Katedralskolan, Uppsala

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Katedralskolan, Uppsala
Schola Cathedralis Upsaliensis
Katedralskolan Uppsala 1.JPG
Huvudbyggnaden med ekporten, där studenterna springer ut
Allmänt
Skoltyp Gymnasieskola
Ort Uppsala
Län Uppsala
Land Sverige
Grundad 1246
Övrigt
Ägare Kommunal
Antal elever 1150[1]
Rektor Helene Lagerquist[2]
Webbplats www.katedral.se

Koordinater: 59°51′34″N 17°37′29″Ö / 59.85944°N 17.62472°Ö / 59.85944; 17.62472

Katedralskolan (tidigare Uppsala högre allmänna läroverk), i dagligt tal kallad "Katte", är en kommunal gymnasieskola i Uppsala grundad 1246. Den är Uppsalas äldsta kända utbildningsinstitution och en av Sveriges äldsta.

Institutionsbyggnaden med glasentrén
Annexet

Utbildningar[redigera | redigera wikitext]

Vid Katedralskolan erbjuds idag följande utbildningar.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Skolform[redigera | redigera wikitext]

Katedralskolan grundades 1246, då som klerikal utbildning knuten till kyrkan för att utbilda präster. År 1626 ersattes utbildningar i katedralskolor av trivialskolorna som koncentrerade på ämnena grammatik, retorik och dialektik. Från och med 1807 blev Katedralskolan en gymnasieskola. Den tidigare utbildningen pågick fram till 1849 då skolan omvandlades från trivialskola till elementarläroverk, senare kallade allmänt läroverk. Därtill inrättades en reallinje jämsides med den traditionella utbildningen, som hade blivit koncentrerad på klassiska språk och religion. År 1865 genomfördes studentexamen för första gången vid Katedralskolan. År 1930 blev Katedralskolan ett gymnasium för både pojkar och flickor. Fram till 1966 var skolan ett statligt läroverk, för att därefter bli en kommunal skola.

Namn[redigera | redigera wikitext]

Vid skolans grundande 1246 gick den under namnet Katedralskolan, på grund av dess relation till kyrkan. Från så långt tillbaka i tiden man vet så har skolan benämnts som Uppsala Cathedral Schole (sedan 1720-talet). Detta namn bestod till år 1857 då det officiellt ändrades till Högre elementarläroverket i Uppsala. Detta ersattes senare, år 1878 i samband med den nya lärostadgan, med namnet Högre allmänna läroverket i Uppsala. År 1962 återfick skolan officiellt namnet Katedralskolan i Uppsala.

Belägenhet och byggnad[redigera | redigera wikitext]

Från 1837 då skolan flyttade sin verksamhet från tidigare lokaler bedrevs undervisningen i Julinsköldska huset i domkyrkans omedelbara närhet. Där höll skolan till fram till 1869, då den äldsta av Katedralskolans nuvarande byggnader invigdes.[3] Skolans nuvarande lokaler finns i Luthagen i kvarteret mellan Kyrkogårdsgatan, Skolgatan, Rektorsgatan och Vasagatan i västra delen av centrala Uppsala. Arkitekt för Katedralskolan (huvudbyggnaden) var Fredrik Vilhelm Scholander och byggnaden invigdes 1869. Skolans rektorsgård ligger strax intill Katedralskolan och byggdes samtidigt, dock av en annan arkitekt. Skolbyggnaden har byggts ut i två omgångar. Den första utbyggnaden (institutionsbyggnaden) ritades av Gunnar Leche och stod färdig 1930. Den andra utbyggnaden (annexet) ritades av Gösta Wikforss och stod färdig 1963.

Vid huvudbyggnadens grundande ansågs skolan vara belägen för långt från staden vilket ledde till att man byggde Haglunds bro över Fyrisån längs Skolgatan. Det tycktes även att skolan saknade skydd för köld och oväder, varför planteringar anlades mot norr i det som idag är Vasaparken. På läktaren i skolans aula, som 2011 gavs namnet Dag Hammarskjölds Aula, finner man en orgel av orgelbyggaren Per Larsson Åkerman.

