Katie Eriksson (vårdvetare)

Från Wikipedia
Katie Eriksson
FöddSundström[1]
18 november 1943[2][3]
Jakobstad[1][3], Finland
Död30 augusti 2019 (75 år)
Helsingfors
Medborgare iFinland
Utbildad vidHelsingfors universitet, masterexamen[1][4]
SysselsättningProfessor[1][3], huvudlärare[1], professor[1], sjuksköterska
ArbetsgivareÅbo Akademi
Utmärkelser
Hedersdoktor vid Karlstads universitet (2013)[5]
Webbplatslänk
Redigera Wikidata

Maud Kerstin Katie Marianne Eriksson, född Sundström den 18 november 1943 i Jakobstad, död 30 augusti 2019 i Helsingfors, var en finlandssvensk sjuksköterska och forskare och professor i vårdvetenskap.[6]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Eriksson tog sjuksköterskeexamen 1965 och blev vårdlärare vid Helsingfors svenska sjukvårdsinstitut 1970. 1975–1986 var hon rektor vid institutet, och startade där en sjuksköterskeutbildning i samarbete med Helsingfors universitet. 1982 blev hon filosofie doktor i pedagogik med en avhandling om en modell för att utveckla vårdutbildning utgående från vårdprocessen,[7] och 1984 blev hon docent i vårdvetenskap vid Kuopio universitet.[8] Eriksson var den första att få en docentur i vårdvetenskap i Norden[6] och beskrivs som en av pionjärerna i vårdvetenskap i de nordiska länderna.[9]

Eriksson var sedan 1992 professor i vårdvetenskap vid Åbo Akademi och 1993–1998 även professor i samma ämne vid Helsingfors universitet och sedan 1999 åter vid Åbo Akademi.[8]

Hon författade över 400 artiklar och böcker, och var ansvarig för ett stort antal forskningsprojekt vid Åbo Akademi. Hon handledde ett femtiotal doktorander fram till doktorsexamen.[9] Hennes forskning berörde bland annat hälsa, lidande, vårdande, vårdkultur, etik och evidens. Utgångspunkten för Erikssons forskning var ofta att försöka beskriva den teoretiskt ideala vården.[6]

1998 utsågs Eriksson till hedersdoktor vid Nordiska hälsovårdshögskolan i Göteborg, sedan 2012 var hon hedersmedlem i Nordic College of Caring Science,[6] och 2013 utsågs hon till hedersdoktor vid Karlstads universitet.

Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • 1976 – Vårdprocessen (1 upplaga, nya utgåvor 1979, 1982, 1985, 1988, 1992, 1995, 2000, 2014). [Helsingfors]: Helsingfors svenska sjukvårdsinstitut. Libris 10175540 
  • 1983 – Introduktion till vårdvetenskap. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Libris 7219375. ISBN 9120066082 
  • 1987 – Vårdandets idé (1 upplaga, nya utgåvor 1993, 1995, 1997, 2015). Stockholm: Almqvist & Wiksell. Libris 8347286. ISBN 9120066848 
  • 1994 – Den lidande människan. Vårdvetenskapligt bibliotek, 99-1987308-X (1. uppl.). Stockholm: Liber utbildning. Libris 8365507. ISBN 9163408627 
  • 1999 – Eriksson, Katie; Nordman Tina, Myllymäki Inger. Den trojanska hästen: evidensbaserat vårdande och vårdarbete ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. Rapport / Institutionen för vårdvetenskap, Åbo akademi, 1457-215X ; 1:1999 (1. uppl.). Vasa: Åbo Akademi. Libris 7849797. ISBN 9521205857 
  • 2004 – Eriksson, Katie; Nordman Tina. Den trojanska hästen II: utvecklandet av evidensbaserade vårdande kulturer. Rapport / Institutionen för vårdvetenskap, Åbo akademi, 1457-215X ; 2:2004 (1. uppl.). Vasa: Åbo Akademi. Libris 9701207. ISBN 952121404X 
  • 2018 – Vårdvetenskap: vetenskapen om vårdandet : om det tidlösa i tiden. Stockholm: Liber. Libris 21809883. ISBN 9789147106653 

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] Finlands professorer 1640-2007, Professorsförbundet, 2008, ISBN 978-952-99281-1-8, läst: 28 juni 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Finlands professorer 1640-2007, Professorsförbundet, 2008, ISBN 978-952-99281-1-8, läst: 29 juni 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Uppslagsverket Finland, Svenska folkskolans vänner, läs online, läst: 28 juni 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Nationalbiblioteket, läs online, läst: 28 juni 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Hedersdoktorer, Karlstads universitet, läs online, läst: 11 juli 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c d] Wiklund Gustin & Lindwall (2012), s. 74–75.
  7. ^ Eriksson, Katie (1981). Vårdprocessen : en utgångspunkt för läroplanstänkande inom vårdutbildningen: utvecklandet av en vårdprocessmodell samt ett läroplanstänkande utgående från vårdprocessen = Hoitoprosessi : hoitoalan koulutuksen opetussuunnitelma-ajattelun lähtökohta : hoitoprosessimallin sekä hoitoprosessiin perustuvan opetussuunnitelma-ajattelun kehittelyä. Tutkimuksia / Helsingin yliopiston kasvatustieteen laitos, 0356-6943 ; 94. Helsinki: Yliopisto. Libris 7838605. ISBN 9514524993 
  8. ^ [a b] ”Katie Eriksson”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/katie-eriksson. Läst 17 mars 2018. 
  9. ^ [a b] ”Katie Eriksson var en medmänniska i ordets sanna betydelse”. Sykepleien. 26 november 2019. https://sykepleien.no/meninger/innspill/2019/11/katie-eriksson-var-en-medmanniska-i-ordets-sanna-betydelse. Läst 17 augusti 2021. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]