Kerr-effekt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Kerr-effekt är en optisk effekt upptäckt 1875 av John Kerr. Den innebär att brytningsindex för ett ämne ändras som en funktion av kvadraten på den elektriska fältstyrkan.

Effekten används bland annat när man försöker skapa optiska datorer. Man har använt s.k. Kerr-celler som snabba ljusrelän i televisionsapparater med mekanisk bildalstring. Dessa lanserades på 1930-talet, då det fanns televisionssändningar på mellan- och långvågsbanden både från Berlin och London. Bilden sammansattes av en roterande skiva med en hålspiral. Ljuset till bilden alstrades i enkla apparater med en glimlampa, vars ljus kan direktmoduleras, men eftersom den gav låg ljusstyrka, så prövade man att ersätta den med en stark vanlig lampa - till exempel en kvicksilverlampa - vars ljusflöde sedan modulerades i takt med tevesändningen av Kerr-cellen. Denna cell är nämligen tillräckligt snabb för att reagera på ljusvariationerna i tevebilden, när denna "skannas fram" av hålskivan, som f.ö. brukar kallas Nipkowskiva.