Kerstin Koorti
Kerstin (Kirsti Birgit) Koorti, född den 5 februari 1950 i Helsingfors, Finland, är en finlandssvensk advokat. Hon tog juristexamen 1975 vid Stockholms universitet och har arbetat som advokat, med egen byrå i Stockholm, sedan 1980. Hon flyttade till Sverige 1957 och är uppvuxen i Sundbyberg, Stockholms län. Hon talar svenska, finska, engelska och franska.[1] Hon har bland annat varit advokat för Lasermannen John Ausonius 1995, för läkarna i Styckmordsrättegången samt i Södertäljefallet där hon försvarade mamman som blev anklagad för incest och ritualmord på barn.[2] Koorti har därutöver gjort sig känd som försvarare i sexualbrottmål.
Förutom egna mål har Kerstin Koorti ofta inbjudits att i massmedia kommentera andras uppmärksammade pågående mål. Hon har även i Aftonbladet författat kommentarer till pågående eller förestående uppmärksammade rättegångar. Av speciellt intresse Mall:Säger vem? är de mål, där Expressen eller Aftonbladet kontaktat såväl Kerstin Koorti som före detta överåklagaren Sven-Erik Alhem för att höra deras bedömningar rörande den sannolika utgången i målen. Koorti var bland annat expertkommentator under Arbogarättegången för Aftonbladet.[3][4]
Innehåll |
Bakgrund [redigera]
Kerstin Koorti har genomgått rättsmedicinska kurser, deltagit i obduktioner och i unga år även arbetat som sjukvårdsbiträde. Redan som ung juriststuderande hade Koorti många (huvudsakligen finsktalande) klienter och hon blev en av de yngsta jurister som erhållit advokattiteln i Sverige[källa behövs]. 1980 fick Koorti advokattiteln, men tog juristexamen redan 1975.[1]
Karriär [redigera]
Koorti ägnar sig mest åt försvar i brottmål och har åtagit sig ett antal uppmärksammade brottmål, bland annat mord och sexualbrott. Även narkotikamål, ekonomisk brottslighet, socialmål, familjerätt, trafikrätt, hyresrätt, avtalsrätt, köprätt och fastighetsrätt ingår i hennes verksamhetsinriktning. Hon processar i såväl Sverige som Finland.[1]
1994 försvarade hon "Lasermannen", John Ausonius. Hon blev 1995 i Svea Hovrätt inför sittande rätt misshandlad av Ausonius, en unik händelse, som väckte uppmärksamhet i media. Hon har även företrätt "Allmänläkaren" och "Obducenten" som blev kända i Styckmordsrättegången. I "Södertäljefallet" (Högsta Domstolen 1997) där "Södertäljeflickan" anklagade sina föräldrar för incest samt ritualmord på barn företrädde Kerstin Koorti mamman, som frikändes. Hon har även varit målsägandebiträde för Johan Asplunds föräldrar ("Johan-fallet") i rättegången där Thomas Quick åtalades för mordet på Johan Asplund. Hon har företrätt "nöjesprofilen" Billy Butt där hon sökte resning i Högsta domstolen för hans räkning. Hon företrädde 1997 även "Greven" Maximilian Kartaschev (1957-2007) när han misstänktes ha mördat och styckat sin sambo, Marita Pentinmäki, och spritt likdelarna. Greven friades för mord, och dömdes endast för brott mot griftefriden, sedan Kerstin Koorti presenterat teknisk bevisning, som pekade på självmord.[källa behövs]
Ett flertal våldtäktsåtal har ogillats, sedan Kerstin Koorti övertygat rätten om att målsägandens uppgifter var uppdiktade eller på annat sätt oriktiga. Justitiekanslern har i flera fall utbetalat mångmiljonbelopp till hennes klienter, sedan Kerstin Koorti övertagit en frihetsberövad klient, fått resning och en ny, friande dom.[källa behövs]
2003 blev Kerstin Koorti själv åtalad för försök till grovt bedrägeri. Det hävdades att hon "saltat" en kostnadsräkning, när hon vid en mordrättegång varit förordnad som offentlig försvarare. Åtalet mot henne ogillades i hovrätten eftersom det inte var ställt utom rimligt tvivel att hon haft i uppsåt att vilseleda domstolen.[5]
Kerstin Koortis internationella kontaktnät har gjort att hon kunnat anlita experter även från utlandet[källa behövs]. Hon har ofta bedrivit egen utredning ute på en påstådd brottsplats och därvid upptäckt viktiga motsägelser i åklagarnas bevisning. Hennes besök på den påstådda brottsplatsen har kunnat innebära ett övertag vid rättegången.[källa behövs]
Referenser [redigera]
Noter [redigera]
- ^ [a b c] ”Medarbetare, Advokatfirman Kerstin Koorti AB”. http://www.koorti.se/medarbetare.php. Läst 31 december 2010.
- ^ B 3048-93
- ^ ”Aftonbladet, Bevisen kan falla som ett korthus”. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article3004837.ab. Läst 31 december 2010.
- ^ ”Aftonbladet, Inte säkert att Emmas utpekande blir avgörande”. http://www.aftonbladet.se/nyheter/analys/kerstinkoorti/article3006969.ab. Läst 31 december 2010.
- ^ Advokat Kerstin Koorti friad i hovrätten Dagens Nyheter, 12 december 2003
Tryckta källor [redigera]
- Vem är det (2007). Kerstin Koorti.
- Tamas, Gellert (2002). Lasermannen. ISBN 91-7324-873-8.
- Hjertén von Gedda, Kristina (2005). Bortom allt rimligt tvivel. ISBN 91-85183-07-5.
- Borgnäs, Lars (2003). Sanningen är en sällsynt gäst. ISBN 91-1-301176-6.
- Larsson, Dan (1998). Mytomanen Thomas Quick. ISBN 91-630-7096-0.
- Mattsson, Janne (2002). Gåtan Thomas Quick. ISBN 91-7343-008-0.
- Svensson, Pelle (2009). Quick den stora rättsskandalen. Sid 289, 316, 317. ISBN 978-91-977382-3-1.
- Lindeberg, Per (1999). Döden är en man. ISBN 91-7054-888-9.
- Nordisk kriminalkrönika (1994), "Lasermannen - en mänsklig gåta". ISSN_0333-3906.
- Nordisk kriminalkrönika (1997), "Måste det finnas ett lik för att vara mord?". ISSN 0347-2493.
- Nordisk kriminalkrönika (2002), "Gåtan Thomas Quick: Mördare eller mytoman?" samt "Försökte dölja mord genom hängning". ISSN 0347-2493.
- Dagens Nyheter (2003-12-12). Advokat Kerstin Koorti.
- von Sydow, Johan (1996). Christian Fredrik von Sydows Ättlingar: Kerstin Koorti. ISBN 91-630-4777-2.
- Dokumentärfilmen om Lasermannen (2005)
Externa länkar [redigera]
- Advokatfirman Kerstin Koorti AB, officiell webbplats
