Kiev
Från Wikipedia
- Denna artikel behandlar staden Kiev. För riket, se Kievriket.
|
|||||||
 |
|||||||
| Area | 839 km² | ||||||
| Befolkning 2006 |
2 676 800 | ||||||
| Befolkningstäthet | 3 299 inv/km² | ||||||
| Geografiska koordinater | Koordinater: | ||||||
| Tidszon | UTC+2 | ||||||
| Oblast | Kiev | ||||||
| Borgmästare | Leonid Tjernovetskyj | ||||||
| Webbplats | http://kmv.gov.ua/ | ||||||
Kiev (ukrainska: Київ, Kyjiv eller Kyïv) är huvudstaden i Ukraina. Staden har officiellt ungefär 2 600 000 invånare, men där finns många oregistrerade invånare.
Innehåll |
[redigera] Historia
Kiev grundades troligen under 400-talet som ett handelställe mellan Konstantinopel och Skandinavien. Den gotiske historikern Jordanes kallade staden Danapirstadir. Kring 700-talets början anlade handelsresande khazarer staden Kiev (turkiska för "strandbosättningen") vid floden Dnjepr och staden var under 700- och 800-talet en utpost i det khazariska riket.
År 882 blev Kiev storfurstendömets huvudstad under Oleg av Kiev (ibland kallad Oleg av Novgorod). [1]
Ett samhälle bestående av khazarer, men även slaver, skandinaver och ungrare, växte sig mäktigt. När slaverna erövrade området blev den kallad Kyiv. Vikingarna kallade staden för Könugård.
Från sent 800-tal eller tidigt 900-tal behärskades staden av varjager och blev centrum för Kievriket.
År 1019 gifter sig då regerande storfursten Jaroslav I med Olof Skötkonungs dotter Ingegerd (Inna). [1]
År 1240 förstördes staden helt av en mongolhord under Batu Khan.
År 1320 erövrades staden av Litauen och 1362 införlivades staden med omnejd i storhertigdömet Litauen.
Från 1569 blev det del av Polen-Litauen, och staden blir huvudstad i vojvodskapet Kiev, som ställs under den polska kronan.
År 1687 tillkom staden Ryssland. Den förblev en mindre provinsort till den ryska industriella revolutionen i slutet av 1800-talet.
År 1834 grundades universitetet i staden. Efter ryska revolutionen blev Kiev en kort tid huvudstad i en självständig ukrainsk stat, innan Ukraina införlivades med Sovjetunionen år 1921.
År 1934 ersatte den Charkiv som huvudstad i sovjetrepubliken Ukraina. Inom Sovjetunionen var Kiev den tredje största staden efter Moskva och Leningrad (Sankt Petersburg).
[redigera] Geografi och klimat
Kiev är byggd på båda sidorna av floden Dnepr (Dnipro) som flyter hela vägen ner till Svarta havet. I Kiev råder inlandsklimat vilket medför heta somrar och kalla vintrar. De varmaste månaderna är juni, juli och augusti då temperaturen ligger mellan 25 och 30 °C. Snö är vanligast mellan november och mars då temperaturen kan sjunka ända ner till −20 °C. Den högsta temperatur som någonsin uppmätts i Kiev inträffade den 31 juli 1936 och var 39,4 °C. Den lägsta temperaturen inträffade den 7 och 9 februari 1929 och var −32,2 °C.
[redigera] Demografi
Enligt folkräkningen år 2005 hade Kiev 2 660 401 invånare. Till etniciteten är 82,2 % ukrainare, 13,1 % ryssar, 0,7 % judar, 0,6 % vitryssar, 0,3 % polacker, 0,2 % armenier, 0,1 % azerer, 0,1 % tatarer, 0,1 % georgier och 0,1 % moldaver.
92,3 % av Kievs befolkning uppger ukrainskan som sitt modersmål. Motsvarande siffra för ryskan är 7,28 %.
[redigera] Källor
- ^ [a b] Vikingar, Natur och Kultur 1995, ISBN 91-27-91001-6 (CD)
[redigera] Se även
Wikimedia Commons har media som rör Kiev.
|
|||||||||||
