Kinesiska måttsord

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

I kinesiska används måttsord eller räknemarkörer (量词 liàng cí) tillsammans med räkneord för att kvantifiera föremål, levande som döda, och tillsammans med demonstrativa och interrogativa pronomen för att specificera vissa objekt; något som kan påminna om och nästan alltid bör översättas med bestämd form i svenskan.

Att ange antal för något i kinesiska kräver mer än bara ett räkneord och ett substantiv. Språket kräver även att man väljer ur en rik flora av måttsord. Det finns två typer av dessa; en för substantiv och en för verb, där den senare används för att ange hur många gånger verbet Måttsord är mycket vanligt förekommande även i indoeuropeiska språk och svenska är inget undantag. Om vi tar ordet "kaffe", kan vi skilja på mängd, serverings- och förpackningstyp m.m. med modifierande måttsord tillsammans med ett givet antal: "kanna", "sort", "kopp", "mugg", "ask", "burk", "hekto", "ton" os.v. Även "buske" eller "blad" är tänkbart om man skulle vilja specificera mängden kaffe som botanisk företeelse i stället för den bearbetade konsumtionsprodukten. Det som skiljer detta bruk åt från kinesiskans är att meningen "Kan jag få en kaffe, tack?" skulle vara en fullt godtagbar sats på svenska, medan den på kinesiska skulle betraktas som grammatiskt ofullständig. Anger man ett visst antal av något, även om det bara rör sig om ett exemplar, kräver kinesiskan att man även skjuter in ett måttsord.

Användning och tillämpning varierar mellan enskilda användare och olika dialekter. För att ange betydelse av "tre stycken bilar" kan följande uttryck användas: 三部车 (三部車), 三台车 (三台車), 三辆车 (三輛車) och 三架车 (三架車), där de tre första kan bero på individuellt val och den sista är ett typiskt kantonesiskt måttsord.

Vissa måttsord är rena enhetsmarkörer, som alla språk i någon mån kräver för att beteckna mängd som meter, kilogram, sekund etc. Dessa anges först, sen måttsord för substantiv och sist måttsord för verb.

Första kolumnen innehåller den förenklade varianten av tecknet för måttsordet, den andra kolumnen anger traditionella varianten, den tredje anger uttal i pinyin och den fjärde förklarar hur den vanligtvis används. Citationstecken anger den bokstavliga betydelsen av måttsordet. Märk väl att denna lista ingalunda bör betraktas som vare sig komplett eller normerande.

Nominalklassificerare[redigera | redigera wikitext]

Rena enheter[redigera | redigera wikitext]

1 2 Pinyin Användning
Tid
miǎo "sekund"
fēn "minut"
"kvart","15 minuter"
小时 eller 钟 小時 eller 鐘 xiǎoshí eller zhōng "timme"
时辰 (ålderdomlig form) 時辰 shíchén "2 timmar"
天 eller 日 tiān eller rì "dag"
年 eller 载 年 eller 載 nián eller zǎi "år"
Vikt
jīn "pund","halvkilo"
公斤 gōngjīn "kilogram"
dūn "ton"
Längd
公分 eller 厘米 (mindre vanligt) gōngfēn eller límǐ "centimeter"
cùn "tum"
chǐ "fot"
米 eller 公尺 (mindre vanligt) gōngchǐ eller mǐ "meter"
"lǐ", halvkilometer
公里 gōnglǐ "kilometer"
Pengar
yuán "yuan", "¥" (huvudenhet för pengar)
kuài "yuan", "¥" (slang i stil med "pix" och "spänn")
jiāo "jiao", "tioöring"
máo "jiao", "tioöring" (vardagsspråk)
fēn "fēn", "öre"

Mer diomatiska begrepp[redigera | redigera wikitext]

