Kiev
- Den här artikeln handlar om huvudstaden i Ukraina. För andra betydelser, se Kiev (olika betydelser).
| Kiev (Київ) | |||
| Kyjiv | |||
| Stad | |||
.jpg) Majdan Nezalezjnosti i Kiev.
|
|||
|
|||
| Land |  Ukraina |
||
|---|---|---|---|
| Oblast | Kiev oblast | ||
| Flod | Dnepr | ||
| Höjdläge | 179 m ö.h. | ||
| Koordinater | |||
| Area | 839 km² | ||
| Folkmängd | 2 797 553 (1 december 2010) | ||
| - storstadsområde | 3 648 000 | ||
| Befolkningstäthet | 3 299 invånare/km² | ||
| Grundat | 400-talet | ||
| Borgmästare | Leonid Tjernovetskyj | ||
| Tidszon | EET (UTC+2) | ||
| - sommartid | EEST (UTC+3) | ||
| Postnummer | 01xxx-04xxx | ||
| Riktnummer | +380 44 | ||
 |
|||
| Webbplats: www.kmv.gov.ua | |||
Kiev, Kijev eller Kyjiv (ukrainska: Київ; ryska: Киев) är huvudstaden och den största staden i Ukraina och är belägen i den centrala norra delen av landet vid floden Dnepr. Folkmängden var efter 2001 års folkräkning 2 611 300. Dock har högre siffror nämnts i pressen.[1]
Kiev är ett viktigt industriellt, vetenskapligt, pedagogiskt och kulturellt centrum i Östeuropa. Det är platsen för många högteknologiska industrier, högskolor men även historiska landmärken. Staden har en omfattande infrastruktur och ett väl utvecklat kollektivtrafiksystem, däribland Kievs tunnelbana. Kiev klassificerades som en beta-världsstad 2004.
Namnet Kiev sägs härleda från namnet på Kyj, en av fyra legendariska grundare av staden (bröderna Kyj, Sjtjek, Choriv och systern Lybid). Kiev, en av de äldsta städerna i Östeuropa, genomgick flera stadier av stor betydelse och relativ obemärkthet. Staden kan ha grundades under 400-talet som en handelsplats, kanske som en del av slavernas land. Det förvärvade successivt höjd som centrum för den östslaviska civilisation och blev under 900 till 1100-talet den politiska och kulturella huvudstaden för Rus, en medeltida östslavisk stat. Staden förstördes helt under den mongoliska invasionen 1240 och förlorades då det mesta av sitt inflytande för århundraden framåt. Det var en provinshuvudstad av marginell betydelse i utkanten av de områden som kontrolleras av sina mäktiga grannar, först Storfurstendömet Litauen, följt av Polen och Ryssland.
Staden blomstrade åter under det ryska imperiets industriella revolution i slutet av 1800-talet. År 1917, efter att den Ukrainska Folkrepubliken förklarade sig självständigt från det ryska väldet, blev Kiev huvudstad. Från 1921 och framåt var Kiev en viktig stad i Ukrainska SSR, och var från 1934, dess huvudstad. Under andra världskriget drabbades staden åter av betydande förstörelse, men återhämtade sig snabbt under efterkrigstiden som den tredje största staden i Sovjetunionen. Efter Sovjetunionens fall och den ukrainska självständigheten 1991, förblev Kiev huvudstaden i Ukraina.
Innehåll |
[redigera] Historia
Kiev grundades möjligen under 400-talet som ett handelsplats mellan Konstantinopel och Skandinavien. Den gotiske historikern Jordanes lär ha kallat bosättningen Danapirstadir.[källa behövs] Kring 700-talets början anlade handelsresande khazarer staden Kiev (turkiska för "strandbosättningen") vid floden Dnepr och staden var under 700- och 800-talen en utpost i det khazariska riket. År 882 blev Kiev storfurstendömets huvudstad under Oleg av Kiev (ibland kallad Oleg av Novgorod). [2] Ett samhälle bestående av khazarer, men även slaver, skandinaver och ungrare, växte sig mäktigt. När slaverna erövrade området blev den kallad Kyiv. Vikingarna kallade staden för Könugård. Från sent 800-tal eller tidigt 900-tal behärskades staden av varjager och blev centrum för Kievriket.
År 1019 gifter sig då regerande storfursten Jaroslav I med Olof Skötkonungs dotter Ingegerd (Inna). [2] År 1240 förstördes staden helt av en mongolhord under Batu Khan. År 1320 erövrades staden av Litauen och 1362 införlivades staden med omnejd i storhertigdömet Litauen. Från 1569 blev det del av Polen-Litauen, och staden blir huvudstad i vojvodskapet Kiev, som ställs under den polska kronan. År 1687 tillkom staden Ryssland. Den förblev en mindre provinsort till den ryska industriella revolutionen i slutet av 1800-talet. År 1834 grundades universitetet i staden. Efter ryska revolutionen blev Kiev en kort tid huvudstad i en självständig ukrainsk stat, innan Ukraina införlivades med Sovjetunionen år 1921. År 1934 ersatte den Charkiv som huvudstad i sovjetrepubliken Ukraina. Inom Sovjetunionen var Kiev den tredje största staden efter Moskva och Leningrad (Sankt Petersburg).
[redigera] Geografi och klimat
Kiev är byggd på båda sidorna av floden Dnepr (Dnipro) som flyter hela vägen ner till Svarta havet. I Kiev råder inlandsklimat vilket medför heta somrar och kalla vintrar. De varmaste månaderna är juni, juli och augusti då temperaturen ligger mellan 25 och 30 °C. Snö är vanligast mellan november och mars då temperaturen kan sjunka ända ner till −20 °C. Den högsta temperatur som någonsin uppmätts i Kiev inträffade den 31 juli 1936 och var 39,4 °C. Den lägsta temperaturen inträffade den 7 och 9 februari 1929 och var −32,2 °C.
[redigera] Demografi
.jpg)
Enligt folkräkningen år 2005 hade Kiev 2 660 401 invånare. Till etniciteten är 82,2 % ukrainare, 13,1 % ryssar, 0,7 % judar, 0,6 % vitryssar, 0,3 % polacker, 0,2 % armenier, 0,1 % azerer, 0,1 % tatarer, 0,1 % georgier och 0,1 % moldaver.
92,3 % av Kievs befolkning uppger ukrainskan som sitt modersmål. Motsvarande siffra för ryskan är 7,28 %.
[redigera] Se även
[redigera] Referenser
- ^ Den senaste ukrainska folkräkningen genomfördes den 5 december 2001 uppskattade folkmängden till 2 611 300 (Ukrcensus.gov.ua – Kyiv city URL hämtad den 4 augusti 2007). Uppskattningar baserade på mängden av bageriprodukter som sålts i staden (alltså även tillfälliga besökare och pendlare) föreslår ett minimum på 3,5 miljoner. "There are up to 1.5 mln undercounted residents in Kiev", Korrespondent.net, 15 juni 2005. (ryska)
- ^ [a b] Vikingar, Natur och Kultur 1995, ISBN 91-27-91001-6 (CD)
[redigera] Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Kiev
- Svenskspråkiga Wikitravel om Kiev
|
|||||||||||
|
|||||
