Kata (karate)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
2005 års juniomästare i karate-kata i Frankrike, Emmanuelle Fumonde
För andra betydelser, se Kata (olika betydelser).

Kata (japanska: 型 eller 形), ofta omtalat som karatens konst, är en serie standardiserade tekniker och ställningar som utförs åt olika håll efter ett bestämt mönster. Rörelserna kan vara både långsamma och snabba. Rätt andningsteknik medan katan genomföres är väldigt viktigt. Rörelserna skall visualisera attacker från fienden och deras svar. Katorna och deras namn kan skilja sig mellan olika skolor. Totalt finns runt 100 kator inom alla olika karatestilar sammantagna. Några vanliga exempel är Taikyoku sono ichi (= shodan) medan Pinan sono ichi och Heian Nidan ofta avser samma kata.

En kata är ofta en obligatorisk del i en gradering och måste då utförs disciplinerat, kraftfullt och noggrant. Detta gäller givetvis även i de fall kata utförs som en separat tävlingsgren.

Kampsport[redigera | redigera wikitext]

I traditionell karate var kata den centrala delen av utbildningen och kompletterades med dess ändamål, dvs tillämpning eller användning. Till varje kata hör alltså en bestämd analys, som betecknas Bunkai och brukar utföras med partner.

Vid tävlingar tillämpas särskilda WKF-regler för hur deltagarnas förevisning ska gå till. En fritt valbar godtycklig kata betecknas Tokui kata (valfri). Om en kata kan väljas från ett förutbestämt flertal, så kallas den Sentei kata. En viss kata kan också vara föreskriven, en så kallad Shitei (指定) kata (obligatorisk).

Undervisning[redigera | redigera wikitext]

Kata är utöver kihon och kumite den huvudsakligaste träningstekniken inom karate och utföres med få undantag ensamt mot tänkta motståndare.

Traditionellt lärs en kata ut i olika steg. Tidigare inlärd kata repeteras för att få bättre teknik eller kraft. De olika karatestilarna har sina egna kator eller variationer på samma kata. Några kator kan därför ha två namn, ett ursprungligare på kinesiska eller okinawianska och ett översatt till japanska.

Katorna ökar efter hand i svårighetsgrad, där de lättaste och de första som lärs ut heter Taikyoku (太極), följd av Jūni no Kata (十二の型), vilka lärs ut inom vissa stilar av Shitō-ryūskolan, eventuellt efter elementa i form av Gohō no Uke som kata. Många kator återfinns i flertalet stilar med liknande utförande, där ursprunget och huvudidén är den samma, medan de svårare kankū och sushiho har många namn och utföranden med snävare gränser.

Centrala begrepp[redigera | redigera wikitext]

Kata kan delas grovt i två kategorier. Den ena syftar till att stärka fysisk utveckling för muskler och senor, men ger ändå uttryck för styrka och värdighet och vid korrekt utförande en spirituell erfarenhet. Den andra sidan ska utveckla snabba reflexer och rörelser. Rytm och koordination uppfattas som centrala i honnörsbegreppet kime ( 決め), som syftar på korrekt beslut i rätt ögonblick.

I denna integration av kropp och sinne finns flera specifika begrepp utöver ödmjukhet och artigt bemötande av opponenter. Ett uttryck för detta är att varje kata börjar och slutar med en bugning i ställningen musubi-dachi. Flera viktiga generella begrepp är

  • Kamae (構え) kan beskrivas som hållning eller attackposition.
  • Tanden (丹田), energicentrum, tar sig uttryck i kiai (気合). Det är mer än kroppens tyngdpunkt, som beaktas i ställningar och armrörelsernas samtidiga och motriktade utförande.
  • Zanshin (残心) innebär att vara avslappnad men samtidigt alert. Detta bör komma till uttryck inte minst i katans avslutning.
  • Embusen (演武線) är kartan över slagfältet, en skiss på rörelsemönstret.
  • Bunkai (分解) är den fortlöpande analysen av en katas effektivitet i rörelserna.

