Kinesiska murens historia

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Översikt över de olika sektionerna av den kinesiska muren som uppförts genom historien.

Kinesiska murens historia utgörs av en rad olika perioder från att den började byggas för ca 2 700 år sedan under Zhoudynastin till de sista utbyggnaderna 2 000 år senare under Mingdynastin. Ofta tillskrivs Kinas första kejsare Qin Shi Huangdi (regenttid som kejsare 221-210 f.Kr.) ursprunget till den kinesiska muren efter att han under Qindynastin utökade och sammankopplade tidigare murar.[1][2]

Kinesiska murens huvudsyfte beskrivs ofta vara att skydda Kina från nordliga nomadstammar som Rong, Di, Xiongnu, mongoler, manchuer och hunner[3] och muren var i detta syftet vanligen placerad i gränsområdena mellan bördig jord och stäpplandskap. Dock finns det även mycket som tyder på att muren på vissa ställen även är byggd för att säkra ockuperat land mer än att bara försvara mot nomader.[3] Muren kan också ha haft som delsyfte att hindra de egna invånarna från att fly från skatter och militära plikter.[4]

Murar före Qindynastin[redigera | redigera wikitext]

Qimuren nära dess västra ändpunkt vid Changqing.

Under tiden för Östra Zhoudynastin (770–256 f.Kr.) och framförallt under dess senare del De stridande staterna (481-221 f.Kr.) var Kina uppdelad i ett flertal mindre stater som låg i krig med varandra. Under denna period byggdes flera olika längre och kortare murar. Några av murarna som byggdes under denna tid är inte placerade i den sträckningen som senare kommer att kallas "Kinesiska Muren". Murarna från denna tid var byggda i antingen sten eller av packad jord.[5] Dessa murar var i högre grad gränsmurar och försvarsanläggningar än de senare murarna.

Chustatens mur[redigera | redigera wikitext]

Chustatens mur byggdes under 656 f.Kr.[6][7][8] under Vår- och höstperioden i Henanprovinsen av staten Chu[9] och är tillsammans med Qistatens mur den äldsta av de kinesiska murarna. Muren var ca 250 km[7][10] lång, och på grund av sin geografiska sträckning i form av ett kantigt upp och nervänt "U" som omsluter dagens Nanyang (南阳) kallas muren "Rektangulära muren"[6][8], (方城)[9][11]. Muren kopplar samman en serie mindre städer och fästningar längs den historiska gränsen[6][9]. Under tiden för De stridande staterna (481-221 f.Kr.) expanderades och förstärktes muren[8][9] och dess totala längd blev mer än 400 km.[9][12]

Sektioner av den Kinesiska muren byggda före Qindynastin tom 221 f.Kr.

Qistatens mur[redigera | redigera wikitext]

Qistatens mur är en 619 km[7][13] lång mur tvärs genom Shandongprovinsen[8] som börjar i Changqing vid Gula floden och slutar nära Qingdao vid Gula havet[10] och är tillsammans med Chustatens mur den äldsta av de kinesisk murarna.[14][15]. Muren byggdes av staten Qi, och påbörjades 685 f.Kr.[13] och basen färdigställdes av kung Xuan av Qi[13] (regenttid 319-301 f.Kr[16]), men den fortsatte att utvecklas även senare.[13] Till skillnad från en stor del av de senare murarna i Kinas historia så var Qistatens mur inte ett skydd mot nomadfolk från norr utan en utpräglad gränslinje för södra Qi. Murens utförande varierar över dess sträckning. I bland är muren dubbel, i bland har den skyttevärn, befästningar och torn och i bland är det avbrott i muren där den passerar branta och svårforcerade berg.[13][15] Qimuren har även kallats 千里长城 "den tusen Li långa muren"[5] vilket inte ska förväxlas med 万里长城 "den tio tusen Li långa muren" som den senare Qindynastins mur kallas.[17]

