Mustafa Kemal Atatürk

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Kemal Atatürk)
Hoppa till: navigering, sök
Mustafa Kemal Atatürk


Ämbetsperiod
29 oktober 1923–10 november 1938
Premiärminister İsmet İnönü
Ali Fethi Okyar
Celâl Bayar
Företrädare Förste ämbetsinnehavaren
Efterträdare İsmet İnönü

Ämbetsperiod
3 maj 1920–24 januari 1921
Företrädare Förste ämbetsinnehavaren
Efterträdare Fevzi Çakmak

Ämbetsperiod
24 april 1920–29 oktober 1923
Företrädare Förste ämbetsinnehavaren
Efterträdare Ali Fethi Okyar

Född 19 maj 1881
Selânik, Osmanska riket
Död 10 november 1938 (57 år)
Istanbul, Turkiet
Gravplats Anıtkabir, Ankara, Turkiet
Nationalitet Turk
Politiskt parti Republikanska folkpartiet
Maka Lâtife Uşaklıgil
Namnteckning Mustafa Kemal Atatürks namnteckning
Militärtjänst
Smeknamn Osmanska riketTurkiet
Försvarsgren Armen
Grad Mareşal

Mustafa Kemal Atatürk (född Mustafa; senare känd som Mustafa Kemal Pascha), född 19 maj 1881 i Selânik i Osmanska riket, död 10 november 1938 i Istanbul i Turkiet, var en turkisk militär och revolutionär politiker. Han grundade det moderna Turkiet och var dess förste president från 29 oktober 1923 fram till sin död 1938. Han var ledare för Republikanska folkpartiet.


Biografi[redigera | redigera wikitext]

Tidigt liv[redigera | redigera wikitext]

Mustafa Kemal Atatürk

Mustafa Kemal föddes den 19 maj 1881 i Selânik i Osmanska riket. Han var son till tulltjänstemannen Ali Rıza Efendi och Zübeyde Hanim, dotter till Sofuzade Feyzullah Ağa. Redan i tidig ålder fick Mustafa börja i kvartersskolan Hafiz Mehmet. I enlighet med hans fars vilja bytte han senare till Semsi Efendi-skolan. Samma år, 1888, dog fadern. År 1893 började han i militärskola. I skolan kallade hans matematiklärare honom enligt uppgift Kemal ("fullkomlig"), vilket blev hans mellannamn. År 1899 började han militärhögskolan och 1902 gick han ut skolan som löjtnant. Därefter påbörjade han krigsakademin och 11 januari 1905 slutade han på skolan som major. Han fick aldrig några biologiska barn, men adopterade Sabiha Gökçen, Afet inan, Fikriye, Ülkü, Nebile, Rukiye, Zehra och Mustafa (Mustafa är den enda pojken som Atatürk adopterade). Abdurrahim och Ihsan adopterades inte men Atatürk tog dem i förvar.

Militär karriär[redigera | redigera wikitext]

Mustafa Kemal Atatürk, befälhavare för armén 1918

Kemal deltog i ledande roll i Tripoliskriget 1911-1912.[1] I oktober 1912, då första Balkankriget inleddes, deltog Kemal i kriget med sina styrkor från Gallipoli. År 1914 befordrades han till överstelöjtnant. Samma år bröt första världskriget ut och Osmanska riket deltog på Tysklands sida. Kemal beordrades att grunda 19:e divisionen i Tekirdag. Han spelade en avgörande roll i segern över Storbritannien i slaget vid Gallipoli.[2] Befordrad till generalmajor, övertog han på sommaren 1916 befälet över 16:e armékåren i Armenien och senare samma år över 2:a armén på samma front. I augusti 1918 blev han chef för 7:e armén, på Palestinafronten, och förde denna under återtåget mot Damaskus. Efter vapenstilleståndet i Mudros (30 oktober 1918) efterträdde han Liman von Sanders som överbefälhavare för armégruppen i Syrien och var 1919 verksam som generalinspektör för 3:e armén i Anatolien.[1][2]

Självständighetskriget[redigera | redigera wikitext]

Som en av förlorarna av första världskriget tvingades osmanerna att år 1920 underteckna freden i Sèvres i Frankrike. I fördragets artiklar 62, 63 och 64 erkändes kurdernas rättigheter till en självständig stat,[3] de segrande länderna i Europa tog över kontrollen av det viktiga sundet Bosporen.[4] Fördraget innebar vidare att det Osmanska imperiet skulle styckas upp och nya stater uppstå. Mustafa Kemal ställde sig i spetsen för dem som inte accepterade fredsfördraget i Sèvres.[2] Han upprättade en upprorsregering i Ankara varifrån han ledde kriget mot Grekland. Kemal var också en av det tiotal generaler som ledde inbördeskriget i osmanska Armenien och Syrien, ett krig där båda sidor led stora förluster.

President[redigera | redigera wikitext]

År 1923 utropades republiken Turkiet med Kemal som president. Han genomförde omfattande reformer och förde Turkiet i västlig riktning. Bland annat infördes det latinska alfabetet och många religiösa ämbeten avskaffades. Han moderniserade även det turkiska språket från arabiskt och persiskt inflytande. Turkiskan blev det språk man talade i skolorna. Atatürk ändrade även böneutropen till turkiska, vilket senare ändrades tillbaka efter hans död.

En namnreform genomfördes 1934, där alla turkar ålades att anta ett efternamn. Namnet Atatürk ('turkarnas fader') erhöll Kemal själv som en hedersbevisning av nationalförsamlingen 1933.

Död och begravning[redigera | redigera wikitext]

Mustafa Kemal Atatürk avled kl. 09:05 10 november 1938 till följd av skrumplever. Han begravdes ursprungligen i Ankaras etnografiska museum. På dagen 15 år efter Atatürks död, 10 november 1953, förflyttades hans kvarlevor till det nyligen färdigbyggda mausoleet Anıtkabir i Ankara.

Kemalism[redigera | redigera wikitext]

Atatürks politiska ideologi kallas Kemalism eller Atatürkism och bygger på att separera Turkiet från traditionerna i det Osmanska riket för att bli ett mer västerländskt land. Den är fortfarande grunden för Turkiets styrelsesätt, även om den långsamt har frångåtts alltmer sedan 2002 då Rättvise- och utvecklingspartiets partiledare Recep Tayyip Erdoğan blev premiärminister.

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Kemal, Mustafa i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1924)
  2. ^ [a b c] Store norske leksikon: Mustafa Kemal
  3. ^ "Etter den første verdenskrig og det osmanske rikets fall ble dette ønsket søkt imøtekommet i Sèvres-avtalen av 1920, der autonomi for områdene med armensk og kurdisk flertall ble slått fast." cit. Store norske leksikon, snl.no, "Kurdere", läst 2009-05-18
  4. ^ Turkiet i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1926)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Förste ämbetsinnehavaren
Turkiets premiärminister
1920-1921
Efterträdare:
Fevzi Çakmak
Företrädare:
Förste ämbetsinnehavaren
Talman i Turkiets parlament
1920–1923
Efterträdare:
Ali Fethi Okyar
Företrädare:
Förste ämbetsinnehavaren
Turkiets president
1923-1938
Efterträdare:
İsmet İnönü