Katherine Tingley

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Katherine Tingley.

Katherine Augusta Westcott Tingley, född den 6 juli 1847 i Newbury, Massachusetts, död den 11 juli 1929 på Visingsö, Sverige, var en socialarbetare och framstående teosof. Hon grundade det teosofiska samfundet Pasadena, och grundade och ledde det teosofiska samfundet Lomaland i San Diego, Kalifornien.

Tingley växte upp i Newsbury, Massachusetts, och gifte sig med Philo B. Tingley 1888. Hon arbetade som en socialarbetare i New York, där hon träffade William Quan Judge. Den 13 oktober 1894 gick hon med i det Teosofiska samfundet. 1895 uppstod en tvist mellan Judge och Annie Besant, och Judge ledde den största delen av den amerikanska sektionen under ett år till sin död 1896. Då tog Tingley över som organisationens ledare, även om hennes identitet hölls hemlig under ett år. 1898 utträdde en grupp på ungefär 200 teosofer under ledning av Ernest Temple from Tingleys organisation, och skapade en rivallerande grupp, Hargrove, baserad i New York.

Den 13 februari 1900 flyttade hon samfundets internationella huvudkvarter från New York till en ny koloni som hon kallade Lomaland i Point Loma, San Diego, i Kalifornien. Hennes bosättning inkluderade en Raja-Yoga-skola, ett college, ett teosofiskt universitet, och "School for the Revival of the Lost Mysteries of Antiquity".[1]

Katherine Tingley var mycket förtjust i Sverige, som hon besökte första gången 1899. Hon ville starta en skola och ett teosofiskt centrum på Visingsö, men planerna mötte stort motstånd, framförallt från Svenska kyrkan. Grundstenen till skolan skulle läggas under den stora fredskongress som teosoferna höll på Visingsö 1913, men på grund av protesterna kom skolan inte till stånd förrän 1924.

Byggnaden TempelgårdenVisingsö uppfördes till teosofernas världsfredskongress 1913, av Kathrine Tingley.[2] Tingley bedrev skolverksamhet i byggnaden 1925, en så kallad Raja-Yoga skola.[3]

Madame Tingley dog 1929 och efter hennes död byggdes en ny skolbyggnad i Stigby på södra delen av Visingsö. Skolan drevs vidare fram till 1940-talet. Efter andra världskriget användes den en period som flyktingförläggning, för att sedan bli ungdomsvårdsskola.

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Sievers, Martin: Purpurkvinnan. Historien om Katherine Tingley och teosoferna på Visingsö, 2013. ISBN 978-91-637-2038-3

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
  1. ^ San Diego Historical Society: Katherine Tingley biography
  2. ^ Tempelgården
  3. ^ Visingsöboden

Se även[redigera | redigera wikitext]