Khanat

Från Wikipedia

Khanat är en politisk entitet styrd av en khan. Begreppet är historiskt vanligt förekommande särskilt bland mongoler och turkfolk. Ett khanat kan motsvara olika nivåer av politiskt inflytande och intern struktur, från hövdingadöme och furstendöme till kungadöme och kejsarrike. Termen khaganat används för ett område styrt av en khagan, en titel som, med betydelsen "khanernas khan", stundom, men inte alltid, innebar större makt än den som tillföll en khan.

Khanat före Mongolväldet[redigera | redigera wikitext]

Mongoliska khanat[redigera | redigera wikitext]

Efter inbördeskriget mellan Khubilai khan och Arik Boke delades Mongolriket upp i självständiga khanat. De fyra största var storkhans rike i Kina (Yuandynastin), Gyllene horden (även kallat Kiptjakkhanatet) i Östeuropa, Ilkhanatet i Persien och Tjagataikhanatet i Centralasien.

Senare khanat[redigera | redigera wikitext]

Bland tatariska khanat under rysk överhöghet märks:

Khanat i Turkestan:

  • Det dzungariska khanatet i Dzungariet, grundat 1626. Det inkluderade som mest Xinjiang, Kirgizistan, östra Kazakstan och västra Mongoliet. Från 2 december 1717 till 1720 låg Tibet i protektoratställning. År 1755 sattes khanatet i tributställning till Kina, 1756 annekterades det och året därpå upplöstes det.
  • Kashgarkhanatet, grundat 1514 som en del av Tjagataikhanatet. [1] På 1600-talet uppdelades det i flera mindre khanat; den egentliga makten låg hos khwaja, islamiska ledare. Härskartiteln ändrades till Amir Khan år 1873; år 1877 annekterades området av Kina.

Khanat i Kaukasien och Mellanöstern, tidvis under persisk överhöghet:

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Saray Mehmet, Doğu Türkistan Tarihi (Başlangıçtan 1878’e kadar), Bayrak Matbaacılık, İstanbul-1997