och 1960-talen i samband med att den internationella flygtrafiken ökade. Kastrup hade blivit SAS huvudnav för långdistanslinjer, eftersom Bromma har för korta banor för stora jetplan med mycket bränsle, och för att man gärna ville locka resenärer från kontinenten. Kastrup kom därmed att få flera betydelsefulla långdistanslinjer Det har framför allt varit den internationella trafiken som varit av betydelse för flygplatsen, då inrikesflygets roll minskat alltmer i samband med brobyggen över bälten, förbättrade väg- och järnvägar med mera. Från 1964 till 2000 körde Flygbåtarna svävare som tog flygpassagerare mellan Svävarterminalen i Malmö (numera center för Swebus Express) och en hamn som fanns i utkanten av flygplatsen varifrån man körde passagerarna vidare i bussar. Öresundsbrons öppnande år 2000 betydde slutet för svävartrafiken, liksom för vissa flyglinjer till södra Sverige.

Länge stod en politisk strid om flygplatsens framtida vara eller icke-vara. I Storplanen för Köpenhamn ansåg utredare på 1960-talet att Kastrup behövde ersättas med en ny flygplats, förslagsvis på det nästintill obebodda Saltholm samtidigt som man då skulle bygga Öresundsbron mot Malmö. Fördelarna var att man hade närmast obegränsat med landområde att bebygga och att det inte längre skulle bullerstöra invånarna i Köpenhamn och Dragör, vilket var en viktig synpunkt då bullernivåerna ökade i samband med jetflygplanens lanserande. 1973 kom förslaget upp i Folketinget men föll då på kostnaderna, som ansågs vara för höga, samtidigt som Danmark vid den tiden genomled en lågkonjunktur. Under 1970-talets slut rasade debattens vågor åter höga vilket slutade med att Saltholm fredades 1980 samtidigt som man tog ett principbeslut samma år om att satsa på en utbyggnad av Kastrup. Flygbuller av idag är heller inte vad det har varit, moderna flygplan är tystare, stiger snabbare och genererar mindre avgaser.

Under de senaste decennierna har man satsat på en rejäl utbyggnad över hela flygplatsområdet och av terminalerna vilket fortgår än. Stora Bältbron (1997) innebar en kraftig minskning i inrikesflygtrafiken. 1998 invigdes Terminal 3, motorvägen E20 och Öresundsbanan till flygplatsen, 1999 invigdes flera parkeringshus. Öresundsbron (2000) innebar en minskning av flygtrafiken med Sydsverige. Å andra sidan skulle många av dessa passagerare byta till andra plan på Kastrup och använder flygplatsen ändå. Hösten 2007 blev metrons förlängning från Lergravsparken till flygplatsen klar. Även en mindre terminal för lågprisflyg, kallad "CPH-Go" har tagits i bruk. Framtida utbyggnader av flygplatsen inkluderar en Terminal 4 och en utbyggnad mot öster, mot Öresund. Parallellbanesystemet skall anpassas för Airbus A380. Senare kommer eventuellt även bana 12/30 att både ändra riktning (och då istället bli bana 13/31) och förskjutas österut.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Järnvägsstationen
Københavns Lufthavn, Kastrup
Copenhagen Train Station Airport Kastrup.jpg
Ett tåg på järnvägsstationen under terminalen
Stationsinformation
Ort Köpenhamn
Öppnade 1998
Trafikeras av DSB First
SJ AB
DSB
Trafiktyp Passagerare
Kapacitet
Antal spår 2 resandespår
Förbindelser
Övriga trafikslag Bussar
Flyg
Metron
Anslutande linjer Öresundsbanan
Metrostation
Lufthavnen
Lufthavnen Station Kastrup.JPG
Lufthavnen metrostation, byggd på en bro ovanför Öresundsbanans spår
Stationsinformation
Stad Köpenhamn
Ingång från Kastrups flygplats
Invigd 2007
Kapacitet
Antal plattformar 1 st
Förbindelser
Anslutande linjer Fjärrtåg: Öresundsbanan
Bussar
Flyg
Efterföljande station Kastrup
Ett öresundståg på Kastrup

Från år 2007 finns en ändstation på linje M2 av Köpenhamns Metro med trafik i 4- eller 6-minutersintervall mot centrala Köpenhamn. Stationen kallas "Lufthavnen" och är belägen på en bro intill Terminal 3.