Återkommande evenemang[redigera | redigera wikitext]

Kampen[redigera | redigera wikitext]

Sedan 1975 inträffar den årliga idrottstävlingen, "Katte-Skrapankampen", mellan Uppsala högre allmänna läroverk (Katedralskolan "Katte") och Uppsala enskilda läroverk (Lundellska skolan "Skrapan"). Kampen äger rum på Studenternas IP i grenarna fotboll, friidrott, volleyboll och dragkamp.[4]

Vinnare

  • 1975 - 1997 Katte
  • 1998 - 2008 Skrapan
  • 2009 Katte
  • 2010 Oavgjort
  • 2011 Skrapan
  • 2012 - 2014 Katte

Musikalen[redigera | redigera wikitext]

Varje år under en vecka på vårterminen sätter Katedralskolan upp en musikal. Eleverna tas ut till sångroller, spelar i orkester eller står för ljud- och ljussättning. Föreställningarna visas i aulan. Elever som deltagit i musikalen får sedan poäng i en kurs som motsvaras av den uppgift man utför.[5]

Bemärkta elever[redigera | redigera wikitext]

Elever som blev statsråd[redigera | redigera wikitext]

Bemärkta lärare[redigera | redigera wikitext]

Rektorer[redigera | redigera wikitext]

Följande personer har varit rektorer för Katedralskolan:[27]

  • Nicolaus, två med detta namn omtalas 1299
  • Martinus, 1468
  • Kristoffer Svart (Lintorp), 1497–98
  • Magnus 1499–
  • Laurentius
  • Ivar (us) 1503–1504
  • Marcus (möjligen Pauli), 1509
  • Henrik Slädorn, efter 1509
  • Mattias Erici, 1513
  • Magnus Ingemari, 1519
  • Johannes Laurentius, omkring 1530
  • Laurentius Petri Nericius, början av 1530-talet
  • Olaus Petri Medelpadius 1549–52
  • Martinus Olai Gestricius omkr. 1557–62
  • Petrus Benedicti, 1560-talet
  • Olaus Andreae Helsingus, 1572–83
  • Petrus Petri Helsingus, 1583
  • Johannes Petri Gevaliensis, 1589–93
  • Petrus Petri Isopedius, 1594–99
  • Georgius (Erici) Micrander, 1600–04
  • Claudius Joh. Opsopaeus, 1604–08
  • Laurentius Vandalinus
  • Benedictus Petri Leuchovius, 1614–16
  • Aegidius Aurelius 1616–1624 (möjligtvis även 1612–15)
  • Johannes Abrahami Helsingus, 1624 el. 1625
  • Laurentius Matthiae Walenius, 1625
  • Johannes Hontherus, 1625–31
  • Olaus Nicolai, 1631–42
  • Olaus Christophori Aurivillus, 1643–1646
  • Abraham Schroderus, 1646–47
  • Johannes Tenstadius, 1650–51
  • Johannes Jonæ Halenius, 1652–56
  • Magnus Nicolai Celsius, 1656–65
  • Bengt Paulander, 1666–73
  • Bengt Hammarin, 1674–80
  • Ericus Kidronius, 1680–1686
  • Johannes O. Lundgren, 1686–1697
  • Nils Celsius, 1697–1719
  • Jacob Arrhenius, 1719–50
  • Petrus Petri Alm, 1753–56
  • Erik Engman, 1756–58
  • Nils Casström, 1759–69
  • Johan Wenström, 1769–1803
  • Johan Carl Höjer, 1804–26
  • Pehr Gustaf Boivie, 1830–45
  • Rudolf Annerstedt, 1845–66
  • Manfred Floderus 1866–99
  • Carl Axel Brolén, 1899–1911
  • Alfred Nordfelt, 1911–29
  • Sixten Samuelsson 1929–41
  • Mats Redin, 1941–58
  • Einar Hårleman 1958–62
  • Ragnar Höistad 1962–78
  • Lars-Fredrik Ljungström 1979–90
  • Gunnar Salomonson 1990–2008[43]
  • Helene Lagerquist - 2008–

Föreningsliv[redigera | redigera wikitext]

Skolan har idag ett rikt föreningsliv med följande föreningar:

Elevkåren Katedral[redigera | redigera wikitext]

Elevkåren Katedrals logotyp

Elevkåren Katedral är Katedralskolans elevkår och är medlem i paraplyorganisationen Sveriges Elevkårer. Elevkåren Katedral styrs självständigt av Katedralskolans elever och verkar på olika sätt inom olika områden för elevernas och skolans bästa. År 2005 var tre av fyra personer i organisationens ledning före detta ordförande för Elevkåren Katedral. Elevkåren Katedral bedriver merparten av sin verksamhet genom sina fem utskott.

