Katedralskolan, Uppsala

Från Wikipedia
Version från den 25 juni 2017 kl. 08.57 av InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag) (Räddar 4 källor och märker 6 som döda. #IABot (v1.4beta3))

Katedralskolan
Högre allmänna läroverket i Uppsala (1879-1962)
Högre Elementarläroverket i Uppsala (1857-1878)
Schola Cathedralis Upsaliensis
Katedralskolan Uppsala 1.JPG
Huvudbyggnaden med ekporten
Katedralskolan Uppsala 2.JPG
Institutionsbyggnaden med glasentrén
SkoltypGymnasieskola
Läroverk före 1966
OrtUppsala
LänUppsala
LandSverige
Grundad1246
ÄgareKommunal
Antal elever1100[1]
RektorHelene Lagerquist[2]
Webbplatswww.katedral.se

Katedralskolan (tidigare Uppsala högre allmänna läroverk), i dagligt tal kallad "Katte", är en kommunal gymnasieskola i Uppsala grundad 1246. Den är Uppsalas äldsta kända utbildningsinstitution och en av Sveriges äldsta.

Historia

Karta över området kring Uppsala domkyrka. Den ursprungliga skolan är utmarkerad strax söder om kyrkan. Efter att byggnaden brinner 1702 flyttar skolan till Domtrapphuset, här markerat som byggnad K. 1748 flyttar skolan till grannlokalen, Domkapitelhuset här markerat som I. 1837 flyttar skolan till Dekanhuset som inte är utritat på kartan men som uppförs i kvarteret Oden väst om originalbyggnaden. 1869 flyttar skolan till sina nuvarande lokaler vilka inte kan ses på kartan.

Traditionellt sett har skolans grundande räknats till år 1246. Uppgiften förekommer på 1600-talet i bland annat den senare rektorn Magnus Nicolai Celsius verk Bullarium, men inget stöd för att skolan skulle ha grundats just detta år finns i tidigare källor.[3] De första kända samtida källorna som refererar till skolan är från sent 1200-tal. Bland dessa finns en donation från domprosten Andreas And, daterad 1291, till en kommunitet för studenter vid skolan. Både skolan och kommuniteten har då bedrivit verksamhet en tid men inget etableringsdatum är idag med säkerhet känt.[4] Den ursprungliga skolbyggnaden låg vid den västra delen av Riddartorget, mellan Uppsala domkyrka och Helga Trefaldighets kyrka och intill dåvarande Sankt Eriks Kapell. Utbildningen var klerikal och knuten till kyrkan för att utbilda präster. Elevernas undervisning centreras kring trivium, det vill säga de tre ämnena grammatik, retorik och dialektik, men även körsång var en central del av utbildningen.[5] Då ingen högre utbildning vid den tiden fanns i norden fick begåvade studenter fram till mitten på 1300-talet istället fortsätta sin utbildning vid skolans kommunitet "Collegium Uppsalense" vid Universitetet i Paris.[6]

En av de mest kända episoderna från skolans medeltida historia är den blivande kung Gustav Vasas tid på skolan år 1509. Enligt Peder Svarts krönika skickades Gustav vid tretton års ålder till skolan. Gustav ska där ha hamnat i konflikt med sin danskfödde lärare "magister Ivarus" på grund av sina danskfientliga uttalanden. Han tros ha stannat på skolan i knappt två år. Gustav lämnade i vredesmod skolan för gott efter en upptuktelse av sin danske lärare. Han ska ha drivit sin dolk genom läroboken och yttrat: ”Jag tör giva dig och din skola tusende djävlar!” Efter Gustavs maktövertagande uppges Ivarus ha flytt till Danmark.[7]

