Katrineholms kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Katrineholms kommun
Kommun
Kommunhuset på Gröna kulle
Kommunhuset på Gröna kulle
Katrineholm kommunvapen - Riksarkivet Sverige.png
Katrineholms kommunvapen
Land  Sverige
Län Södermanlands län
Landskap Södermanland
Domsaga Nyköpings domsaga
Läge 58°59′44″N 16°12′22″Ö / 58.99556°N 16.20611°Ö / 58.99556; 16.20611Koordinater: 58°59′44″N 16°12′22″Ö / 58.99556°N 16.20611°Ö / 58.99556; 16.20611
Centralort Katrineholm
Areal 1 189,54 km² (2013-01-01)[1]
98:e största (av 290)
 - land 1 020,19 km²
 - vatten 169,35 km²
Folkmängd 32 897 (2014-03-31)[2]
76:e största (av 290)
Befolkningstäthet 32,25 invånare/km²[2][1]
130:e högsta (av 290)
Kommunkod 0483
Katrineholm Municipality in Södermanland County.png
Webbplats: www.katrineholm.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.

Katrineholms kommun är en kommun i Södermanlands län. Centralort är Katrineholm.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Björkvik, Floda, Julita, Lerbo, Sköldinge, Stora Malm och Östra Vingåker. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Katrineholms municipalsamhälle inrättades 13 juli 1883 och upplöstes vid årsskiftet 1916/1917 då Katrineholms stad bildades. Valla municipalsamhälle inrättades 17 april 1914 och upplöstes vid årsskiftet 1959/1960.

Vid kommunreformen 1952 skedde olika sammanläggningar av kommunerna.

Katrinholms kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Katrineholms stad, Björkvik, Floda, Sköldinge och Stora Malms landskommuner samt en del ur Julita landskommun (Julita). [3]

Kommunen ingick från bildandet till 2009 i Katrineholms tingsrätts domsaga och kommunen ingår sedan 2009 i Nyköpings tingsrätts domsaga.[4]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: En röd sköld, genom ett omvänt gaffelkors av guld delad i tre fält; i första fältet en Mercuriestav, i andra en hammare och i tredje en ros, allt av sagda metall.

Staden Katrineholm uppstod som knutpunkt mellan Västra stambanan och dåvarande Östra stambanan (numera Södra stambanan). Detta symboliseras av gaffelkorset. De andra elementen symboliserar handel, industri och trädgårdsnäring. Vapnet fastställdes 1918. Vid kommunbildningen 1971 tillfördes ytterligare fyra vapenbärande tidigare kommuner (Floda, Julita, Sköldinge och Stora Malm). Riksarkivet ansåg att Katrineholms vapen var "överlastat och obalanserat" och föreslog därför att det i samband med nyregistreringen skulle förenklas och bara innehålla gaffelkorset. Kommunen beslutade dock att överta stadsvapnet i oförändrad form och lät registrera det i PRV 1974.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Namnet Katrineholm kommer från gården Cathrineholm vid sjön Näsnaren. Gården hette tidigare Fulbonäs, men dåvarande ägaren Jacob von der Linde ändrade namnet på 1600-talet för att hedra sin brud Catharina Gyllenhorn. Många fynd visar att trakten var bebodd redan för över 6 000 år sedan.

Den verkligt stora förändringen för trakten innebar tillkomsten av järnvägen mellan Stockholm och Göteborg 1862. Katrineholms ensligt belägna station blev en knutpunkt när järnvägen till Norrköping 1866 började trafikeras. Några initiativrika män som Carl Fredriksson, Gustaf Robert Grönkvist och August Kullberg kom till Katrineholm, insåg järnvägens betydelse och utvecklade framgångsrika industrier.

Carl Fredriksson startade en snickerifabrik 1876. August Kullberg startade en handelsfirma 1878 och Gustaf Robert Grönkvist började med en smedja 1886 och grundade sedan ett par industrier som levt vidare till våra dagar. Det lilla stationssamhället växte snabbt och på nyåret 1917 kunde de 6 615 invånarna fira att municipalsamhället blivit stad. Snart fick också staden rykte om sig som skolstad. Katrineholms Praktiska skola lockade elever från hela landet. Skolan bytte sedan namn till Katrineholms Tekniska skola. I dag finns Viadidakt i byggnaden med bland annat expeditioner för vuxenutbildning samt studievägledning. Viadidakt delar även lokalerna med den närliggande skolan, Lindengymnasiet, som har en del naturvetenskapliga lektioner i lokalerna (Kemi, Fysik och Naturvetenskap).

Än i dag är Katrineholm något av en järnvägsknut med mycket bra förbindelser.

Kommundelar[redigera | redigera wikitext]

Orter[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Katrineholms kommun 1970–2010
År Invånare
1970
  
32 770
1975
  
32 635
1980
  
32 277
1985
  
31 889
1990
  
32 764
1995
  
33 262
2000
  
32 370
2005
  
32 185
2010
  
32 428
2012
  
32 549
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.



Politik[redigera | redigera wikitext]

Mandatfördelning i valen 1970–2010[redigera | redigera wikitext]


Valår V S MP SD C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 1 27 9 7 1 4
27 9 7 4
49 90,7
38 11
1973 1 25 12 5 1 5
25 12 5 5
49 92,3
36 13
1976 1 25 12 4 1 6
25 12 4 6
49 91,7
35 14
1979 29 9 6 7
29 9 6 7
51 90,5
33 18
1982 30 8 3 1 9
30 8 3 9
51 91,2
34 17
1985 30 6 6 9
30 6 6 9
51 89,3
36 15
1988 29 3 6 6 1 6
29 3 6 6 6
51 86,0
31 20
1991 28 1 5 5 3 9
28 5 5 3 9
51 85,8
31 20
1994 1 31 3 4 3 9
31 3 4 3 9
51 85,9
27 24
1998 4 26 3 2 3 3 10
4 26 3 3 3 10
51 80,93
28 23
2002 2 27 2 4 6 4 6
27 4 6 4 6
51 79,51
31 20
2006 2 26 2 4 7 2 8
26 4 7 8
51 80,75
25 26
2010 2 23 4 2 4 6 2 8
23 4 4 6 8
51 82,54
27 24
  • TOT - Totalt antal fullmäktigeledamöter.
  • Sen valet 1998 mäts valdeltagandet i två decimaler istället för en.
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

I Norden:

Utanför Norden:

Diskussioner förs för att avsluta eller inte förlänga vänortssamarbetet med flertalet vänorter.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2013” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 15 december 2013. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2014”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/373921/. Läst 12 maj 2014. 
  3. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  4. ^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Katrineholms tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]