Katolska ligan (trettioåriga kriget)
Från Wikipedia
.svg) |
|
| Försvarspakt av katolska stater | |
|---|---|
| Plats | .svg){kind=small} Tysk-romerska riket |
| Medlemmar |  Hertigen av Bayern (kurfurste)
 Furstabboten av Kempten |
| Ledare | Hertigen av Bayern (Maximilian I, 1609–35) Kurfursten av Mainz (Johann Schweikard von Kronberg, 1609–26; Georg Friedrich Greiffenclau von Vollrads, 1626–29; Anselm Casimir Wambolt von Umstadt, 1629–35) |
| Överbefälhavare | Johann Tserclaes Tilly, 1610–32 Johann von Aldringen, 1632–34 |
| Bildad | 10 juli 1609: Riksdagen i München |
| Upplöst | 30 maj 1635: Freden i Prag |
.svg){kind=small}
Katolska ligan var ett militärt och politiskt förbund mellan katolska furstar och prelater i det tysk-romerska riket 1609-1635.
Ligan bildades i München den 10 juli 1609 på initiativ av hertig Maximilian I av Bayern. Tanken med Ligan var att den skulle fungera som motvikt till den Evangeliska unionen, som hade bildats 1608, och därmed upprätthålla katolicismen i Tyskland.
Förutom Ligans huvudman, Maximilian I av Bayern, var de ursprungliga medlemmarna biskoparna av Würzburg, Konstanz, Augsburg, Passau och Regensburg samt ett par andra prelater. Efter hand kom den att överhuvud omfatta de katolska ständerna i de bayerska och schwabiska kretsarna, liksom de tre andliga kurfurstarna. År 1613 upptogs även kejsaren i förbundet.
I början av trettioåriga kriget understödde ligan framgångsrikt kejsaren med en egen här under ledning av Johann Tserclaes Tilly, och segrade i slaget vid Vita berget 1620 och slaget vid Lutter am Barenberge 1626, men i slaget vid Breitenfeld 1631 besegrades den av Gustav II Adolf och upplöstes. Formellt upphörde den dock att existera först efter freden i Prag 1635
På grund av svenskarnas strider med katolska ligan under trettioåriga kriget har ordet "liga" i svenskan, som enda språk i Europa, blivit negativt laddat.