Reformationen och den följande reduktionen minskade både kyrkans och därmed också dess skolors resurser.[8] Utbildningen omorienteras nu mot en luthersk-humanistisk riktning, med fokus på ämnena religion, sång, och latin.[9] Utbildningsformen består till år 1626 då, då utbildningarna i dessa katedralskolor ersätts av trivialskolorna, som liksom den medeltida katolska skolan fokuserade på ämnena grammatik, retorik och dialektik. Under 1600-talet grundas de första gymnasieskolorna i landet. Uppsala får dock aldrig någon gymnasieskola då det anses vara tillräckligt med två utbildningsinstitutioner i staden, trivialskolan och universitet.[10]

Den gamla skolbyggnaden vid Riddartorget förstörs under stadsbranden i Uppsala 1702. Skolverksamheten flyttas då istället till Domtrapphuset, mellan domkyrkan och gamla torget.[11] Lokalerna var dock dåligt anpassade för uppgiften. Eleverna fick inte plats och hade inte ljus för att läsa. 1746-1748 uppförs därför en ny skolbyggnad, som senare kom att bli känt som Domkapitelhuset. Byggnaden är belägen mellan Domtrapphuset och Vice pastorshuset och är ritat av Carl Hårleman.[12]

Skolans vapen

Från och med 1807 blev Katedralskolan en gymnasieskola.[1] 1837 flyttade skolan till Julinsköldska huset, nuvarande Dekanhuset, precis intill den plats på Riddartorget där den ursprungliga skolan låg.[13] Den tidigare utbildningen pågick fram till 1849 års läroverksreform då skolan omvandlades från trivialskola till elementarläroverk, senare kallade allmänt läroverk. Därtill inrättades en reallinje jämsides med den traditionella utbildningen, som hade blivit koncentrerad på klassiska språk och religion. År 1865 genomfördes studentexamen för första gången vid Katedralskolan.

Den nya läroverksformen medförde ett att ökat antal studerande vid skolan, vilket nödvändiggjorde att skolan utvidgade sina lokaler. Därför uppfördes 1869 en ny skolbyggnad, som idag utgör skolans äldsta delar. Skolans nuvarande lokaler finns i Luthagen i kvarteret mellan Kyrkogårdsgatan, Skolgatan, Rektorsgatan och Vasaparken i västra delen av centrala Uppsala. Arkitekt för Katedralskolans huvudbyggnad var Fredrik Vilhelm Scholander.[13] Den idag minnesmärkta rektorsgården ligger strax nordost om Katedralskolan och byggdes samtidigt som huvudbyggnaden, men av arkitekten Adrian Crispin Peterson. Rektorsgården fortsatte att användas som tjänstebostad för skolans rektorer fram till 1960-talet. Idag fungerar Rektorsgården som undervisningslokaler för skolan.[14] Vid huvudbyggnadens grundande ansågs skolan vara belägen för långt från staden vilket ledde till att man byggde Haglunds bro över Fyrisån längs Skolgatan. Det tycktes även att skolan saknade skydd för köld och oväder, varför planteringar anlades mot norr i det som idag är Vasaparken.

Annexet

År 1930 blev Katedralskolan ett gymnasium för både pojkar och flickor. Detta medförde åter igen ett behov av större lokaler varpå skolan utvidgades med Institutionshuset. Byggnaden var ritad av Gunnar Leche i Nyklassicistisk stil och uppfördes av Anders Diös. En andra utbyggnad genomfördes under 1960-talet. Annexet, som tillbyggnaden kallas, ritades av Gösta Wikforss i modernistisk stil och uppfördes 1963. Wikfors ledde även den renovering och ombyggnation som skolan genomgick 1969-1971, då bland annat skolans idrottssal revs och en ny uppfördes mot Rektorsgatan.[13] Fram till 1966 var skolan ett statligt läroverk, för att därefter bli en kommunal skola. Studentexamen gavs vid skolan från 1865 till 1968 och realexamen från 1907 till 1964.[15]

Under åren 1988-1996 genomfördes musikfestivalen Katterocken. Festivalen växte snabbt flyttade efter några år ut från skolans lokaler. På läktaren i skolans aula, som 2011 gavs namnet Dag Hammarskjölds Aula, finner man en orgel av orgelbyggaren Per Larsson Åkerman. År 2015-2016 genomgår skolan en stor renovering. Medan renoveringen pågår kommer en betydande del av verksamheten att skötas från "Katte Östra" längre upp längs Skolgatan vid Mikaelskyrkan.[16]