Aktivitetsutskottet - arrangerar tävlingar, lekar och temadagar

Serviceutskottet - ligger bakom elevkårens sortiment med skolkläder och andra skoldesignade prylar

PR-utskottet - ligger bakom elevkårens marknadsföring

Ekonomi och påverkan-utskottet - arbetar för att påverka skolledningen för elevkårens medlemmars sak

Kulturella-utskottet - arbetar för att skolans rika kulturliv förstoras, ofta tillsammmans med skolans kulturförening Artis Amici.

Artis Amici[redigera | redigera wikitext]

Artis Amici (latin för 'konstens vänner') är Katedralskolans kulturförening. Den grundades 24 november 1925 och gick inledningsvis under namnet Uppsala högre allm. läroverkets litterära gymnasistförening.[44][45] Man bytte till det nuvarande namnet 1925.

Föreningen anordnar årligen spexet "Kul i Jul", ett evenemang med framträdanden av skolans elever och då föreningen själv de senaste åren haft en pjäs, samt "Föreningspresentationen", då skolans föreningar får möjlighet att presentera sig för nya elever.

Pegasen[redigera | redigera wikitext]

Skoltidningen Pegasen drivs som en underförening till Artis Amici och startades 1928. Det är en av Sveriges äldsta skoltidningar.[46]