Nakayama Masatoshi har publicerat ett flertal böcker om karate, där nr 5-8 i en lång serie under titeln Best Karate (1977-79) tar upp såväl ovannämnda punkter som många kator främst inom Shōtōkan-ryūs sfär.[1]

Översiktlig jämförelse av kator från tolv ledande skolor[redigera | redigera wikitext]

Kata
Ananku Ja Ja
An-nan Ja
Annanko Ja
Aoyag (Seiryu) Ja Ja
Chatanyara Kushanku Ja viss
Chi No Kata Ja Ja
Chinte Ja viss Ja Ja
Chintō/Gankaku Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Dan Enn Sho Ja
Empi Sho Ja
Fukyu/Fukyugata/Gekisai Ja Ja viss Ja
Garyu Ja Ja
Gensei No Kata Ja
Go Pei Sho Ja
Gojūshiho/Useishi Ja Ja Ja Ja
Hakucho Ja
Hakutsuru viss
Heiku Ja
Ipponme
Jiin Ja Ja
Jin No Kata Ja Ja
Jion Ja Ja Ja Ja Ja
Jitte Ja Ja Ja Ja
Jyuroku Ja
Kanchin Ja
Kanshiwa Ja
Kanshu Ja
Kihon Ja Ja Ja
Kopasho
Kururunfa Ja Ja Ja Ja
Kusanku/Kosoku/Kanku/Koshokun Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Matsukaze/Matzukaze Ja
Naihanchi/Tekki Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Nan Dan Sho Ja
Nijuhachiho viss
Nipaipo/Neipai Ja
Niseishi/Nijushiho Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Pachu Ja
Paiku Ja
Papuren Ja
Passai/Bassai Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Pinan/Heian Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Rōhai/Meikyo Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Saifā Ja Ja Ja Ja
Sanchin Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Sansai Ja
Sanseiru/Sanseru Ja Ja Ja
Seichin Ja
Seipai Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Seiryu Ja
Seisan/Seishan/Hangetsu Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Seiyunchin/Seienchin Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Shihō no hō Ja
Shisōchin Ja Ja
Sōchin Ja Ja Ja
Sunsu Ja
Suparimpei/Suparinpei/Pechurin Ja Ja viss Ja
Taikyoku Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Tai No Kata Ja
Teisho Ja viss Ja
Tenshin Ja
Tensho Ja Ja Ja Ja Ja
Ten No Kata Ja Ja Ja
Ten-i No Kata Ja
Toi No Kata Ja
Unsu/Unshu Ja Ja Ja
Wankan Ja Ja Ja Ja
Wansu/Wanshu/Enpi Ja viss Ja Ja Ja Ja Ja

Kort om kator i stilen Kyokushin[redigera | redigera wikitext]

Inom Kyokushin, som är en fullkontaktsvariant finns det 20 olika kator, sōguki och kator framförda i ura borträknade. Ura betyder "baksida" och innebär här att utövaren före varje anfall snurrar ett varv. Ursprunget i de flesta av dessa kator kommer från de olika karatestilar som Ōyama Masutatsu tränade, innan han skapade sin egen stil. En av dessa stilar var Gōjū-ryū, varifrån Ōyama tog fyra kator, som denne sōsai ändrade för att passa in i kyokushin. Dessa fyra var:

  • Sanchin
  • Tensho
  • Saiha
  • Seienchin

Katorna pinan, yantsu, tsuki no kata, kanku och sushiho kom från den ursprungliga Okinawa-skolan Shuri-te.

Talet 108:s betydelse[redigera | redigera wikitext]

Talet 108 har en mytologisk betydelse i dharmiska religioner. Talet är också associerat med karate, speciellt med stilen Gōjū-ryū. Den främsta Gōjū-ryū-katan, suparinpei, betyder 108. Andra kator från Gōjū-ryū, sanseru (betyder 36) och Seipai (betyder 18) är faktorer av numret 108.[5]

Noter och referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ M. Nakayama; Best Karate, del 5 Kata: Heian, Tekki (1979). ISBN 0-87011-379-8.
  2. ^ Gōjū-ryū kata
  3. ^ Shitō-ryū kata
  4. ^ Kobayashi Shōrin-ryū kata
  5. ^ Hyaku Hachi No Bonno: The Influence of The 108 Defilements and Other Buddhist Concepts on Karate Thought and Practice av Charles C. Goodin.
  • Roland Habersetzer: 39 Karate-Kata. Aus Wadō-ryū, Gōjū-ryū und Shitō-ryū. Palisander Verlag, 1. Auflage 2010, ISBN 978-3-938305-15-7.
  • M. Nakayama; Best Karate, del 6 Kata: Bassai, Kankū (1977-1979).
  • M. Nakayama; Best Karate, del 7 Kata: Jutte, Hangetsu, Empi (1977-1979).
  • M. Nakayama; Best Karate, del 8 Kata: Gankaku, Jion (1977-1979).