Namn

Skolan var ursprungligen en katedralskola men kallades inte vid det namnet under sin tidiga historia. Under medeltiden kallades skolan istället bara för Skolan i Uppsala eller Uppsala skola. Peder Svart benämner den som Schola triviali i Uppsala, men den benämningen är inte känd från andra sammanhang. Namnet Uppsala Cathedral Schole, eller Katedralskolan, används först under 1720-talet.[17] Detta namn bestod till år 1857 då det officiellt ändrades till Högre elementarläroverket i Uppsala.[18] Detta ersattes senare, år 1878 i samband med den nya lärostadgan, med namnet Högre allmänna läroverket i Uppsala.[19] År 1962 återfick skolan officiellt namnet Katedralskolan i Uppsala.

Bilder

  • Riddartorget innan stadsbranden, med universitetsbyggnaden Academia Carolina till vänster.
    Riddartorget innan stadsbranden, med universitetsbyggnaden Academia Carolina till vänster.
  • Domtrapphuset, skolans lokaler från 1702 till 1748.
    Domtrapphuset, skolans lokaler från 1702 till 1748.
  • Domkapitelhuset, skolans lokaler från att de byggs 1748 till 1837.
    Domkapitelhuset, skolans lokaler från att de byggs 1748 till 1837.
  • Dekanhuset, skolans lokaler från 1837 till 1869.
    Dekanhuset, skolans lokaler från 1837 till 1869.
  • Katedralskolans huvudbyggnad från sydväst, med den nu rivna idrottshallen till vänster. Fotot är taget någon gång innan 1914.
    Katedralskolans huvudbyggnad från sydväst, med den nu rivna idrottshallen till vänster. Fotot är taget någon gång innan 1914.

Utbildningar

Vid Katedralskolan erbjuds idag följande utbildningar.[20]

Studentliv vid skolan

Återkommande evenemang

Kampen

Elever i skolornas färger under Katte-Skrapankampen 2008.

Sedan 1975 inträffar den årliga idrottstävlingen, "Katte-Skrapankampen", mellan Uppsala högre allmänna läroverk (Katedralskolan "Katte") och Uppsala enskilda läroverk (Lundellska skolan "Skrapan"). Kampen äger rum på Studenternas IP i grenarna fotboll, friidrott, volleyboll och dragkamp.[21]

Vinnare

  • 1975 - 1997 Katte
  • 1998 - 2008 Skrapan
  • 2009 Katte
  • 2010 Oavgjort
  • 2011 Skrapan
  • 2012 - 2017 Katte

Musikalen

Varje år under en vecka på vårterminen sätter Katedralskolan upp en musikal. Traditionen sträcker sig tillbaka till 1987 då Oliver! sattes upp i regi av Katarina Ehnmark, som därefter regisserade alla skolans musikaler fram tills 2005. Eleverna tas ut till sångroller, spelar i orkester eller står för ljud- och ljussättning. Föreställningarna visas i aulan. Elever som deltagit i musikalen får sedan poäng i en kurs som motsvaras av den uppgift man utför. Omkring 80 elever deltar i musikalen varje år.[22][23]

Föreningsliv

Skolan har idag ett rikt föreningsliv med följande föreningar:

Elevkåren Katedral

Elevkåren Katedrals logotyp

Elevkåren Katedral är Katedralskolans elevkår och är medlem i paraplyorganisationen Sveriges Elevkårer. Elevkåren Katedral styrs självständigt av Katedralskolans elever och verkar på olika sätt inom olika områden för elevernas och skolans bästa. År 2005 var tre av fyra personer i organisationens ledning före detta ordförande för Elevkåren Katedral. Elevkåren Katedral bedriver merparten av sin verksamhet genom sina fem utskott.

