Katrineholms kommun är en kommun i Södermanlands län. Centralort är Katrineholm.
Administrativ historik[redigera]
Järnvägsknuten Katrineholm inrättades som municipalsamhälle i Stora Malms landskommun 1883. 1914 inrättades ytterligare ett municipalsamhälle, Valla, i Sköldinge landskommun. 1917 bröts en del av Stora Malm ut ur landskommunen för att bilda Katrineholms stad, varvid municipalsamhället Katrineholm upplöstes.
Vid den landsomfattande kommunreformen 1952 lades det resterande Stora Malm samman med Östra Vingåkers landskommun. Sköldinge landskommun utökades med tidigare Lerbo landskommun och Julita landskommun med tidigare Österåkers landskommun. Floda landskommun, Björkviks landskommun och Katrineholms stad förblev oförändrade.
1971 bildades Katrineholms kommun genom sammanläggning av staden med Björkviks, Floda, Sköldinge och Stora Malms landskommuner samt Julita församling ur Julita landskommun, som delades.
Blasonering: En röd sköld, genom ett omvänt gaffelkors av guld delad i tre fält; i första fältet en Mercuriestav, i andra en hammare och i tredje en ros, allt av sagda metall.
Staden Katrineholm uppstod som knutpunkt mellan Västra stambanan och dåvarande Östra stambanan (numera Södra stambanan). Detta symboliseras av gaffelkorset. De andra elementen symboliserar handel, industri och trädgårdsnäring. Vapnet fastställdes 1918. Vid kommunbildningen 1971 tillfördes ytterligare fyra vapenbärande tidigare kommuner (Floda, Julita, Sköldinge och Stora Malm). Riksarkivet ansåg att Katrineholms vapen var "överlastat och obalanserat" och föreslog därför att det i samband med nyregistreringen skulle förenklas och bara innehålla gaffelkorset. Kommunen beslutade dock att överta stadsvapnet i oförändrad form och lät registrera det i PRV 1974.
Namnet Katrineholm kommer från gården Cathrineholm vid sjön Näsnaren. Gården hette tidigare Fulbonäs, men dåvarande ägaren Jacob von der Linde ändrade namnet på 1600-talet för att hedra sin brud Catharina Gyllenhorn. Många fynd visar att trakten var bebodd redan för över 6 000 år sedan.
Den verkligt stora förändringen för trakten innebar tillkomsten av järnvägen mellan Stockholm och Göteborg 1862. Katrineholms ensligt belägna station blev en knutpunkt när järnvägen till Norrköping 1866 började trafikeras. Några initiativrika män som Carl Fredriksson, Gustaf Robert Grönkvist och August Kullberg kom till Katrineholm, insåg järnvägens betydelse och utvecklade framgångsrika industrier.
Carl Fredriksson startade en snickerifabrik 1876. August Kullberg startade en handelsfirma 1878 och Gustaf Robert Grönkvist började med en smedja 1886 och grundade sedan ett par industrier som levt vidare till våra dagar. Det lilla stationssamhället växte snabbt och på nyåret 1917 kunde de 6 615 invånarna fira att municipalsamhället blivit stad. Snart fick också staden rykte om sig som skolstad. Katrineholms Praktiska skola lockade elever från hela landet. Skolan bytte sedan namn till Katrineholms Tekniska skola. I dag finns Viadidakt i byggnaden med bland annat expeditioner för vuxenutbildning samt studievägledning. Viadidakt delar även lokalerna med den närliggande skolan, Lindengymnasiet, som har en del naturvetenskapliga lektioner i lokalerna (Kemi, Fysik och Naturvetenskap).
Än i dag är Katrineholm något av en järnvägsknut med mycket bra förbindelser.
Befolkningsutveckling[redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Katrineholms kommun 1970–2010 |
|
| År |
|
|
Invånare |
|
| 1970 |
|
32 770 |
| 1975 |
|
32 635 |
| 1980 |
|
32 277 |
| 1985 |
|
31 889 |
| 1990 |
|
32 764 |
| 1995 |
|
33 262 |
| 2000 |
|
32 370 |
| 2005 |
|
32 185 |
| 2010 |
|
32 428 |
| Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.
|
Mandatfördelning i valen 1970–2010[redigera]
| Valår |
V |
S |
MP |
SD |
C |
FP |
KD |
M |
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande |
TOT |
% |
Könsfördelning (M/K) |
| 1970 |
1 |
27 |
|
|
9 |
7 |
1 |
4 |
|
49 |
90,7 |
|
| 1973 |
1 |
25 |
|
|
12 |
5 |
1 |
5 |
|
49 |
92,3 |
|
| 1976 |
1 |
25 |
|
|
12 |
4 |
1 |
6 |
|
49 |
91,7 |
|
| 1979 |
|
29 |
|
|
9 |
6 |
|
7 |
|
51 |
90,5 |
|
| 1982 |
|
30 |
|
|
8 |
3 |
1 |
9 |
|
51 |
91,2 |
|
| 1985 |
|
30 |
|
|
6 |
6 |
|
9 |
|
51 |
89,3 |
|
| 1988 |
|
29 |
3 |
|
6 |
6 |
1 |
6 |
|
51 |
86,0 |
|
| 1991 |
|
28 |
1 |
|
5 |
5 |
3 |
9 |
|
51 |
85,8 |
|
| 1994 |
1 |
31 |
3 |
|
4 |
3 |
|
9 |
|
51 |
85,9 |
|
| 1998 |
4 |
26 |
3 |
|
2 |
3 |
3 |
10 |
|
51 |
80,93 |
|
| 2002 |
2 |
27 |
2 |
|
4 |
6 |
4 |
6 |
|
51 |
79,51 |
|
| 2006 |
2 |
26 |
2 |
|
4 |
7 |
2 |
8 |
|
51 |
80,75 |
|
| 2010 |
2 |
23 |
4 |
2 |
4 |
6 |
2 |
8 |
|
51 |
82,54 |
|
- TOT - Totalt antal fullmäktigeledamöter.
- Sen valet 1998 mäts valdeltagandet i två decimaler istället för en.
|
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
I Norden:
Utanför Norden:
- ^ [a b] ”Kommunarealer den 1 januari 2012” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0802/2012A01/mi0802tab3.xls. Läst 15 mars 2012.
- ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2013”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____228187.aspx. Läst 13 maj 2013.
Sverige
