Nǀu
| N|u | |
| Region |  Sydafrika |
|---|---|
| Antal talare | 5 (2013) |
| Status | utdöende |
| Språkfamilj | Tuuspråk
|
| Språkkoder | |
| ISO 639‐3 | ngh |
N|u, eller n||ng, är ett tuuspråk som anses vara utdöende.[1] Det talas av ‡khomanifolket i Kalahari i Sydafrika. Det är det sista kvarvarande språket av !kwispråken i språkfamiljen tuu, och besläktat med försvunna sydafrikanska språk som ǀxam. Idag talas n|u av 5 personer.[2] I de samhällen som historiskt talat n|u är det dominerande modersmålet i dag nama.
Språket har delats i fyra olika huvuddialekter: |'au, ||kxau, ||ng!ke och n|u.[1]
Historia och försvarsförsök[redigera | redigera wikitext]
N|u dokumenterades för första gången på 1920-talet. Sedan 1990-talet har det förslagits olika skriftsystem för språket.[3]
Med sitt minimala antal talare, är n|u ett av världens mest hotade språk men det finns fortfarande försök att försvara språket och överföra det till nästa generationen.[4] Katrina Esau, som en av dem sista n|us talare, har börjat undervisa sitt språk även om språket är nästan utdött.[5]
Fonologi[redigera | redigera wikitext]
Konsonanter[redigera | redigera wikitext]
Största delen av N|us konsonanter är icke-pulmoniska. Sammanlagt finns det 73 konsonanter i N|u.
| Bilabial | Alveolar | Palatal | Velar | Uvular | Glottal | |||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Central | Lateral | |||||||
| Klusil | Normal | p | b | (t) | (d) | c | ɟ | k | g | q | (ʔ) | |
| Aspirerad | cʰ | cχ | kʰ | ||||||
| Affrikat | ts | |||||||
| Nasal | m | n | ɲ | ŋ | ||||
| Frikativ | (f) | s | z | χ | (ɦ) | ||||
| Likvid | ɾ | (l) | ||||||
| Ejektiv | ts' | kχ' | qχ' | |||||
| Labio-uvular | Dental-faryngal | Aleo-uvular | Palato-faryngal | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Central | Lateral | |||||
| Klusil | Tonad | ᶢʘ | ᶢǀ | ᶢǃ | ᶢǁ | ᶢǂ |
| Tonlös | ᵏʘ | ᵏǀ | ᵏǃ | ᵏǁ | ᶢǂ | |
| Aspirerad | ᵏǀʰ | ᵏǃʰ | ᵏǁʰ | ᵏǂʰ | ||
| Nasal | Tonad | ᵑʘ | ᵑǀ | ᵑǃ | ᵑǁ | ᵑǂ |
| Glottaliserad | ᵑʘˀ | ᵑǀˀ | ᵑǃˀ | ᵑǁˀ | ᵑǂˀ | |
| Aspirerad | ᵑ̊ǀʰ | ᵑ̊ǃʰ | ᵑ̊ǁʰ | ᵑ̊ǂʰ | ||
| Labio-uvular | Dental-faryngal | Aleo-uvular | Palato-faryngal | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Central | Lateral | |||||
| Klusil | Oaspirerad | ʘ͡q | ǀ͡q | ǃ͡q | ǁ͡q | ǂ͡q |
| Aspirerad | ǀ͡qʰ | ǃ͡qʰ | ǁ͡qʰ | ǂ͡qʰ | ||
| Affrikat | ʘ͡qχ | ǀ͡qχ | ǃ͡qχ | ǁ͡qχ | ǂ͡qχ | |
| Dental-faryngal | Aleo-uvular | Palato-faryngal | ||
|---|---|---|---|---|
| Central | Lateral | |||
| Affrikat | ǀ͡χʼ | ǃ͡χʼ | ǁ͡χʼ | ǂ͡χʼ |
Källa:[6]
Vokaler[redigera | redigera wikitext]
N|u har fem basvokaler [i], [u], [e], [o] och [a]. Dessa vokaler kan också realisera som nasala, epiglottala och nasal-epiglottala:
| Vokaler | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Basvokal | i | u | e | o | a |
| Nasala | in | un | an | ||
| Epiglottala | (uʢ) | eʢ | oʢ | aʢ | |
| Nasal-epiglottala | oʢn | aʢn | |||
Källa:[6]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] ”Glottolog 4.2.1 - N||ng”. glottolog.org. https://glottolog.org/resource/languoid/id/nuuu1241. Läst 21 september 2020.
- ^ ”Did you know N||ng is critically endangered?” (på engelska). Endangered Languages. http://www.endangeredlanguages.com/lang/592. Läst 21 september 2020.
- ^ ”Nǁng language and pronunciation”. omniglot.com. https://omniglot.com/writing/niuu.htm. Läst 21 september 2020.
- ^ ”Helping to save the N/uu language” (på engelska). Greenfield School. https://www.greenfield.surrey.sch.uk/news/?pid=3&nid=1&storyid=107. Läst 21 september 2020.
- ^ ”N|uu: The sound of a dying language” (på brittisk engelska). BBC News. https://www.bbc.com/news/av/world-africa-41089936. Läst 21 september 2020.
- ^ [a b] Miller, Amanda L.; Brugman, Johanna; Sands, Bonny; Namaseb, Levi; Exter, Mats & Collins, Chris (26 mars 2007). ”The Sounds of Nǀuu: Place and Airstream Contrasts” (på engelska). Cornell Phonetics Laboratory. sid. 104–106. Arkiverad från originalet den 3 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160303165853/http://faculty.arts.ubc.ca/amiller/Miller_WPCPL16.pdf. Läst 21 september 2020.