Kertj
| Kertj (Керч) | |||
| Керчь (ryska), Keriç (Krimtatariska), Кърчевъ (Gammal östslaviska), Παντικάπαιον Pantikapaion (Klassisk grekiska), Kerç (turkiska) |
|||
| Stad | |||
 Kertjs hamn, samt ett minnesmärke i förgrunden.
|
|||
|
|||
| Land |  Ukraina |
||
|---|---|---|---|
| Autonom republik | Krim | ||
| Koordinater | 45°21′00″N 36°28′48″Ö / 45.35000°N 36.48000°V | ||
| Area | 108 km²[1] | ||
| Folkmängd | 145 845 (1 januari 2012)[1] | ||
| Befolkningstäthet | 1 350 invånare/km² | ||
| Grundad | 530 | ||
| Borgmästare | Oleg Osadtjij | ||
| Tidszon | CET (UTC+2) | ||
| - sommartid | CEST (UTC+3) | ||
| Postnummer | 98300 — 98399 | ||
| Riktnummer | +380 6561 | ||
  |
|||
| Webbplats: Kertjs officiella hemsida | |||
Kertj (ukrainska: Керч; ryska: Керчь; krimtatariska: Keriç; fornöstslaviska: Корчев, Kortjev; av fornöstslaviska къркъ, kŭrkŭ, "strupe", syftande på Kertjsundet) är en hamnstad på Krimhalvön i sydöstra Ukraina med cirka 145 000 invånare. Staden ligger invid Kertjsundet på Kertjhalvön på sydöstra Krim, mittemot den ryska Tamanhalvön. Det är en viktig industristad; i området finns bland annat stora järnfyndigheter. Andra näringar är sjöfart, fiske, skeppsbyggeri och turism. Från staden går över Kertjsundet järnväg till den ryska sidan. Staden har 28 skolor, 9 institut och filialer till ukrainska och ryska universitet, skeppsbyggnadsskola, polyteknisk högskola, medicinsk skola samt 6 tekniska skolor.
Innehåll |
Historia[redigera]
Utgrävningar vid byn Majak nära staden visar på bosättningar från 1600- till 1400-talet f.Kr. På 700-talet grundades vid Kertj den grekiska staden Pantikapaion (Panticapaeum) av joner från Miletos. Pantikapaion gav namn åt den sista attiska konststilen (370–320 f.Kr.). Pantikapaion blev senare den viktigaste staden i bosporanska riket (som fått sitt namn av Kertjsundet, som då kallades Kimmeriska bosporen) med stor betydelse som hamn- och handelsstad. Kertj kom senare under Romarriket, Bysans, genuesare och Krimkhanatet. Krimkhanerna lät vid staden uppföra fortet Yenikale. Vid freden i Kutschuk-Kainardji år 1774 överfördes Kertj till Tsarryssland. På 1830-talet påbörjades utförliga utgrävningar av de antika lämningarna i Kertj. Staden förstördes 1855 under Krimkriget. År 1900 grundades den stora metallurgiska fabriken i staden som än idag finns kvar. Under andra världskriget föll staden först kort för tyskarna 1941, men kunde samma år återerövras av Röda armén; den föll dock igen för tyskarna, och återerövrades slutligen först 1944. Staden utnämndes till Hjältestad av Sovjetunionen, för sina insatser i det "Stora fosterländska kriget".
Bildgalleri[redigera]
-
Pantikapaion.
-
Huvudgatan i Kertj.
-
Dimmig morgon i Kertj.
-
Bank i Kertj.
Källor[redigera]
- ^ [a b] GeoHive; Ukraine Läst 4 december 2012.
Externa länkar[redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Kertj
|
|||||
