Kiev

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Kiev (olika betydelser).
Koordinater: 50°27′N 30°31′Ö / 50.450°N 30.517°Ö / 50.450; 30.517
Kiev (Київ)
Kyjiv
Huvudstad
Flag of Kiev.svg
Flagga
Coat of arms of Kiev.svg
Land  Ukraina
Flod Dnepr
Höjdläge 179 m ö.h.
Koordinater 50°27′N 30°31′Ö / 50.450°N 30.517°Ö / 50.450; 30.517
Area 836 km²[1]
Folkmängd 2 814 258 (1 januari 2012)[1]
Befolkningstäthet 3 366 invånare/km²
Grundat 400-talet
Borgmästare Vitalij Klytjko (UDAR)
Tidszon EET (UTC+2)
 - sommartid EEST (UTC+3)
Postnummer 01xxx-04xxx
Riktnummer +380 44
Map of Ukraine political simple city Kiew.png
Webbplats: www.kievcity.gov.ua

Kiev (ukrainska: Київ, Kyjiv; ryska: Киев, Kiev) är huvudstaden och den största staden i Ukraina. Den är belägen i den centrala norra delen av landet vid floden Dnepr, och folkmängden uppgår till cirka 2,8 miljoner invånare. Kiev är en egen administrativ enhet under statligt direktstyre och ingår därför inte i något av landets oblast. Den fungerar däremot som administrativ huvudort för Kiev oblast, som är det oblast som omger staden.

Kiev är ett viktigt industriellt, vetenskapligt, pedagogiskt och kulturellt centrum i Östeuropa. Det är platsen för många högteknologiska industrier, högskolor men även historiska minnesmärken. Staden har en omfattande infrastruktur och ett väl utvecklat kollektivtrafiksystem, däribland Kievs tunnelbana. Kiev klassificerades 2004 som en beta-världsstad.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Namnet Kiev sägs härleda från namnet på Kyj, en av fyra legendariska grundare av staden (bröderna Kyj, Sjtjek, Choriv och systern Lybid).

Historia[redigera | redigera wikitext]

Kiev, en av de äldsta städerna i Östeuropa, genomgick flera stadier av stor betydelse och relativ obemärkthet. Den grundades möjligen under 400-talet som en handelsplats mellan Konstantinopel och Skandinavien, kanske som en del av slavernas land. Den gotiske historikern Jordanes lär ha kallat bosättningen Danapirstadir.[källa behövs] Kring 700-talets början anlade handelsresande khazarer staden Kiev (turkiska för "strandbosättningen") vid floden Dnepr och staden var under 700- och 800-talen en utpost i det khazariska riket.

Kiev under slutet av 1800-talet.

Staden förvärvade successivt höjd som centrum för den östslaviska civilisationen. År 882 blev Kiev storfurstendömets huvudstad under Oleg av Kiev (ibland kallad Oleg av Novgorod). [2] Ett samhälle bestående av khazarer, men även slaver, skandinaver och ungrare, växte sig mäktigt. När slaverna erövrade området blev den kallad Kyjiv. Vikingarna kallade staden för Könugård. Från sent 800-tal eller tidigt 900-tal behärskades staden av varjager och blev under samma tid centrum för Kievriket, en medeltida östslavisk stat.

År 1019 gifte sig då regerande storfursten Jaroslav I med Olof Skötkonungs dotter Ingegerd (Inna)[2] Kiev förstördes 1240 helt av en mongolhord under Batu Khan och förlorade därefter för flera århundraden det mesta av sitt inflytande. Den kom att vara en provinshuvudstad av marginell betydelse i utkanten av de områden som kontrolleras av sina mäktiga grannar, först Storfurstendömet Litauen, följt av Polen och Ryssland.

År 1320 erövrades staden av Litauen och 1362 införlivades staden med omnejd i storhertigdömet Litauen. Från 1569 blev det del av Polen-Litauen, och staden blev huvudstad i vojvodskapet Kiev, som ställdes under den polska kronan. År 1687 tillföll staden Ryssland. Den förblev en mindre provinsort fram till den ryska industriella revolutionen i slutet av 1800-talet.

År 1834 grundades universitetet i staden. Efter ryska revolutionen blev Kiev en kort tid huvudstad i en självständig ukrainsk stat, efter att den Ukrainska folkrepubliken förklarat sig självständigt från det ryska väldet 1921 införlivades dock området med det blivande Sovjetunionen. Från 1921 och framåt var Kiev en viktig stad i Ukrainska SSR, och från 1934 var den dess huvudstad efter att den ersatt Charkiv. Inom Sovjetunionen var Kiev den tredje största staden efter Moskva och Leningrad (Sankt Petersburg).

Under andra världskriget drabbades staden åter av betydande förstörelse, men den återhämtade sig under efterkrigstiden snabbt. Efter Sovjetunionens fall och den ukrainska självständigheten 1991, förblev Kiev huvudstaden i Ukraina.

Geografi och klimat[redigera | redigera wikitext]

Kiev är byggd på båda sidorna av floden Dnepr (Dnipro) som flyter hela vägen ner till Svarta havet. I Kiev råder inlandsklimat vilket medför heta somrar och kalla vintrar. De varmaste månaderna är juni, juli och augusti då temperaturen ligger mellan 25 och 30 °C. Snö är vanligast mellan november och mars då temperaturen kan sjunka ända ner till −20 °C. Den högsta temperatur som någonsin uppmätts i Kiev inträffade den 31 juli 1936 och var 39,4 °C. Den lägsta temperaturen inträffade den 7 och 9 februari 1929 och var −32,2 °C.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Folkmängden uppgick till 2 814 258 invånare i början av 2012.[1] Till etniciteten är 82,2 % ukrainare, 13,1 % ryssar, 0,7 % judar, 0,6 % vitryssar, 0,3 % polacker, 0,2 % armenier, 0,1 % azerer, 0,1 % tatarer, 0,1 % georgier och 0,1 % moldaver.[källa behövs]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] GeoHive; Ukraine Läst 24 november 2012.
  2. ^ [a b] Vikingar, Natur och Kultur 1995, ISBN 91-27-91001-6 (CD)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]