Katarina Bangata

Katarina Bangata, karta från 1926.

Katarina Bangata är en gata i stadsdelen Södermalm i Stockholms innerstad. Det är en allégata med intilliggande körbana som sträcker sig från Götgatan 71 vid Skatteskrapan, via Greta Garbos torg, till Vintertullstorget nära Hammarby sjö i stadsdelens sydöstra del.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Katarina Bangata österut mot Greta Garbos torg, april 2014.
Katarina Bangata västerut mot Skatteskrapan, april 2014.
Jannica och dockvagnen.

Gatan fick sitt nuvarande namn efter Stockholms stadsfullmäktiges beslut om Namnrevisionen i Stockholm 1885. Där beskrevs gatan som "å ömse sidor längs järnvägens tänkta utsträckning från Åsögatan åt öster och sydost".[1] I slutet av 1800-talet var Katarina Bangata en planerad järnvägssträckning mellan Stockholm Södra till nuvarande Åsögatan 100 och vidare till Danvikstull med spårdelning på en plats som kallades Hammarbytorget (nuvarande Vintertullstorget). Beredningsutskottet till stadsfullmäktige föreslog att järnvägen skulle sänkas så att tvärgatorna Ringvägen, Götgatan och Östgötagatan skulle kunna behålla sin profil med hjälp av broar.[2] Planerna blev aldrig verklighet och omkring 1930 anlades en promenadallé istället för järnvägsspår.[3] Längs den numera asfaltsbelagda promenadgatan har man planterat 93 lönnar som en allé.

Nutid[redigera | redigera wikitext]

År 1998 rustades hela gatan upp till en kostnad av 10 500 000 kronor och landskapsarkitekten Jonas Anders Berglund tilldelades årets Sienapris för projektet.[4]

På Katarina Bangata hålls sedan 2001 säsongsvis Bondens marknad där egenodlade produkter säljs i stånd längs allégatan från Götgatan till Greta Garbos torg.[5]

Konstverk längs gatan[redigera | redigera wikitext]

I ordning från Götgatan mot Vintertullstorget.

Gatunummer[redigera | redigera wikitext]

Händelser längs gatan[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Stahre, Nils-Gustaf; Fogelström, Per Anders & Ferenius, Jonas & Lundqvist, Gunnar (2005) [1982]. Stockholms gatunamn. Monografier utgivna av Stockholms stad (3:e upplagan). Stockholm: Stockholmia förlag. Libris 10013848. ISBN 91-7031-152-8 
  2. ^ Selling, Gösta (1970). Esplanadsystemet och Albert Lindhagen: stadsplanering i Stockholm åren 1857-1887. Monografier utgivna av Stockholms kommunalförvaltning. Stockholm: Stockholms stadsarkiv. sid. 37. ISSN 0346-6035 Libris 8197906. ISBN 9789149029530 
  3. ^ ”Katarina Bangata”. Stockholms stads webportal. 6 oktober 2000. http://www.stockholm.se/templates/template_121.asp_Q_mainframe_E_template_154.asp_Q_number_E_12836_A_category_E_10122. [död länk]
  4. ^ ”Katarina Bangata har rustats upp”. Stockholms stads webportal. 26 februari 2002. http://www.stockholm.se/templates/template_121.asp_Q_mainframe_E_template_154.asp_Q_number_E_12998_A_category_E_10128. [död länk]
  5. ^ ”Bondens egen marknad”. Bondens egen marknad, ideell förening. 22 februari 2006. http://www.bondensegen.com/. 
  6. ^ Björn Wigardt; layout och faktatexter: Nisse Skoog (1986). Södermalm: [berättelser, bilder och sånger om en skön stadsdel] (Ny, utök. uppl., 1986). Stockholm: Kvadraten. ISBN 91-87118-02-5 [sidnummer behövs]
  7. ^ "Del 4". Programledare: Camilla Kvartoft & Leif G.W. Persson. Veckans brott. SVT. SVT 1. 2012-02-07. Nr. 4, säsong 2. 35 minuter in i programmet.
  8. ^ ”Mu-ta med klöver ko-mpis/Bribe with clover”. CowParade Holdings Corporation. 25 mars 2004. Arkiverad från originalet den 19 maj 2010. https://web.archive.org/web/20100519063733/http://stockholmsv.cowparade.com/cow/detail/1966/. Läst 29 februari 2012. 
  9. ^ Reimegård, Claes (19 november 2005). ”Brand i skola på söder”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/dynamiskt/inrikes/did_11070419.asp. Läst 29 februari 2012. 
  10. ^ TT (24 december 2005). ”Hundratals firade Nackas födelsedag”. Svenska Dagbladet (Stockholm). http://www.svd.se/dynamiskt/sport/did_11396075.asp. Läst 29 februari 2012. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]