Qinstatens murar[redigera | redigera wikitext]

Qinstatens murar byggdes av riket Qin (som senare kommer att skapa Qindynastin) under perioden De stridande staterna (481-221 f.Kr.). Tidigt i perioden byggdes en mur i anslutning till Luofloden (洛河) från där floden rinner ut i Weifloden (渭河) och norrut.[8][18][19] Under Kung Zhaos regentid (306-251 f.Kr.)[8] byggdes en mur från Lintao i södra Gansuprovinsen i nordostlig riktning upp mot Ordosplatåns östra sida tills den möter Gula floden i Inre Mongoliet.[19][20] Det finns inga exakta längdangivelser för Qinstatens murar och det är ingen tydlig samstämmighet mellan källor om murarnas exakta sträckning och tiden för dess byggnation.

Weistatens murar[redigera | redigera wikitext]

Weistatens murar byggdes 361–355 f.Kr.[7] av staten Weis kung Huiwang[21][22]. Av rädsla för staten Qin byggdes en över 500 km[22] lång mur, Heximuren[8], i Shaanxiprovinsen längs med Luofloden 洛河[22] och Gula floden[5] i nordsydlig riktning. Wei byggde även en södra mur, Henanmuren[8], i Henanprovinsen i anslutning till sin huvudstad Daliang (大梁)[21][22] (nära dagens Kaifeng[23]). Den södra muren startar i Zhengzhou, korsar Gula floden och viker därefter väster ut[23] och var ca 200 km[22] lång. Den exakta sträckningen av Weimurarna är inte entydigt beskriven i olika källor.[5][7][8][22][23]

Yanstatens murar[redigera | redigera wikitext]

Yanstatens murar byggdes av staten Yan norr och söder om dagens Peking. Den södra muren byggdes 334-311 f.Kr. i Hebeiprovinsen ungefär 100 km söder om Peking[10] och kallas Yishuimuren (易水长城)[24]. Den sträcker sig från foten av Taihangberget[25] och löper ca 250 km i sydostlig riktning. Muren byggdes som ett försvar mot staterna Zhao, Qi och Qin under De stridande staterna[8]. Den norra muren byggdes 254 f.Kr.[7][8] som ett försvar mot nomader från norr och var den sista muren som byggdes innan Qindynastin.[8][24] Muren börjar i västra Hebeiprovinsen och passerar ca 150 km nordväst om Peking[10] fortsätter upp en bit i Inre Mongoliet sedan in i Liaoningprovinsen för att avsluta mot Qingchuanfloden i Nordkorea.[5][18][19][20][26]

Zhaostatens murarn[redigera | redigera wikitext]

Zhaostatens murar uppfördes av staten Zhao under De stridande staterna. En ca 200 km[8] lång södra mur uppfördes i södra Hebeiprovinsen[5] som i en halvcirkelbåge omsluter staden Handan[27]. Muren byggdes 333 f.Kr som skydd mot staten Wei[8]. För att skydda sig mot nomader, huvudsakligen mot Hu[3][8], byggde kung Wuling år 300 f.Kr två nordliga murar i Inre Mongoliet norr om Ordosplatån. Båda går i öst-västlig riktning parallellt och delvis överlappande precis norr om Gula flodens nordligaste del.[5][19]

Qindynastins mur[redigera | redigera wikitext]

Qindynastins mur som byggdes 215 till 206 f.Kr. som brukar anses vara grunden till den Kinesiska muren[28][29]

Qindynastins mur, eller Den 10 000 li långa muren (万里长城)[30], är vad som i populärhistoria är ursprunget till den Kinesiska muren, som andra dynastier senare byggde vidare på.[1] Dock kommer muren att förändras mycket genom historien både var det gäller utförande och sträckning. Muren som den ser ut i dag (huvudsakligen från Mingdynastin) har en helt annan konstruktion, och definitivt en helt annan sträckning än Qindynastins mur.

