Katarina kyrka
Katarina kyrka är en kyrkobyggnad i Stockholm i Stockholms stift. Den är församlingskyrka i Katarina församling och ligger på Högbergsgatan 15 på östra Södermalm. Den stod klar 1695. Kyrkan har fått sitt namn efter Prinsessan Katarina, Karl X Gustavs mor.
Innehåll |
[redigera] Historik
Bygget hade pågått, med flera avbrott, i hela trettionio år efter Jean de la Vallées ritningar. Den 1 maj 1723 förstördes kyrkan, tillsammans med en stor del av bebyggelsen i området, i en brand (se Katarinabranden 1723). Göran Josuae Adelcrantz hette den arkitekt som fick i uppgift att återuppbygga kyrkan, och kyrkan fick nu det åttkantiga tornet. Den återuppbyggda kyrkan invigdes den 18 oktober 1724. Kyrkan står på Katarinaberget där offren från Stockholms blodbad brändes, och det anses vila en förbannelse över platsen. Enligt en sägen skall kyrktornet rasa två gånger, vilket det också har gjort.[1] Altaruppsatsen består av en Golgatascen, gjord av skulptören Liss Eriksson och textilkonstnärinnan Kajsa Melanton: "Närvaro genom frånvaro". Man kan se korset, svepningen och törnekronan.
[redigera] Branden 1990
Natten till den 17 maj 1990 brann Katarina kyrka för andra gången. Kyrktornet störtade samman och gick genom kyrkvalvet. Kvar fanns i stort sett bara kyrkans ytterväggar, men man lyckades att rädda värdefulla textilier och kyrksilvret.
En utredning om brandorsaken lyckades inte komma till något säkert svar, men kom fram till att det sannolikt hade legat och pyrt mellan taklagen i minst ett dygn innan branden flammade upp. Trots att kyrkan var väl försäkrad krävdes omfattande insamlingar och för detta bildades Stiftelsen Rädda Katarina. Kyrkan byggdes upp igen; det gjordes klart att inga moderna byggmaterial skulle användas. Som arkitekt för återuppbyggnaden utsågs slottsarkitekt Ove Hidemark. Vid rekonstruktionen av byggnaden användes bland annat 52 000 handsmidda spikar, 120 000 stortegel av gammalt format från Bältarbo tegelbruk, 5½ ton björknäver, 1 600 rutor med munblåst färgat antikglas och 5 000 m² kopparplåt.[2] År 1995 kunde kyrkan återinvigas av biskop Henrik Svenungsson.
[redigera] Bilder
-
Den brandskadade kyrkan, 1990
-
Kyrkans interiör 2011.
-
Katarina läktarorgel, 2000
-
Nya altarrummet, 2003
b.jpg)
[redigera] Orglar
Disposition:
| Manual |
| Principal 4 Fuss |
| Stora Flöjten 8 Fuss |
| Super Oktaven 2 Fuss |
| Klein Flöjt 4 Fuss |
| Kvinten 2 ½ (eg. 2 2/3) Fuss |
| Regal 8 Fuss |
[redigera] Läktarorgel
- 1751: Gren & Stråhle bygger en orgel om 30 stämmor fördelade på 2 manualer och pedal och försedd med 8 blåsbälgar.
- 1863: Per Larsson Åkerman bygger en orgel med ursprungligen 25 stämmor, senare utvidgad. Denna orgel finns dokumenterad på flera skivinspelningar.
- 1990: Åkermans orgel med Gren & Stråhles fasad brinner upp tillsammans med kyrkan.
- 1993: En ny fransksymfonisk orgel med 62 stämmor på 3 manualer och pedal beställs från Jan L. van den Heuvel Orgelbouw i Dordrecht, Nederländerna.
- 2000: Den nya orgeln invigs. Fasaden är rekonstruerad efter Gren & Stråhles nedbrunna fasad, dock något förenklad; vissa ornament och skulpturer har inte återskapats. Trakturen är mekanisk med barkermaskiner till samtliga klaviaturer. Registraturen är elektrisk med 999 kombinationer.
Disposition:
| Grand-Orgue (I) C-c4 | Positif expressif (II) C-c4 | Récit expressif (III) C-c4 | Pédale C-g¹ |
| Principal 16' | Bourdon 16' | Flûte 16' | Soubasse 32’ |
| Montre 8' | Principal 8' | Diapason 8' | Flûte 16’ |
| Flûte traversière 8' | Flûte à cheminée 8' | Flûte harmonique 8' | Contrebasse 16’ |
| Bourdon 8' | Quintaton 8' | Bourdon 8' | Soubasse 16' |
| Gambe 8' | Salicional 8' | Viole 8' | Flûte 8' |
| Prestant 4’ | Unda maris 8' | Voix céleste 8’ | Octave 8’ |
| Flûte ouverte 4’ | Prestant 4’ | Octave 4’ | Bourdon 8’ |
| Quinte 2 2/3’ | Flûte d’écho 4’ | Flûte octaviante 4’ | Flûte 4’ |
| Doublette 2’ | Nasard 2 2/3’ | Octavin 2’ | Octave 4’ |
| Sesquialtera II, 2 2/3 + 1 3/5’ | Flûte à bec 2’ | Plein-Jeu harmonique III-VI | Contre-Bombarde 32’ |
| Fourniture V | Tierce 1 3/5’ | Cornet III | Bombarde 16’ |
| Cymbale IV | Larigot 1 1/3’ | Bombarde 16’ | Basson 16’ |
| Grand Cornet V | Piccolo 1' | Trompette harmonique 8' | Trompette 8’ |
| Bombarde 16’ | Fourniture III-IV | Basson-Hautbois 8’ | Clairon 4’ |
| Trumpette 8' | Trompette 8' | Voix humaine 8’ | |
| Clairon 4' | Cromorne 8’ | Clairon harmonique 4’ | |
| Koppel | Tremulant | Tremulant | Koppel |
| II/I | Koppel | I/pedal | |
| III/I | III/II | Koppel | II/pedal |
| 16'I/I | 16'II/II | 16'III/III | III/pedal |
| Registersvällare |
[redigera] Se även
[redigera] Referenser
[redigera] Noter
- ^ Linnell 2003
- ^ Uppgifter enligt inspire.accson.se
[redigera] Litteratur och källor
- Sten L. Carlsson (1973). Sveriges kyrkorglar. Lund: Håkan Ohlssons förlag. ISBN 91-7114-046-8
- Svenska orgelsällskapets årsmötesdagar i Stockholm den 21-22 april 2001.
- Linnell, Stig, Stockholms spökhus och andra ruskiga ställen. (2003)
- Uppgifter från Riksantikvarieämbetets byggnadsregister.
- Eriksson, Monica (1991). ”"At Sanct Cathrina och ther af förlorat hatten": om kyrkor som brunnit i Stockholm”. Stadsvandringar (Stockholm : Stockholms stadsmuseum, 1976-) 1991 (14),: sid. 9-19 : ill.. ISSN 0349-1870. ISSN 0349-1870 ISSN 0349-1870. http://www.stockholmskallan.se/index.php?sokning=1&action=visaPost&countPlace=0&mediaId=9849. Libris 8410553
[redigera] Externa länkar
- Katarina församling
- Wikimedia Commons har media som rör Katarina kyrka
|
||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