Aktivitetsutskottet - arrangerar tävlingar, lekar och temadagar

Serviceutskottet - ligger bakom elevkårens sortiment med skolkläder och andra skoldesignade prylar

PR-utskottet - ligger bakom elevkårens marknadsföring

Ekonomi- och påverkansutskottet - arbetar för att påverka skolledningen för elevkårens medlemmars sak

Kulturella utskottet - arbetar för att skolans rika kulturliv förstoras, ofta tillsammans med skolans kulturförening Artis Amici.

Artis Amici

Artis Amici (latin för 'konstens vänner') är Katedralskolans kulturförening. Den grundades 24 november 1925 och gick inledningsvis under namnet Uppsala högre allm. läroverkets litterära gymnasistförening.[24][25] Man bytte till det nuvarande namnet 1925.

Föreningen anordnar årligen spexet "Kul i Jul", ett evenemang med framträdanden av skolans elever och då föreningen själv de senaste åren haft en pjäs, samt "Föreningspresentationen", då skolans föreningar får möjlighet att presentera sig för nya elever.

Pegasen

Skoltidningen Pegasen drivs som en underförening till Artis Amici och startades 1928. Det är en av Sveriges äldsta skoltidningar.[26]

År 2011 uppmärksammades att skolans rektor, i strid med Tryckfrihetsförordningen, hösten 2009 hade kränkt tidningens grundlagsskyddade rättigheter genom att stoppa försäljningen och bett att i fortsättningen få förhandsgranska tidningen med anledning av en följetong i form av en satirisk deckare där skolans studierektor blev mördad, något rektorn menade hade upplevts som hotfullt och som rektorn ansåg inte såg bra ut för skolan. Följetongen lades ned och en ursäkt publicerades av tidningen, men redaktionen hävdade sin rätt att inte förhandsgranskas eller stoppa försäljningen. Rektorn kommenterade händelsen att flera lärare blivit oroliga att de stod på tur, att rektorn trodde att det stod denne fritt att prata med skribenten och att rektorns avsikt inte varit att undergräva yttrandefriheten.[27][28]

Personer som verkat vid skolan

Bemärkta elever

Elever som blev statsråd

Bemärkta lärare

Rektorlängd

Följande personer har varit rektorer för Katedralskolan:[71]

  • Nicolaus, två med detta namn omtalas 1299
  • Martinus, 1468
  • Kristoffer Svart (Lintorp), 1497–98
  • Magnus 1499–
  • Laurentius
  • Ivar (us) 1503–1504
  • Marcus (möjligen Pauli), 1509
  • Henrik Slädorn, efter 1509
  • Mattias Erici, 1513
  • Magnus Ingemari, 1519
  • Johannes Laurentius, omkring 1530
  • Laurentius Petri Nericius, början av 1530-talet
  • Olaus Petri Medelpadius 1549–52
  • Martinus Olai Gestricius omkr. 1557–62
  • Petrus Benedicti, 1560-talet
  • Olaus Andreae Helsingus, 1572–83
  • Petrus Petri Helsingus, 1583
  • Johannes Petri Gevaliensis, 1589–93
  • Petrus Petri Isopedius, 1594–99
  • Georgius (Erici) Micrander, 1600–04
  • Claudius Joh. Opsopaeus, 1604–08
  • Laurentius Vandalinus
  • Benedictus Petri Leuchovius, 1614–16
  • Aegidius Aurelius 1616–1624 (möjligtvis även 1612–15)
  • Johannes Abrahami Helsingus, 1624 el. 1625
  • Laurentius Matthiae Walenius, 1625
  • Johannes Hontherus, 1625–31
  • Olaus Nicolai, 1631–42
  • Olaus Christophori Aurivillus, 1643–1646
  • Abraham Schroderus, 1646–47
  • Johannes Tenstadius, 1650–51
  • Johannes Jonæ Halenius, 1652–56
  • Magnus Nicolai Celsius, 1656–65
  • Bengt Paulander, 1666–73
  • Bengt Hammarin, 1674–80
  • Ericus Kidronius, 1680–1686
  • Johannes O. Lundgren, 1686–1697
  • Nils Celsius, 1697–1719
  • Jacob Arrhenius, 1719–50
  • Petrus Petri Alm, 1753–56
  • Erik Engman, 1756–58
  • Nils Casström, 1759–69
  • Johan Wenström, 1769–1803
  • Johan Carl Höjer, 1804–26
  • Pehr Gustaf Boivie, 1830–45
  • Rudolf Annerstedt, 1845–66
  • Manfred Floderus 1866–99
  • Carl Axel Brolén, 1899–1911
  • Alfred Nordfelt, 1911–29
  • Sixten Samuelsson 1929–41
  • Mats Redin, 1941–58
  • Einar Hårleman 1958–62[72]
  • Ragnar Höistad 1962–78[73]
  • Lars-Fredrik Ljungström 1979–90
  • Gunnar Salomonson 1990–2008[74]
  • Helene Lagerquist - 2008–[2]