221 f.Kr[31] hade staten Qin vunnit det inbördeskriget som varat i ett kvarts millennium och enat de stridande staterna till ett stort Kina. Qinrikets kung Ying Zheng, utropade sig till kejsare över Qindynastin och tog sig namnet Qin Shi Huangdi.[31] Qin Shu Huangdi startade flera stora byggnadsprojekt. Han byggde sitt spektakulära mausoleum med tillhörande terrakottaarmé, påbörjade bygget av Epangpalatset och byggde ett vägnät för att koppla samman områdena från de erövrade rikena (som var längre än det vägnät som romarriket byggde[32]). Utöver detta byggde han också den 10 000 li långa muren. En "li" (里) var vid den här tiden 415.8 meter[33] så muren påstås vara dryg 400 mil vilket är i rimlig storleksordning mot dess förmodade sträckning.[10] Arkeologer uppskattar längden på Qindynastins mur till ca 500 mil.[4]

General Meng Tian drev 215-209 f.Kr[34] ett fälttåg för att driva bort Hunnerna (Rong och Di) från landet söder om Gula floden (Ordos) vilka var ett ständigt återkommande problem för Qindynastin. Under detta fälttåg med början 215 f.Kr, påbörjades bygget av den nya Qinmuren under ledning av Meng Tian.[34] Man monterade även ner många av de existerande gränsmurarna mellan de tidigare stridande staterna.[32] Den nya muren sträckte sig från Lintao (i södra Gansuprovinsen) till Liaodong (området kring halvön i Liaoningprovinsen).[29][32].

Basen för den nya muren var de existerande murarna från Qin, Zhao och Yan som renoverades, förlängdes och kopplades samman.[28][35] Den östra delen av muren byggde vidare på basen av ruinerna från Yanmuren.[36] Mycket tyder på att den mellersta delen i alla fall delvis låg en aning norr om den tidigare Zhaomuren[32], och den västra delen byggde till stora delar på den tidigare muren från riket Qin.[35]

Oklart hur stor arbetsstyrka som var engagerad i murbygget men det var sannolikt ett flertal miljoner[17][35] och byggnationen tog 9 eller 10 år[35][36][37]. Muren byggdes dels med armerad packad jord och även med sten. Sannolikt var inte muren helt kontinuerlig, utan den kopplade bitvis samman svårforcerade raviner och berg till en enhet.[32] Det är inte helt fastslaget exakt vilken sträckning som Qindynastins mur hade och mycket information som finns om muren bygger på berättelserna från historikern Sima Qian.[32]

Handynastins mur[redigera | redigera wikitext]

Kinesiska muren från Handynastin vid Yumenguan

Handynastins mur, även kallad QinHanmuren[38] är en förlängning och renovering av den tidigare Qindynastins mur och var ca 10 000 km lång,[4] vilket gör Handynastins mur till den längsta av Kinas alla murar genom historien[39].

Ungefärlig dragning av Handynastins mur som byggdes ca 206 f.Kr till 39 e.Kr.

Under inbördeskriget efter Qindynastins fall 206 f.Kr påbörjade Liu Bang renoveringen av den tidigare Qinmuren kring Gula floden för att skydda Kina mot de nu enade och starka nomaderna Xiongnu.[4][7][39] Detta var innan Liu Bang år 202 f.Kr.[40]skapat Handynastin och utropat sig som kejsare Gaozu. Efter ett tungt militärt nederlag mot Xiongnu år 200 f.Kr. tvingades Handynastin gå med på en för Handynastin förnedrande diplomatisk lösning om fred och handel med Xiongnu och murbyggnationen stannade upp.

