Kimito kommun
| Kimito | ||
| Kemiö (finska) | ||
| Kommun | ||
|
||
| Land | ||
|---|---|---|
| Landskap | Egentliga Finland | |
| Area | 404,19 km² km² () | |
| - land | 317,91 km²[1] km² | |
| Folkmängd | 3 258 [2] () | |
| Befolkningstäthet | inv/km² invånare/km² | |
| Politik | ||
| - Kommun-/stadsdirektör | Tom Simola | |
| - Kommunfullmäktiges ordförande |
Rabbe Bergström | |
| - Kommunstyrelsens ordförande |
Inger Wretdal | |
| - Politisk fördelning | (21) - Center: 3 - SDP: 5 - Saml: 1 - SFP: 12 |
|
| Kommunkod | 243 | |
| Läge - Latitud: - Longitud: |
60°09′50″N 22°43′40″E |
|
| Språk - Finska: - Svenska: - Övriga: |
33 % 64 % |
|
| Administrativa data | |
|
| Webbplats: www.kimito.fi | ||
Kimito [tjimitå] (finska Kemiö) var en kommun i landskapet Egentliga Finland i Västra Finlands län. Kimito har cirka 3 310 invånare och har en yta på 320,17 kvadratkilometer. Den 1 januari 2009 slogs Kimito ihop med Dragsfjärd och Västanfjärd till en ny Kimitoöns kommun, uppkallad efter ön med samma namn som bland annat Kimito ligger på.
Kimito var en tvåspråkig kommun med svenska som majoritetsspråk och finska som minoritetsspråk. Inom kommunen finns jordbruksskolan Brusaby och hembygdsmuseet Sagalund.
Sandö ström är ett sund mellan Kimito och Karuna i Sagu kommun. Träsköfjärden skiljer Kimito från Finby i Salo stad. Strömma kanal (fi. Strömman kanava) är en kanal i Kimito och Bjärnå i Salo stad.
Innehåll |
[redigera] Byar
Albrektsböle, Berga, Bjensböle, Bogsböle, Branten, Brokärr, Båtkulla, Böle, Dalby, Dalkarby, Degerdal, Eknäs, Elmdal, Engelsby, Flugböle, Fröjböle (eller Fröjdböle), Gammelby (vid Gammelbyviken), Germundsvidja, Gräsböle, Gundby, Gästerby, Gölpo (uttalas jölpå, fi. Kylppy), Helgeboda (varav Rudå utgör en del), Hintsholm (fi. Hintsholma), Hova, Hulta, Högmo, Kalkila (uttalas kaltjila), Kastkärr, Kila, Kyrkoby, Koddböle, Koustar, Kuggböle, Kvarnböle, Kåddböle, Kårkulla, Labböle, Lamkulla (uttalas lamm-), Lappdal, Lemnäs, Lillvik, Linnarnäs, Långholmen, Lövböle, Majniemi, Makila (uttalas ma:tjila), Mattböle, Mattkärr, Mjösund, Måsa, Nordvik, Norrlångvik (belägen vid Norrlångviken), Norrsundvik, Orrnäs, Pajböle, Pederså, Pungböle, Påvalsby, Reku (uttalas reko), Rugnola (uttalas rungnåla), Sandö (fi. Santasaari), Sjölax (fi. Syvälahti), Skarpböle, Skoböle, Skog (del av Tolvsnäs), Skogsböle, Skålböle, Skäggböle, Smedaböle (eller Smedsböle), Stenmo, Strömma, Tavastrona, Tjuda, Tolvsnäs (vid Tolvsnäsfjärden), Torsböle, Trotby (uttalas tro:t-), Träskö, Vestlax, Viks gård, Viksvidja, Villkärr, Vreta, Västankärr, Västermark och Östermark.
[redigera] Övrigt
Kimito kyrka är en gråstenskyrka från 1325 och har fungerat både som befolkningsskydd och försvarsverk.
Greve Axel Oxenstierna fick rätt att grunda en stad i sitt friherreskap Kimito storsocken, något som aldrig förverkligades. 1836 dödades tre barn av vargar i Kemiö.[1]
[redigera] Referenser
- ^ Linnell et al. 2003, s. 29.
[redigera] Litteratur
- Linnell, John D.C.; Sollberg, Erling J.; Brainerd, Scott; Liberg, Olof; Sand, Håkan; Wabakken, Petter; Kojola, Ilpo (2003). ”Is the fear of wolves justified? A fennoscandian perspective”. Acta Zoologica Lituanica 13 (1): sid. 27-33. ISSN 1392-1657. http://www.lcie.org/Docs/Regions/Baltic/Linnell%20AZL%20Wolf%20attacks%20in%20Fennoscandia.pdf. Läst Januari 20, 2012.
|
|||||||||||||||||||