Katarinaklostret

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 28°33′20.7″N 33°58′34.4″Ö / 28.555750°N 33.976222°Ö / 28.555750; 33.976222

Katarinaklostret
Katarinaklostret.
Teckning av Carsten Niebuhr 1762

Katarinaklostret ligger vid foten av berget Sinai i guvernementet Södra Sinai (Sina al-Janubiyya) i Egypten, och är uppkallat efter den heliga Katarina av Alexandria. Det är kristenhetens äldsta kloster. Den ortodoxe abboten har även titeln ärkebiskop och utses av den ortodoxe patriaken av Jerusalem. Bergsområdet är heligt för de tre världsreligonerna: kristendom, islam och judendom. Det räknas tillsammans med omgivningarna runt omkring som ett världsarv av Unesco.

Enligt sägnen grundades klostret år 337 av kejsarinnan Helena, gift med Konstantin I och Konstantin den stores mor. Justinianus I lät uppföra den nuvarande klosterbyggnaden över den plats där den brinnande busken, från vilken Gud talade till Moses, stått enligt legenden. Klostret stod färdigt år 565.

Klostret kom inte att bära den heliga Katarinas namn förrän några århundraden efter sitt grundande. Enligt legenden dödades den heliga Katarina i Alexandria under de förföljelser mot de kristna som igångsatts av kejsar Maximianus. Det berättas att hon just skulle till att rådbråkas när hjulet självt på ett förunderligt sätt bräcktes. Hon halshöggs senare och i dödsögonblicket bad hon, att hennes kropp aldrig måtte bli funnen. Som svar på hennes bön förde änglar henne till berget Sinai. Flera århundraden senare fann egyptiska kristna kvarlevorna av en kropp på en bergssluttning sydväst om Moses berg som Moses enligt legenden besteg för att motta de tio budorden. De förde dem till klostret där man omedelbart förklarade att det var den Heliga Katarinas stoft och sedan dess har det vördats av munkarna som sådant. Hennes kranium och ena hand, som är täckt med dyrbara juvelringar, visas vid särskilda tillfällen i två små silveraskar.

Den helige Stefanus och bensamlingen i Katarinaklostret

Klostret bebos av munkar. Då det inte finns plats för fler än sex åt gången på munkarnas begravningsplats måste någon av de förut begravna grävas upp när ett nytt dödsfall inträffar. Benen förs till benrummet där kranierna läggs i en hög för sig och de återstående skelettdelarna staplas på varandra. Kvarlevorna av ärkebiskopar och andra höga dignitärer förvaras i små träskrin eller i väggnischer. Det mest berömda skelettet är den helige Stefanus. Under sin livstid bevakade han vägen som ledde uppför berget och som döende önskade han att för alltid få vakta sitt älskade kloster. Det var år 580 men än i dag sitter helgonet, klädd i kaftan och purpurröd hätta, med radband och stav och bevakar ingången till de dödas hus.

Klostrets murar är femton meter höga och för att komma in i klostret hissades förr de besökande upp till ingången, en luftfärd på cirka nio meter i något som liknade en stor spann. Numera ligger entrén i markhöjd med en gård innanför. Intill gården finns trädgårdar med fruktträd, oliver, vinrankor och grönsaksprodukter.

Fredsvtalet mellan Muhammed och de kristna munkarna i Katarinaklostret på berget Sinai är ett medeltida dokument som sägs visa att han beviljade skydd och andra privilegier till munkarna. Det är förseglat med ett avtryck som representerar ratifiering av Muhammeds hand.[1]

Legenden berättar, att profeten Muhammed besökte Katarinaklostret före den arabiska erövringen av Egypten år 640. Ett medeltida dokument finns bevarat som sägs visa att han träffade en överenskommelse med de kristna munkarna, varigenom deras liv och egendom tryggades under muslimskt herravälde. Det finns till och med en moské bredvid basilikan innanför själva klostermurarna. En gammalarabisk inskription på predikstolen visar att den uppfördes under Al Amrs kalifat 1103.

Under seklernas gång har tusentals pilgrimer gjort den svåra och farofyllda färden till klostret, där de lämnat efter sig oräkneliga inskriptioner på arabiska, grekiska, latin och ryska. Spår av korsfararna syns på alla sidor där de täckte stora delar av stenmurarna med sina vapen och symboler. Klostret hyser oerhört värdefulla handskrifter och ikoner. Codex Sinaiticus, en av världens främsta bibelhandskrifter, kommer härifrån.

Bland klostrets välgörare har det under århundradenas lopp funnits många kejsare, kungar och påvar. Påven Gregorius den store (592-604) var en av dem som tidigt understödde det. Karl VI av Frankrike sände en kalk år 1411 och andra franska, tyska och spanska härskare gav bidrag och gåvor till klostret. Även Spaniens drottning Isabella I, gav klostret sitt stöd. Klostret var fullkomligt beroende av understöd från tsaren av Ryssland under 1600-, 1700- och 1800-talen. Napoleon I lät reparera murarna på några ställen vid sin egyptiska expedition 1798.

I dag är klostret ett uppskattat utflyktsmål för turister.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ratliff, "The monastery of Saint Catherine at Mount Sinai and the Christian communities of the Caliphate."
  • Wahlström, Gunnel Katharina (2006). Katharinaklostret vid Mose berg i Sinai : En värld av tolerans. Stockholm: Carlsson. ISBN 91-7203-756-3 
  • Phillips, Wendell Qataban och Saba Tidens bokklubb 1957

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]