Katalonien

Katalonien
Catalunya (katalanska) Cataluña (spanska) Catalonha (occitanska)
Region
Kataloniens läge
Flagga Vapensköld
Land	Spanien
Koordinater	41°49′00″N 1°28′00″O
Yta	32 114 km²
Folkmängd	7 504 881 (2010)
Befolkningstäthet	233,7 invånare/km²
Webbplats: Generalitat de Catalunya

Katalonien (katalanska Catalunya; spanska: Cataluña) är en autonom region i nordöstra Spanien; yta 32 114 km², 7,1 milj. inv. (2006). Katalonien omfattar de fyra provinserna Lleida, Tarragona, Girona samt Barcelona där även huvudstaden med samma namn ligger. Katalonien gränsar i väster till Aragonien och i söder till Valencia. I norr gränsar Katalonien till Franska katalonien (Roussillon) i Frankrike och Andorra.

Historia

De äldsta människofynd som gjorts i Katalonien i närheten av franska gränsen antas vara ca 25 000 år gamla. På 500-talet f.Kr. anlades den grekiska kolonin Emporion vid nuvarande Spaniens östkust, utanför nuvarande Girona. Detta gjordes troligtvis av handelsresande från den grekiska staden Massalia, dvs den nuvarande franska Medelhavshamnstaden Marseille. Ca 200 f.Kr. påbörjade romarna koloniseringen av Katalonien. Den romerska kolonin Hispania Tarraconensis kom att vara fram till början av 400-talet när västgoternas intåg gjorde slut på den romerska kulturen. 475 e.Kr. införlivades Katalonien i kungariket Tolosa nv Toulouse av den västgotiske kungen Eurik. År 718 når den muslimska erövringskampanjen Al-Andalus Katalonien som annekteras fram tills dess att Karl den store år 801 förenade landet med sitt rike, under namnet Marca Hispanica.

"Spanska mark" indelades i 15 grevskap, bland vilka Barcelona snart fick ett viss övertag. Vid denna tid påträffas för första gången namnet Catalaunia, sannolikt en förvrängning av "Gotholania". Det senare begreppet var till minne av landets forna herrar, goterna. Den sista greven att tillsättas av en frankisk kung blev den katalanske adelsmannen Wilfred den hårige. Den frankiske kungen Ludvig den stammande (Ludvig II) tilldelade honom Barcelona, Girona och Besalú. Efter hans död år 897 blev grevskapet Barcelona ärftligt (dock fortfarande sanktionerat av de frankiska kungarna). Detta ses numera som inledningen till ett självständigt Katalonien. Den definitiva frigörelsen från det frankiska kungaväldet kom dock först år 985 när hjälp i kriget mot Al-Mansur uteblev.

Katalonien förblev sedan ett självständigt feodalsamhälle fram till 1137, då det genom giftermålsförbindelse mellan Ramon Berenguer IV och Petronila av Aragon förenades med Aragonien. Statsföreningen genomfördes dock först 1150. Det nya kungariket Aragonien påbörjade en expansion som pågick fram till mitten på 1400-talet. Under Ferdinand den katolske införlivades landet med det övriga Spanien, men behöll sin ursprungliga fria författning, vilken upphävdes först av Filip V 1714, till vars motståndare i spanska tronföljdskriget Katalonien slutit sig. Under trettioåriga kriget med löfte om beskydd från Frankrike utropas den Katalanska republiken 1640. Efter att franska trupper lämnade Katalonien 1648 anfaller Filip IV Katalonien som faller 1652.

Francesc Cambó lade fram den katalanska stadgan 1910.

Spanska revolutionen 1936-39 hade sitt starkaste fäste i Katalonien. Det var en frihetligt socialistisk samhällsomvandling som senare övergick i Spanska inbördeskriget. Efter Francisco Francos militärkupp hade hela landet inklusive Katalonien en fascistisk diktatur som varade i 40 år, och först efter Francos död 1975 inleddes demokratiska reformer.

Geografi

Katalonien är också ett landskap med formen av en triangel, som med sin bas stöder sig på Pyrenéerna i norr, utmed gränsen mot Frankrike, och i söder sänker sig ned mellan Aragonien och Medelhavet, till dess spetsen berör Valencia och en ungefärlig yta av 32 000 km², vartill kommer en mindre enklav (14 km²) i franska departementet Pyrénées-orientales.