Se även

Källor

Tryckta källor

Referenser

  1. ^ [a b] Nationalencyklopedin, Uppsala katedralskola. (hämtad 2015-10-23).
  2. ^ [a b] Katedral.se, Ledning. (hämtat 2013-07-12)
  3. ^ Samuelsson, 1952, sid 8.
  4. ^ Samuelsson, 1952, sid 25.
  5. ^ Samuelsson, 1952, sid 30-31
  6. ^ Samuelsson, 1952, sid 23-24.
  7. ^ Samuelsson, 1952, sid 35-38.
  8. ^ Samuelsson, 1952, sid 39.
  9. ^ Samuelsson, 1952, sid 50-51.
  10. ^ Samuelsson, 1952, sid 62-63.
  11. ^ ”Historien om Domtrappkällaren”. Restaurang Domtrappkällaren. Arkiverad från originalet den 5 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140805095845/http://domtrappkallaren.se/historien-om-domtrappkallaren/. Läst 6 december 2012. 
  12. ^ Samuelsson, 1952, sid 198-199.
  13. ^ [a b c] ”Katedralskolan Kulturhistorisk beskrivning samt riktlinjer för bevarande”. Upplandsmuseet. 2000. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100819110251/http://www.upplandsmuseet.se/upload/1960/Katedralskolan.pdf. Läst 23 oktober 2015. 
  14. ^ ”Före detta rektorsgården vid Katedralskolan”. Länsstyrelsen Uppsala län. http://www.lansstyrelsen.se/uppsala/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/byggnadsvard/bm/fore-detta-rektorsgarden/Pages/default.aspx. Läst 23 oktober 2015. 
  15. ^ ”Uppsala högre allmänna läroverks arkiv”. Riksarkivet. https://sok.riksarkivet.se/?ValdSortering=Relevans&Sokord=Uppsala+högre+allmänna+läroverks+arkiv&FacettFilter=arkis_ark_typ_facet%24Arkiv%3Ar. Läst 3 april 2016. 
  16. ^ ”Information om renoveringen januari 2015”. Katedralskolan. 14 januari 2015. http://www.katedral.se/sites/default/files/dokumentarkiv/Info%20Katedral%20jan%202015.pdf. Läst 23 oktober 2015. 
  17. ^ Samuelsson, 1952, sid 34.
  18. ^ Samuelsson, 1952, sid 391.
  19. ^ Samuelsson, 1952, sid 416.
  20. ^ ”Utbildningar”. Katedralskolan. http://www.katedral.se/utbildningar. Läst 20 november 2015. 
  21. ^ UNT24. 31 maj 2013. http://www.unt.se/uppsala/24-unt-kampen-avgjord-2447067.aspx. Läst 27 oktober 2015. 
  22. ^ ”Premiär för musikalen Aida”. TV4-Nyheterna. 26 februari 2015. Arkiverad från originalet den 17 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140717054755/http://www.tv4.se/nyheterna/klipp/premi%C3%A4r-f%C3%B6r-musikalen-aida-2560967. Läst 27 oktober 2015. 
  23. ^ ”Om Kattemusikalen”. Kattemusikalen.se. http://www.kattemusikalen.se/index.php/om-kattemusikalen. Läst 27 oktober 2015. 
  24. ^ Katedralskolans historia: Artis Amici, läst 24 maj 2013
  25. ^ Protokollbok för Den litterära gymnasieföreningen Artis Amici:s sammanträden från den 24 november 1925-4 december 1927 jämte stadgar och medlemslista
  26. ^ "Lyssna på Ung Media & Pegasen i Sveriges radio[död länk]", 1 maj 2011. Läst den 4 juni 2014.
  27. ^ "Försvunnet klimathot och granskade skoltidningar"[1], Medierna, 30 april 2011. Läst den 9 juli 2011.
  28. ^ "Är du yttrandefri, lilla vän?[död länk]", ungmedia.se, 28 mars 2011. Läst den 4 juni 2014.
  29. ^ Samuelsson, 1952, sid 655.
  30. ^ Svante A Arrhenius, http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=18848, Svenskt biografiskt lexikon (art av The Svedberg.), hämtad 2012-11-03.