1 2 Pinyin Användning
"handfull"; föremål som kan hållas i ett tänkt handtag (nycklar, knivar, stolar)
bān tidtabellsenliga företeelser (tåg, bussar.)
bāo "paket", "knyte"
bēi "kopp"; drycker
běn "volym"; inbundna trycksaker (böcker)
stora kvantiteter pengar
romaner, filmer
bokvolymer, förväxlas ej med běn
céng "våning", "lager" — byggnader
chǎng offentliga framträdanden
chuáng "säng" — filtar, lakan
"tid" — tillfällen, olyckor
dào "väg"; linjära projektioner (exempelvis ljusstrålar), order givna av auktoriteter
vatten, blod, diverse vätskor
diǎn idéer, uppslag, förslag
dǐng föremål med utstickande överdel som hattar
dòng byggnader
väggar och tillhörande föremål
duàn kablar, vägar
duì "par"; människor
dùn måltider
duǒ blommor, moln
fèn portioner
fēng brev, post
konstföremål (till exempel tavlor)
"dos"; (kinesisk) medicin
föremål som förekommer parvis (handskar m.m.)
ge (gè) enskilda saker, människor— universalmåttsord som kan användas när man inte vet vilket annat måttsord som är lämpligt
gēn smala, avlånga föremål (nålar, pelare)
háng föremål som bildar rader (ord m.m.)
hushåll
huǒ nedsättande beteckning på människor som brottslingar
jiā samlingar av människor (familjer, företag)
jià flygplan, pianon
jiān rum
jiàn material, kläder, m.m.
jié "sektion"; bambu, etc.
jiè schemalagda sammankomster
rader, meningar
träd och liknande växter
små föremål (hjärtan, pärlor, tänder) även föremål som framstår som små (avlägsna himlakroppar)
kǒu bybor, familjemedlemmar
kuài "stycke", "klump", "bit"; jord, stenar m.m.
lèi föremål av samma typ
"korn"
liàng fortskaffningsmedel som bilar och cyklar
liè tåg
mén abstrakta akademiska företeelser (kurser, ämnen)
miàn platta saker med jämn yta (speglar, flaggor)
míng högt uppsatta personer (doktorer, jurister, politiker, kungligheter)
pái föremål som står i rader (stolar)
pán platta föramål (videokasetter)
människor, gods, m.m.
häster och andra riddjur, textilier i rullar
piān uppsatser, artiklar
piàn "skiva"; platta föremål som bröd- eller köttskivor.
píng "flaska"; drycker (serverade i flaskor)
tidningar
qún "grupp", "hjord"
shǒu sånger, dikter musik
shù buntar
shuāng föremål som förekommer parvis
sōu skepp, båtar
suǒ byggnader
tái tyngre föremål som TV-apparater och diskmaskiner, föreställningar (teater, opera)
táng delar av föreläsningar, uppsättningar av möbler
tàng schemalagda transporter
tào "uppsättning"; böcker, tidskrifter, samlingsföremål
tiáo cylindriska eller avlånga föremål (flaskor, fiskar, byxor)
tóu "huvud"; nyttodjur som svin och kor, hår
tuán "boll"; runda eller upprullade föremål (garnnystan)
wèi artigt måttsord för (andra) människor
xiàng projekt
yàng diverse föremål av olika typer
zhǎn ljusanordningar (vanligtvis lampor och armaturer)
zhāng "lakan"; platta föremål (papper, bord, etc.), ansikten, bågar, tavlor, biljetter, stjärnbilder (!)
zhèn "kastvind", "utbrott"; händelser med kortvariga händelseförlopp (oväder, stormbyar)
zhī föremål som liknar pinnar (pennor, ätpinnar)
zhī ett av ett antaget par, vissa djur (fåglar, katter, spindlar)
zhī alternativ form av 支, kan användas för gevär eller rosor.
zhǒng sorter för av föremål
zuò stora strukturer eller berg

Verbklassificerare[redigera | redigera wikitext]

1 2 Pinyin Användning
biàn antal gånger en handling avslutats
chǎng en händelse som sker inom ramen för en annan händelse
gånger (till skillnad från 遍 så tillvida att 次 anger hur många gånger oavsett om handlingen är avslutad eller inte)
dùn handlingar som inte upprepas
huí händelser (vardagsspråk)
shēng rop, skrik, hojtande
tàng resor, besök, utflykter
xià kortvariga och ofta plötsliga handlingar

Informella varianter[redigera | redigera wikitext]

I vardagligt tal används 俩 (liǎ) ibland istället för 两个 (liǎng ge, "två stycken...") och blir därmed ett måttsord för tvåtal av något. Samma sak gäller för 仨 (sā), som anger tre föremål av det generella måttsordet 个.

Exempel[redigera | redigera wikitext]

Färgkoder
måttsord i grönt och berörda substantiv i lila.
  • 去年我骑了一
I fjol red jag på en häst.
  • 电视看了一就坏了。
Den här TV:n gick sönder efter bara en användning.
  • 我订了这两
Jag har reserverat biljetter till de här två bussarna.
  • 下完这我才会爬那
Först efter att regnet har upphört kommer jag bestiga det där berget.
  • 头发
Ett hår, ett hår strå (strå av hår).
  • (钟)。
Fem minuter(s tid)
  • (时间)。
Tio dagar(s tid)
Hundra stycken boskapsdjur.
  • 苹果
Ett äpple
  • 苹果
Ett halvkilo äpplen.
  • 苹果
Några äpplen, en "grupp" äpplen.

Exempel med demonstrativa och interrogativa pronomen:

  • 多少钱?
Vad kostar den här boken?
  • 我还要那衬衫
Jag vill ha den där skjortan också.
  • 我们到他家里去?
När (eg. vilken dag) ska vi åka hem till honom?