Kautschuk
- Den här artikeln handlar om trädet. För materialet, se latex. För skrivhjälpmedlet, se radergummi.
| Kautschuk | |
Hevea brasiliensis
|
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Malpigiaordningen Malpighiales |
| Familj | Törelväxter Euphorbiaceae |
| Underfamilj | Crotonoideae |
| Tribus | Micrandreae |
| Undertribus | Heveinae |
| Släkte | Hevea |
| Art | H. brasiliensis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Hevea brasiliensis | |
| Auktor | Müll.Arg. |
| Hitta fler artiklar om växter med | |
Kautschuk, gummiträdet, är ursprungligen ett vilt växande träd från Brasiliens regnskogar. Kautschuk är ett indianskt ord från Amazonområdet, som lär betyda "det gråtande trädet". Förr användes kautschuk oftast som radergummi, och i svenska språket blev också ordet synonymt med just "radergummi".
Gummiträdets mjölksaft utvinns genom att man skär skåror i dess bark, varvid trädet "läcker" och man kan samla vätskan i små skålar som fästs vid stammen. Kautschuk, eller latex, (även kallat naturgummi), är egentligen en naturlig plast; isopren. Den måste koaguleras för att stelna, vilket görs med hjälp av svag syra och/eller värmebehandling. Genom så kallad vulkanisering, en behandling med svavel och värme, förädlas naturgummit så att det får en vidare användning.
Det vildväxande kautschukträdet upptäcktes av européerna i mitten av 1700-talet. Trädet exporterades på 1870-talet från Amazonas och planterades i Sydostasien. Snart fanns där stora och effektiva kautschukodlingar. Detta slog ut den på 1800-talet i Sydamerika så viktiga gummiexporten. Naturgummit ersattes på 1900-talet så småningom av det bättre och billigare, syntetiskt framställda gummit (butylgummi, neoprengummi).