  31. ^ [facebook.com http://www.facebook.com/pages/Ebba-Busch-Fanpage/295097655162?sk=info Ebba Busch Fanpage], hämtad 2012-11-03
  32. ^ Nils E. C. Dardel, von, http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=17277, Svenskt biografiskt lexikon (art av Karl Asplund.), hämtad 2012-11-03.
  33. ^ Dag Hammarskjöld – fredsmäklare och medmänniska, uppsala.se http://www.uppsala.se/Kommunpolitik/Press/Pressmeddelanden/Dag-Hammarskjold--fredsmaklare-och-medmanniska/[död länk] hämtad 2012-11-03
  34. ^ Bengt Thelin. Dag Hammarskjöld: barnet, skolpojken, studenten
  35. ^ Uppsalatidningen om Uppsalabors gymnasieval Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  36. ^ Samuelsson, 1952, 48-49.
  37. ^ Bruno A Liljefors, http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=10244, Svenskt biografiskt lexikon (art av Brita Linde), hämtad 2012-11-03
  38. ^ Arnald, Jan (2011) Stol nr 6 - Tomas Riad, svenskaakademien.se, ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 28 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120628051423/http://www.svenskaakademien.se/akademien/de_aderton/tomas_riad. Läst 26 september 2012.  hämtad 2012-11-03
  39. ^ Gamla elevtidningar från Katedralskolan i Uppsala, Riksarkivet.se http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=25417 hämtat 2012-11-03
  40. ^ C Yngve Sahlin, http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=6316, Svenskt biografiskt lexikon (art av Svante Nordin), hämtad 2012-11-03.
  41. ^ Kai M. Siegbahn - Curriculum Vitae". Nobelprize.org. 3 Nov 2012 http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/physics/laureates/1981/siegbahn-cv.html
  42. ^ E Hugo Stenbeck, http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=20056, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Glete med bidrag av Andreas Tjerneld (Einar och Dagmar S).), hämtad 2012-11-03.
  43. ^ [a b] Köster, Lena (2009) "Hr Thörnqvist rockar fortfarande" Upsala Nya Tidning http://www.24unt.se/inc/print/hr-thornqvist-rockar-fortfarande-261344-default.aspx[död länk] hämtad 2012-11-03
  44. ^ Hildebrand, Cari (2012) "Anosheh Jabal Ameli årets stipendiat från Katedralskolan" wallstiftelsen.se http://www.wallstiftelsen.se/index.php?option=com_content&view=article&id=258%3Aanosheh-jabal-ameli-arets-anders-wall-stipendiat-fran-katedralskolan&catid=14%3Anyheter&Itemid=2&lang=sv[död länk] hämtad 2012-11-03
  45. ^ Peder Svart. Peder Svarts krönika.
  46. ^ Maurd, Kerstin, Enköpingsdoktorn Ernst Westerlund (22 oktober 1839 - 28 januari 1924) - En resumé, Westerlundsällskapet http://www.westerlundsallskapet.se/resume.html hämtad 2012-11-03
  47. ^ "Svante Wijkman" (2006) Uplands Nation http://www.uplandsnation.se/om-nationen/svante-wijkman/ hämtad 2012-11-03
  48. ^ [a b c d] Kommunala skolar G-L[död länk](2008) Upsala Nya Tidning, hämtad 2012-10-31
  49. ^ Svenskt biografiskt handlexikon (1906) s.374 http://runeberg.org/sbh/a0374.html hämtad 2012-11-03
  50. ^ Lars Anton Anjou, http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=5844, Svenskt biografiskt lexikon (art av H. Lundström.), hämtad 2012-11-03.
  51. ^ [a b c] Samuelsson, 1952, sid 385.
  52. ^ Louis G De Geer, http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=17356, Svenskt biografiskt lexikon (art av Therm^enius.), hämtad 2012-11-03.
