Kaxholmen
| Kaxholmen | |
| Tätort | |
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Småland |
| Län | Jönköpings län |
| Kommun | Jönköpings kommun |
| Koordinater | |
| Area | 87,4 hektar |
| Folkmängd | 1 458 (2010-12-31)[1] |
| Befolkningstäthet | 16,68 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Postort | HUSKVARNA |
| Postnummer | 561 46 |
| Riktnummer | 036 |
| Tätortskod | 1548 |
  Kaxholmens läge i Jönköpings län
|
|
Kaxholmen är en tätort i Skärstads kommundel av Jönköpings kommun i Jönköpings län, belägen ca 6 km norr om Huskvarna vid den gamla Grännavägen (rikshuvudväg 1). Antal invånare i tätorten uppgår till ca 1500.
Närbelägna Landsjön bjuder på badmöjligheter och ett mycket rikt fågelliv. Fågelstation med torn finns vid Lyckås 3 km mot Gränna.
Här kan man också se ett av de lok, som drog ”trådrullatåget” uppför Gripenbergsbanans många backar. Det bär namnet ”Lok nr 9” och levererades från Motala Mekaniska Verkstad 1915. Loket överlämnades 1963 till Skärstads Hembygdsförening, som visar det i ett litet museum strax intill gamla Grännavägen. För tillfället är tåget uthyrd till en museijärnväg i Mariefred. Från museet kan man köra den tidigare banvallen via Vista kulle till Gisebo, där gamla Grännavägen möter.
Från närbelägna Målakulle har man en tilltalande utsikt över Vättern och den mellanliggande och högre belägna Landsjön.
Innehåll |
[redigera] Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Kaxholmen 1960–2010[2] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 372 | |||
| 1965 | 614 | |||
| 1970 | 858 | |||
| 1975 | 1 020 | |||
| 1980 | 1 262 | |||
| 1990 | 1 462 | 82 | ||
| 1995 | 1 388 | 82 | ||
| 2000 | 1 363 | 84 | ||
| 2005 | 1 402 | 88 | ||
| 2010 | 1 458 | 87 | ||
[redigera] Se även
[redigera] Noter
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning 2010”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 16 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zURBa7Kv. Läst 16 juni 2011.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
[redigera] Externa länkar
|
||||||||||