Flygplatsen har en järnvägsstation med 20-minuters öresundstågstrafik på sträckan Malmö–Köpenhamn, vändande danska intercity- och Re-tåg, samt i SJ:s regi SJ2000 till/från Københavns Hovedbanegård. Stationen, som kallas "Københavns Lufthavn, Kastrup", och som efter Hovedbanegården och Nørreport är östra Danmarks tredje största station för fjärr- och regionaltåg,[4] har två perronger, vilket medför vissa kapacitetsbegränsningar, och ett förbigångsspår för godståg. Den är nedgrävd intill Terminal 3, med kort gångavstånd för flygresande.

Motorvägen mellan Malmö och Köpenhamn går också förbi Kastrup. Busstrafiken är också omfattande, med många stadsbusslinjer mot centrala Köpenhamn, men även svenska operatörer, som Swebus Express, kör till Kastrup från många orter i Sverige. De ankommer och avgår från gatan alldeles bredvid stationen.

Både svensk och dansk taxi kör till flygplatsen från respektive sida, från svensk sida fördyrar broavgiften priset.

Terminaler[redigera | redigera wikitext]

Terminal 3

Terminal 1 (1969) består av sju sammanbyggda paviljonger och kallas därför också "De syv små hjem". Senaste tillbyggnaden, Hal 6, ritat av KHRAS Arkitekterne, invigdes 1989. Utvidgades senast med en ny passage till terminal 2 vilken invigdes i oktober 2006. Terminalen används för inrikesflyg (inte Färöarna eller Grönland).

Terminal 2 (1964) fungerade uteslutande som utrikesterminal fram till 1998, då Terminal 3 invigdes. I samband med byggandet av Terminal 2 fick Københavns Lufthavn också kännetecknet[förtydliga] "De fire Vinde".

Terminal 3 (1998) är den nyaste terminalen. Utöver att den är flygterminal, fungerar den också som järnvägsstation för fjärresenärer, som skall till andra platser i Danmark eller till Sverige via Öresundsbron. Även metron kör till Terminal 3, ovanför järnvägsstationen.

Terminal 3 används som primärterminal av SAS och deras samarbetspartners i Star Alliance, medan andra utrikesflygningar avgår från Terminal 2.

Både den vingformade ankomsthallen – samt Hotel Hilton Copenhagen Airport (2001) är ritade av Vilhelm Lauritzen.

Det nya kontrolltornet är byggt för Naviair av ett konsortium bestående av arkitekterna Vilhelm Lauritzen, rådgivande ingenjörerna Moe och Brødsgaard samt entreprenörfirman E. Pihl & Søn. Tornet är ännu inte taget i operationellt bruk.

Man har god utsikt över parkerade plan från terminalerna, dock endast om man passerat säkerhetskontrollen (endast med flygbiljett). Om man vill se plan starta och landa är Amager Landevej väster om banorna (där det finns ett hamburgerställe), eller Kystvejen nordöst om banorna bra ställen.

Passpolisen kan utfärda tillfälliga danska pass.[5]. Svenska tillfälliga pass utfärdas hos Malmö-polisen, Malmö flygplats (svårt att hinna) eller ambassaden i Köpenhamn.

