Kinesisk hök
| Kinesisk hök Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Hökfåglar Accipitriformes |
| Familj | Hökar Accipitridae |
| Släkte | Egentliga hökar Accipiter |
| Art | Kinesisk hök A. soloensis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Accipiter soloensis | |
| Auktor | (Horsfield, 1821) |
| Synonymer | |
| Kinesisk sparvhök | |
Kinesisk hök[2] (Accipiter soloensis) är en fågel i familjen hökar inom ordningen hökfåglar.[3]
Kännetecken[redigera | redigera wikitext]
Utseende[redigera | redigera wikitext]
Kinesisk hök är en liten (25–30 cm) Accipiter med smala, spetsiga vingar och lång handpenneprojektion vid vila. Adulta fågeln har blågrått på huvud och ovansida, ett otydligt vertikalt strupband och rostorange bröst. Vingundersidan är distinkt obandad med svarta vingspetsar och mörkgrå vingbakkant. Subadulta individer uppvisar viss mörk bandning på undersidan av handpennorna.[4]
Ungfågeln är mörkbrun ovan och har tydligt brunt strupstreck, medan undersidan är rostbrunt bandad och fläckad. Jämfört med tajgahöken har den mörkare hjässa än mantel och distinkt teckning på undersidan av vingen med mörkgrå vingspetsar och vingbakkant samt mestadels otecknade gråbruna till ljust roströda täckare. Dessutom saknar den ögonbrynsstreck.[4]
Läten[redigera | redigera wikitext]
Kinesisk hök hörs enbart i samband med häckningen, framför allt tidigt under säsongen, ett vasst "keee-keee-keee...".[5]
Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]
Kinesisk hök häckar i nordöstra Asien i sydostligaste Ryssland (södra Ussuriland), i Korea samt i centrala och östra Kina.[5] Vintertid flyttar den till ett område från sydostligaste Kina söderut genom Borneo, Filippinerna och Sulawesi till norra Moluckerna västra Små Sundaöarna österut till Flores, sällsynt även till västra Nya Guinea och västra Mikronesien.[5] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]
DNA-studier visar att kärrhökarna i Circus är inbäddade i Accipiter så som släktet ser ut idag.[6][7][8][9] Det medför att antingen flyttas de distinkta kärrhökarna till Accipiter eller så delas Accipiter upp i flera mindre släkten. Om det senare blir fallet kommer kinesisk hök med största sannolikhet att flyttas till ett annat släkte, eftersom typarten i Accipiter sparvhök (A. nisus) troligen står närmare kärrhökarna än kinesisk hök.
Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]
Kinesisk hök hittas i skogsområden, även i trädplantage, ofta nära risfält och våtmarker där den jagar efter sin favoritföda grodor, men även gräshoppor, trollsländor och skalbaggar. Fågeln lägger ägg från början eller mitten av juni i Korea, möjligen något tidigare i nordöstra Kina.[5]
Status och hot[redigera | redigera wikitext]
Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar arten som livskraftig. Världspopulationen uppskattas till mellan 100 000 och en halv miljon vuxna individer.[1]
Namn[redigera | redigera wikitext]
Fågelns vetenskapliga namn soloensis syftar på Solo, idag Surakarta, en stad på Java i Indonesien där typexemplaret för kinesisk hök samlades in.[10]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Birdlife International 2012 Accipiter soloensis Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
- ^ BirdLife Sverige (2022) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
- ^ [a b] Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
- ^ [a b c d] Orta, J. & Kirwan, G.M. (2019). Chinese Sparrowhawk (Accipiter soloensis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/53050 22 januari 2019).
- ^ Kocum, A. (2006), “Phylogenie der Accipitriformes (Greifvögel) anhand verschiedener nuklearer und mitochondrialer DNA-Sequenzen”, Dissertation, Ernst-Moritz-Arndt-Universität Greifswald.
- ^ Griffiths, C.S., G.F. Barrowclough, J.G. Groth and L.A. Mertz (2007), Phylogeny, diversity, and classification of the Accipitridae based on DNA sequences of the RAG-1 exon, J. Avian Biol. 38, 587-602.
- ^ Lerner, H.R.L., M.C. Llaver, and D.P. Mindell (2008), Molecular Phylogenetics of the Buteonine Birds of Prey (Accipitridae), Auk 304, 304-315.
- ^ Breman, F.C., K. Jordaens, G. Sonet, Z.T. Nagy, J. Van Houdt, and M. Louette (2013), DNA barcoding and evolutionary relationships in Accipiter Brisson, 1760 (Aves, Falconiformes: Accipitridae) with a focus on African and Eurasian representatives, J. Ornithol. 154, 265-287.
- ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör kinesisk hök.
Wikispecies har information om Accipiter soloensis.- Läten på xeno-canto.org
|