Större delen av Katalonien upptas av terrasser, utgående såväl från Pyrenéerna som från de utmed kusten löpande Kataloniska bergen. Låglandet är inskränkt till några smärre kustpartier vid Figueres, Tarragona och Ebrodeltat samt Lleidaslätten i det inre. Vattendragen utgörs av Ebro, som på en kort sträcka genomflyter södra Katalonien, samt dess biflod Segre med tillflödena Noguera Ribagorçana, gränsflod mot Aragonien, Noguera Pallaresa, Cervera m.fl. Av kustfloderna Fluvià, Ter, Tordera, Llobregat är den sistnämnda störst; den lilla Sènia bildar gränsen i söder. Landets bergiga beskaffenhet gör, att klimatet är mindre varmt, än man av Kataloniens läge i jämnhöjd med mellersta Italien skulle vänta.

Provinser

• Barcelona
• Girona
• Lleida
• Tarragona

Regioner

Katalonien utgörs av ett 40-tal regioner, s.k. comarcas, grevskap.

Ekonomi och klimat

Endast kusten och de lägre dalarna bär i detta hänseende Medelhavsländernas allmänna prägel; man påträffar där både oliv- och apelsinträd, ris och dadelpalmer, de senare vilka dock aldrig hinner längre än till blomning. I det inre är floran mycket mera växlande, och där förekommer nästan alla det tempererade bältets träd och frukter. Korkeken växer mycket ymnigt. Jorden är i allmänhet bördig och omsorgsfullt odlad samt lämpar sig väl för alla de vanliga sädesslagen, ehuru dessas avkastning ej motsvarar behovet. Markens konstbevattning är driven till en hög grad av fullkomlighet. En kännbar olägenhet är bristen på skog, vilken framkallats av en fortsatt hänsynslös skövling och nu nödvändiggör en ansenlig införsel av virke. De mineraliska tillgångarna består i järn, koppar, bly, stenkol och bergsalt.

Industrin är livligare än i någon annan del av Spanien. Länge fanns endast i Katalonien verkligt moderna fabriksstäder och större industriella anläggningar. Dagens katalanska ekonomi har en väldigt viktig industriell basis vilken utgör 37% av den arbetsföra befolkningen. Den baseras främst på tillverkningsindustri inom bl.a. bilar, lastbilar, flygplansdelar, kemikalier, möbler, mat, elektronik numera främst datorkomponenter, varvsindustri etc. Inför de olympiska sommarspelen 1992 inleddes en byggboom som ännu pågår, den drivs på numera av en ökande turism. En annan viktig sektor är förlagsindustrin med översättningar, bokutgivningar, grafisk illustration etc. 3% av den arbetsföra befolkningen jobbar inom den primära sektorn med bl.a tillverkning av Mousserande vin, matprodukter, grisuppfödning, fruktodlingar etc. 60% av den arbetsföra befolkningen jobbar inom tjänstesektorn, särskilt stor är produktionen av tjänster inom turism, företag som jobbar med publicitet samt forskning.

Katalonien är en av de fyra regionerna som ingår i samarbetet The Four Motors of Europe tillsammans med Lombardiet, Baden-Württemberg och Rhône-Alpes.

Språk

Katalonien har tre officiella språk: katalanska, spanska och aranesiska. Aranesiska talas i Arandalen som ligger i Pyrenéerna, i nordvästra Katalonien, gränsandes mot Aragonien och Frankrike. Katalanska har en speciell status sedan autonomiakten från 1979. Där anges det att katalanska är ursprungsbefolkningens språk. Katalanska är också officiellt språk i furstendömet Andorra.

Se även

• Circuit de Catalunya
• Antoni Gaudi
• Spanska revolutionen
• Spanska inbördeskriget

Litteratur och källor

• Gustafsson, Thomas (2005). Barcelona:Kataloniens huvudstad. Stockholm: Carlsson Bokförlag. ISBN 91-7203-660-5 
• Nationalencyklopedin band 10 sid 497 årg 1993
• Katalanska regeringens webbplats
• Orwell,George: Hyllning till Katalonien. 1938.

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.