Bansystem[redigera | redigera wikitext]

Kastrup har tre anlagda start- och landningsbanor, vilket ger tillgång till sex val av start eller landning. Två av banorna är parallella och används vid normala väderförhållanden på så sätt att en bana för startande flygplan och dess parallellbana för landande flygplan. Detta system infördes på tidigt 1970-tal och ger hög kapacitet. Man startar och landar alltid åt samma håll, normalt i motvind. Tvärbanan används vid speciella vindförhållanden och (om möjligt) vid förfrågan från flygplan. Bana 22L (som används vid landning med vind från syd eller väst) är utrustad med Instrument Landing System (ILS) kategori 3, vilket innebär att flygplan kan landa utan någon sikt alls (under förutsättning att vindförhållandena inte stör, men det är sällan både blåsigt och dimmigt samtidigt).

  • "Nya parallellbanan"
    • underlag asfalt
    • bana 22R (mot sydväst) 3300 m ILS CAT II (110.9 MHz)
    • bana 04L (mot nordost) 3300 m ILS CAT II (110.5 MHz)
  • "Gamla parallellbanan"
    • underlag asfalt
    • bana 22L (mot sydväst) 3000 m ILS CAT III (109.5 MHz)
    • bana 04R (mot nordost) 3000 m ILS CAT II (109.3 MHz)

parallellbanorna har exakt riktning, bana 22L/R har kompassriktningen 220 grader, och 04L/R 40 grader

  • "Tvärbanan"
    • underlag betong
    • bana 12 (122 grader, mot sydost) 2800 m ILS CAT I (109.9 MHz)
    • bana 30 (302 grader, mot nordväst) 2800 m ILS CAT II (108.9 MHz)

På flygspråk har en bana alltid två nummer, baserat på banans kompassriktning, ett nummer per riktning (sista siffran stryks efter matematisk avrundning till tiotal grader, är exempelvis banans kompassriktning 148 gr får banan nr 15, och från motsatt håll 33). Beteckningar R och L står för höger respektive vänster. (Även C kan förekomma om det finns tre parallellbanor). Bana 12/30 är egentligen längre än 2800m , men på grund av ljudrestriktioner får ett antal hundra meter av banans västliga ände ej användas annat än i nödfall. Inflygningar till bana 12 är under bullerrestriktioner. Samtliga banor saknar slope det vill säga de lutar inte, och deras höjd över havet är 17-20 fot (omkring 5-6 meter över havet).

Trafikerande bolag[redigera | redigera wikitext]

Terminal 1 (Inrikes)

Flygbolag Destinationer
Alsie Express Sönderborg
Danish Air Transport Bornholm
Norwegian Ålborg, Karup
SAS Ålborg, Århus, Billund


Terminal 2 (Utrikes)

Flygbolag Destinationer
Aeroflot Moskva-Sheremetyevo
Air Berlin Berlin-Tegel, Düsseldorf Säsong: Palma de Mallorca
Air Europa Säsong: Barcelona, Madrid
Air France Paris-Charles de Gaulle, Marseille
Air Greeland Kangerlussuaq Säsong: Narsarsuaq
Atlantic Airways Vágar
Austrian Airlines Wien
BH Airlines Sarajevo
British Airways London-Heathrow
Brussels Airlines Bryssel
Corendon Airlines Antalya
Croatia Airlines Zagreb
CSA Czech Airlines Prag
Danish Air Transport Oslo-Rygge
Delta Air Lines Säsong: New York-JFK
easyJet Milan-Malpensa, London-Stansted, London-Gatwick, Madrid, Manchester, Paris-Charles de Gaulle, Lissabon, Berlin-Schönefeld, Bristol
Emirates Dubai
Finnair Helsingfors
Flybe Nordic Stockholm-Bromma
Gulfair Bahrain
Iberia Madrid, Barcelona
Iceland Express Reykjavik-Keflavik
KLM Amsterdam
Middle East Airlines Säsong: Beirut
NIKI Wein
Norwegian Alicante, Amsterdam, Barcelona, Bergen, Berlin-Schönefeld, Bratislava, Budapest, Dubai, Dublin, Edinburgh, Faro, Helsingfors, Krakow, Las Palmas, London-Gatwick, Malaga, Milan-Malpensa, Nice, Oslo-Gardermoen, Paris-Orly, Prag, Riga, Rom-Fiumicino, Stockholm-Arlanda, Trondheim Säsong: Aten, Belgrad, Burgas, Catania, Chania, Dubrovnik, Heraklion, Ibiza, Kos, Laranca, Malta, Marrakech, Marseille, Olbia, Palma de Mallorca, Pisa, Rhodos, Split, Venice-Marco Polo, Zagreb, Agadir, Grenoble, Salzburg, Teneriffa-South
Pakistan International Airlines Islamabad
Pegasus Airlines Antalya, Istanbul-Sabiha Gökcen
Qatar Airways Doha
SATA International Funchal, Ponta Delgada, Porto
Swiss International Airlines Zürich
Syrian Air Damaskus
TAP Portugal Lissabon
Turiksh Airlines Istanbul-Atatürk, Ankara
Vueling Barcelona, Malaga
WOW Air Reykjavik-Keflavik