År 2011 uppmärksammades att skolans rektor, i strid med Tryckfrihetsförordningen, hösten 2009 hade kränkt tidningens grundlagsskyddade rättigheter genom att stoppa försäljningen och bett att i fortsättningen få förhandsgranska tidningen med anledning av en följetong i form av en satirisk deckare där skolans studierektor blev mördad, något rektorn menade hade upplevts som hotfullt och som rektorn ansåg inte såg bra ut för skolan. Följetongen lades ned och en ursäkt publicerades av tidningen, men redaktionen hävdade sin rätt att inte förhandsgranskas eller stoppa försäljningen. Rektorn kommenterade händelsen att flera lärare blivit oroliga att de stod på tur, att rektorn trodde att det stod denne fritt att prata med skribenten och att rektorns avsikt inte varit att undergräva yttrandefriheten.[47][48]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Uppsala katedralskola. http://www.ne.se/lang/uppsala-katedralskola, Nationalencyklopedin, hämtad 2012-10-01.
  2. ^ Ledning, katedral.se (hämtat 2013-07-12)
  3. ^ Upplandsmuseet om Katedralskolan
  4. ^ UNT om Kampen 2013
  5. ^ TV4 Nyheter om Katedralskolans musikal 2014
  6. ^ CV, Madgalena Andersson, Socialdemokraterna hämtad 2012-11-03
  7. ^ Svante A Arrhenius, http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=18848, Svenskt biografiskt lexikon (art av The Svedberg.), hämtad 2012-11-03.
  8. ^ [facebook.com http://www.facebook.com/pages/Ebba-Busch-Fanpage/295097655162?sk=info Ebba Busch Fanpage], hämtad 2012-11-03
  9. ^ Nils E. C. Dardel, von, http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=17277, Svenskt biografiskt lexikon (art av Karl Asplund.), hämtad 2012-11-03.
  10. ^ Dag Hammarskjöld – fredsmäklare och medmänniska, uppsala.se http://www.uppsala.se/Kommunpolitik/Press/Pressmeddelanden/Dag-Hammarskjold--fredsmaklare-och-medmanniska/ hämtad 2012-11-03
  11. ^ Bengt Thelin. Dag Hammarskjöld: barnet, skolpojken, studenten
  12. ^ Uppsalatidningen om Uppsalabors gymnasieval
  13. ^ Bruno A Liljefors, http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=10244, Svenskt biografiskt lexikon (art av Brita Linde), hämtad 2012-11-03
  14. ^ Arnald, Jan (2011) Stol nr 6 - Tomas Riad, svenskaakademien.se, http://www.svenskaakademien.se/akademien/de_aderton/tomas_riad hämtad 2012-11-03
  15. ^ Gamla elevtidningar från Katedralskolan i Uppsala, Riksarkivet.se http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=25417 hämtat 2012-11-03
  16. ^ C Yngve Sahlin, http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=6316, Svenskt biografiskt lexikon (art av Svante Nordin), hämtad 2012-11-03.
  17. ^ Kai M. Siegbahn - Curriculum Vitae". Nobelprize.org. 3 Nov 2012 http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/physics/laureates/1981/siegbahn-cv.html
  18. ^ E Hugo Stenbeck, http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=20056, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Glete med bidrag av Andreas Tjerneld (Einar och Dagmar S).), hämtad 2012-11-03.
  19. ^ [a b] Köster, Lena (2009) "Hr Thörnqvist rockar fortfarande" Upsala Nya Tidning http://www.24unt.se/inc/print/hr-thornqvist-rockar-fortfarande-261344-default.aspx hämtad 2012-11-03
  20. ^ Hildebrand, Cari (2012) "Anosheh Jabal Ameli årets stipendiat från Katedralskolan" wallstiftelsen.se http://www.wallstiftelsen.se/index.php?option=com_content&view=article&id=258%3Aanosheh-jabal-ameli-arets-anders-wall-stipendiat-fran-katedralskolan&catid=14%3Anyheter&Itemid=2&lang=sv hämtad 2012-11-03
  21. ^ Peder Svart. Peder Svarts krönika.
  22. ^ Maurd, Kerstin, Enköpingsdoktorn Ernst Westerlund (22 oktober 1839 - 28 januari 1924) - En resumé, Westerlundsällskapet http://www.westerlundsallskapet.se/resume.html hämtad 2012-11-03
  23. ^ "Svante Wijkman" (2006) Uplands Nation http://www.uplandsnation.se/om-nationen/svante-wijkman/ hämtad 2012-11-03
  24. ^ [a b c d] Kommunala skolar G-L(2008) Upsala Nya Tidning, hämtad 2012-10-31
  25. ^ Svenskt biografiskt handlexikon (1906) s.374 http://runeberg.org/sbh/a0374.html hämtad 2012-11-03
  26. ^ Lars Anton Anjou, http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=5844, Svenskt biografiskt lexikon (art av H. Lundström.), hämtad 2012-11-03.
  27. ^ [a b c d] Samuelsson, Sixten (1952). Högre allmänna läroverket i Uppsala. Uppsala: Almqvist & Wiksell 
  28. ^ Louis G De Geer, http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=17356, Svenskt biografiskt lexikon (art av Therm^enius.), hämtad 2012-11-03.
  29. ^ Erik Gustaf Boström, http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=18001, Svenskt biografiskt lexikon (art av S. J. Boethius.), hämtad 2012-11-03.
  30. ^ P S Ludvig Annerstedt, http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=18724, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. T. Marks von Wörtemberg; G. Jacobson.), hämtad 2012-11-03.
  31. ^ Axel E Rappe, http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=7546, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Åselius), hämtad 2012-11-03.
  32. ^ Nordisk familjebok, Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska (1911) s.100 http://runeberg.org/nfbo/0066.html hämtad 2012-11-03
  33. ^ Gustaf F Gilljam, http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=13071, Svenskt biografiskt lexikon (art av Einar Sprinchorn), hämtad 2012-11-03.
  34. ^ A Hugo Hammarskjöld, http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=12547, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2012-11-03.
  35. ^ K Hjalmar L Hammarskjöld, http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=12546, Svenskt biografiskt lexikon (art av Nils Herlitz), hämtad 2012-11-03.
  36. ^ Carl Gustaf V Hammarskjöld, http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=12544, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2012-11-03.
  37. ^ E E Harald Malmberg, http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=10201, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Wikland), hämtad 2012-11-03.
  38. ^ Nordisk familjebok, Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund (1904) s.68
  39. ^ Nordisk familjebok, Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris (1904) s.1126
  40. ^ Jacob Axel Josephson, http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=12217, Svenskt biografiskt lexikon (art av Folke Bohlin Anna Johnson), hämtad 2012-11-03.
  41. ^ Nordisk familjebok, Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär (1916) s.981
  42. ^ Lund, Aron (2012) "Tung börda vilar på hans axlar" http://www.unt.se/uppsala/tung-borda-vilar-pa-hans-axlar-1769314.aspx hämtad 2012-11-03
  43. ^ Kontakt nr 3 2009, s.13 (hämtad 2012-11-03)
  44. ^ Katedralskolans historia: Artis Amici, läst 24 maj 2013
  45. ^ Protokollbok för Den litterära gymnasieföreningen Artis Amici:s sammanträden från den 24 november 1925-4 december 1927 jämte stadgar och medlemslista
  46. ^ "Lyssna på Ung Media & Pegasen i Sveriges radio", 1 maj 2011. Läst den 4 juni 2014.
  47. ^ "Försvunnet klimathot och granskade skoltidningar"[1], Medierna, 30 april 2011. Läst den 9 juli 2011.
  48. ^ "Är du yttrandefri, lilla vän?", ungmedia.se, 28 mars 2011. Läst den 4 juni 2014.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]