Katarinahissen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 59°19′11.6″N 18°04′23.5″Ö / 59.319889°N 18.073194°Ö / 59.319889; 18.073194

Katarinahissen år 2011.

Katarinahissen är en offentlig personhiss i SlussenområdetSödermalm i Stockholm. Anläggningen förbinder Katarinavägen vid Slussen via två gångbroar med Mosebacke torg. Nuvarande hiss invigdes 1936. Hissen är sedan 2010 avstängd på grund av brister i driftsäkerhet och konstruktion och kommer att renoveras till år 2019.[1]

Gamla Katarinahissen[redigera | redigera wikitext]

Gamla Katarinahissen år 1896
Modell, entrébyggnad

År 1881 fick ingenjör Knut Lindmark tillstånd av stadsfullmäktige att bygga en hiss och en gångbro mellan Stadsgården och Mosebacke torg; detta för att underlätta för människor att ta sig fram på denna kuperade del av Södermalm. Hissen kallades Elevatorn.

Invigningen skedde klockan 11.00 den 19 mars 1883 och under första månaden åkte cirka 1 500 personer med hissen dagligen. Priset var 5 öre för uppfärd och 3 öre för nedfärd.[2]

Hissen och gångbron byggdes av den belgiska firman Lecoq & Comp; det ursprungliga hissmaskineriet kom från den amerikanska firman Weeks & Halsey. Ursprungligen drevs hissen av en ångmaskin men den ersattes 1915 av en elektrisk motor.

Redan på 1890-talet nyttjades gamla Katarinahissens höga torn och utmärkta skyltläge över stora delar av Gamla stan för uppsättning av reklam för olika produkter. Det var fortfarande målade skyltar som gjorde reklam för bland annat "Winborgs", "Wimans Ventiler", "Halda Fickur" och "Julius Slöör". År 1909 sattes Stomatolskylten upp på hissens övre del, som var Sveriges första rörliga ljusskylt. Sedan 1933 är Stomatolskylten placerad på den närbelägna byggnaden vid Klevgränd 1B.

Nya Katarinahissen[redigera | redigera wikitext]

Nya Katarinahissen år 1941

Den ursprungliga Katarinahissen stängdes den 28 maj 1933 och revs i början av juli samma år,[3] då Slussens trafikknutpunkt ombyggdes.

En ny hiss uppfördes på samma plats och den blev färdig 1936. Den blev en del av KF-huset som uppfördes samtidigt. Den nya hissen blev en funktionalistisk fackverkskonstruktion i stål ritad av Kooperativa förbundets arkitektkontors arkitekter Eskil Sundahl och Olof Thunström. Hissen, med två kabiner, var från början manuellt manövrerad. Vid hissens fot tillkom samtidigt en entrébyggnad med blomsterkiosk (Katarinahissens blomsterkiosk) ritad av Olof Thunström. Här fanns även plats och omklädningsrum för hisskonduktörerna. Även om hissen var automatiserad, sköttes biljettförsäljningen och betjäning av anställd personal som följde med hissen upp och ner.

År 1999 gav Posten ut ett frimärke med Katarinahissen avbildad, i samband med Kooperativa Förbundets 100-årsjubileum.[4]

Under gångbron mellan hissen och KF-huset ligger restaurang Gondolen, en av Stockholms klassiska krogar. Kooperativa Förbundet har länge haft sin logotyp (den liggande "åttan") i toppen av hissen, där visas även sedan början av 1970-talet omväxlande tid och temperatur. År 2001 byttes den gamla logon ut mot Coop Sveriges.

Bilder, hissen genom tiderna[redigera | redigera wikitext]

Hissen tas ur drift[redigera | redigera wikitext]

Våren 2011 meddelade ägarna och förvaltarna Folksam Fastigheter att driften av hissen, som då legat nere i ett år, inte skulle återupptas. Hissen var då mycket sliten och även själva konstruktionen i dåligt skick. Slussen planeras byggas om (se Nya Slussen) och därför kan en eventuell ny hiss inte komma i drift förrän tidigast 2016-17.[5] Enligt ett avtal mellan Stockholms stad och ägaren Folksam ska hissen öppna igen 2019.[6]

Bilder renovering[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Stockholms stad: Nu startar renoveringen av Katarinahissen Läst 2014-12-2.
  2. ^ Oscar II och hans tid 1872-1907, Erik Lindorm 1979 ISBN 91-46-13375-5 s.162
  3. ^ 1890 års män i ord och bild: en bokfilm 1890-1940 och biografiskt lexikon, fil mag John Karlzén, amanuens Nils Olsson, Gustaf Gottschalk, K G Lindeström, Svenska Kulturförlaget 1940 s. 145
  4. ^ Sverige 2003. Västerås: Facit Förlags AB. 2003. Sid. 119. ISBN 91-86564-54-4 
  5. ^ ”Folksam Fastigheter: Fortsatt utredning kring Katarinahissens framtid (Pressmeddelande)”. http://media.folksam.se/2011/05/17/fortsatt-utredning-kring-katarinahissens-framtid/. Läst 2011-05-17. 
  6. ^ ”Katarinahissen öppnar på nytt”. http://www.dn.se/sthlm/katarinahissen-oppnar-pa-nytt/. Läst 2014-05-30. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]