Terminal 3 (Utrikes)

Flygbolag Destinationer
Adria Airways Ljubliana
Aerosvit Airlines Kiev-Boryspil
Air Baltic Riga
Air Canada Toronto-Pearson
Blue1 Helsingfors, Tammerfors, Vasa, UleåborgSäsong: Ivalo, Kittilä, Villmanstrand
BMI Edinburgh, Glasgow
Egypt Air Kairo
Estonian Air Tallinn
Icelandair Reykjavik-Keflavik
JAT Yugoslav Airlines Belgrad
LOT Polish Airlines Warszawa
Lufthansa Frankfurt am Main, München
Nextjet Karlstad, Linköping, Norrköping, Örebro
OLT Bremen
SAS Aberdeen, Alicante, Amsterdam, Aten, Barcelona, Bergen, Berlin-Tegel, Birmingham, Bologna, Bryssel, Bukarest, Dublin, Dubrovnik, Düsseldorf, Frankfurt am Main, Gdansk, Genève, Göteborg, Hamburg, Hannover, Helsingfors, Kaliningrad, Katowice, Lodz, London-Heathrow, Luxemburg, Lyon, Madrid, Malaga, Manchester, Milan-Malpensa, Moskva-Sheremetyevo, München, Nice, Oslo-Gardermoen, Palanga, Palma de Mallorca, Paris-Charles de Gaulle, Pristina, Poznan, Rom-Fiumcino, Split, St. Petersburg, Stavanger, Stockholm-Arlanda, Stuttgart, Trondheim, Venedig, Vilnius, Warszawa, Wroclaw, Zürich, Ålesund, Bangkok, Chicago, Newark, Peking, Shanghai, San Francisco, Tel Aviv, Tokyo-Narita, Washington D.C.-Dulles
Singapore Airlines Singapore
Thai Airways International Bangkok
Wideröe Oslo-Sandefjord, Kristiansand, Haugesund


Charter

Flygbolag som bedriver charter från Kastrup:

  • Jet Time
  • Primera Air
  • Thomas Cook Airlines
  • TUIfly Nordic
  • Wideröe (även reguljärt)
  • Windjet

Se även[redigera | redigera wikitext]

Flag of Denmark.svg Danmarksportalen

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.cph.dk/CPH/DK/INVESTOR/Trafik/
  2. ^ http://www.cph.dk/CPH/DK/OmCPH/Trafikstatistik/
  3. ^ SIKA Rapport 2007:1, Samverkan kring regionförstoring, ISSN 1402-6651, sid 19
  4. ^ Østtællingsrapport 2007 sid. 30
  5. ^ Har du styr på passet?

http://www.cph.dk/CPH/DK/INVESTOR/Trafik/2012/December.htm

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]