  53. ^ Erik Gustaf Boström, http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=18001, Svenskt biografiskt lexikon (art av S. J. Boethius.), hämtad 2012-11-03.
  54. ^ P S Ludvig Annerstedt, http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=18724, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. T. Marks von Wörtemberg; G. Jacobson.), hämtad 2012-11-03.
  55. ^ Axel E Rappe, http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=7546, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Åselius), hämtad 2012-11-03.
  56. ^ Nordisk familjebok, Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska (1911) s.100 http://runeberg.org/nfbo/0066.html hämtad 2012-11-03
  57. ^ Gustaf F Gilljam, http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=13071, Svenskt biografiskt lexikon (art av Einar Sprinchorn), hämtad 2012-11-03.
  58. ^ A Hugo Hammarskjöld, http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=12547, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2012-11-03.
  59. ^ K Hjalmar L Hammarskjöld, http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=12546, Svenskt biografiskt lexikon (art av Nils Herlitz), hämtad 2012-11-03.
  60. ^ Carl Gustaf V Hammarskjöld, http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=12544, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2012-11-03.
  61. ^ E E Harald Malmberg, http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=10201, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Wikland), hämtad 2012-11-03.
  62. ^ Wikström, Håkan (26 maj 2016). ”Ullenhag ny ambassadör i Jordanien”. SVT.se. http://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/ullenhag-ny-ambassador-i-jordanien?mobilmeny=0&gmenu=search. Läst 16 oktober 2016. 
  63. ^ CV, Magdalena Andersson, Socialdemokraterna hämtad 2012-11-03
  64. ^ Nordisk familjebok, Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund (1904) s.68
  65. ^ Samuelsson, 1952, sid 439
  66. ^ Nordisk familjebok, Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris (1904) s.1126
  67. ^ Jacob Axel Josephson, http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=12217, Svenskt biografiskt lexikon (art av Folke Bohlin Anna Johnson), hämtad 2012-11-03.
  68. ^ Nordisk familjebok, Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär (1916) s.981
  69. ^ Lund, Aron (2012) "Tung börda vilar på hans axlar" ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120618055839/http://www.unt.se/uppsala/tung-borda-vilar-pa-hans-axlar-1769314.aspx. Läst 30 september 2012.  hämtad 2012-11-03
  70. ^ ”Uppsalas bästa lärare belönas”. Upsala Nya Tidning. 7 december 2015. http://www.unt.se/uppland/uppsala/uppsalas-basta-larare-belonas-4012670.aspx. Läst 16 oktober 2016. 
  71. ^ Samuelsson, 1952, sid 752-753.
  72. ^ Vem är det? Svensk biografisk handbok. 1969. sid. 438. http://runeberg.org/vemardet/1969/0454.html 
  73. ^ Sveriges stadskalender. 1963. sid. 882. http://runeberg.org/statskal/1963/0882.html 
  74. ^ Kontakt nr 3 2009, s.13 (hämtad 2012-11-03)

Externa länkar

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Katedralskolan,_Uppsala&oldid=40136919”