141 f.Kr. tog kejsare Wudi ("krigskejsaren") makten i Kina som nu var starkt efter 60 år utan krig[4] och kejsare Wudi startade krig med Xiongnu[41]. 127 f.Kr.[4][38][41] var området söder om Gula floden återerövrat och en storskalig återställning av den tidigare muren gjordes.[7][39] Sannolikt var det mer än bara en stor renovering, för det byggdes även nya murar som ersatte den tidigare. Längs med nordgränsen i Hebei och Inre Mongoliet har det hittats murar från kejsare Wudis tid som sannolikt i alla fall delvis ersatte den tidigare Qindynastins mur.[4]

Närbild på strukturen av den Kinesiska muren från Handynastin i Gansuprovinsen

Kejsare Wudi hade farhågor att Xiongnu skulle alliera sig med Qiangstammarna som levde i dagens Tibet, och expanderade därför muren väster ut.[4] 121 f.Kr. var Hexikorridoren i Gansuprovinsen säkrad[41] och en mur byggdes från Yongdeng till Jiuquan[7][41]. En annan anledning till murens expansion västerut var att skydda den nya handelsvägen som senare skulle bli känd under namnet Sidenvägen.[38][39] Tio år senare förlängdes muren upp till Yumenguan och Yangguan utanför Dunhuang[7][39][41] som var den kinesiska civilisationens sista utpost mot väster.[4] Olika källor ger olika tidsangivelser, men sannolikt kring 110-101 f.Kr. förlängdes muren ytterligare till Lop Nor (罗布泊)[7][38][39][41][42][42] vilket är den västligaste punkt som den Kinesika muren nått.

Totalt förlängde kejsare Wudi muren 1 000 km västerut på 20 år[41]. Dessa västliga murar byggdes av packad sand och jord, armerad med gräs med 12 till 15 cm tjocka lager[43]. År 39 e.Kr. gav kejsare Guang Wudi order till General Ma Cheng att bygga ytterligare fyra murar i Henan, Hebei, Shanxi och Shaanxi[38][41] men det är inte helt klarlagt dessa murars exakta sträckning. Överlag är det mycket varierande uppgifter om de exakta positionerna för de olika sektionerna av Handynastins mur.

Det finns nya uppgifter från 2012 som hävdar att QinHanmuren sträckte sig långt in i Xinjiang i väster och även långt upp i Heilongjiang i nordost,[44][45] vilket skulle betyda att muren var betydligt längre än den är beskriven ovan.

Murar byggda under Norra Wei, Norra Qi, Sui, Liao och Jin[redigera | redigera wikitext]

Norra Weidynastins mur[redigera | redigera wikitext]

Norra Weidynastins mur byggdes ironiskt nog av ett nordligt nomadfolk, för att skydda sig mot ett annat nomadfolk. Efter att den långa Handynastin föll var det många mindre riken och dynastier som kom och gick, och en av de mer stabila var Norra Wei (386-534) som skapades i norra Kina av nomadfolket Xianbei.

Med start år 423 byggdes en ca 1 000 km lång mur från Chicheng (i Hebei drygt 100 km norr om Peking[10]) till Wuyuan (norr om Gula flodens norra krök) som skydd mor Rouranfolket från norr. Denna murs sträckning följde ungefär tidigare Zhaomuren[46][47]. Mellan år 446 till 448 byggdes den inre muren söder om Norra Weis huvudstad Pingcheng (nära dagens Datong) från Gula flodens östra strand, söder om Pingcheng, och sedan nordost till Shanggubergen nordväst om Peking för att ringa in och skydda huvudstaden.[46][47] Den inre muren var byggd av packad jord och var lägre och tunnare än den norra yttre muren[48]. År 484 planerades att bygga ytterligare ca 500 km mur österut till Liaofloden i Liaoningprovinsen[49], men det är inte fastslaget om denna mur förverkligades eller om det bara blev en renovering av tidigare murar. Dock finns det redogörelser från 500-talet som beskriver denna mur, och arkeologer har hittat resterna av en mur som kan dateras till denna period så det finns acceptabla indicier på att denna sträckning av muren har existerat.[46]

Ungefärlig dragning av kinesiska muren byggd under Norra Wei, Norra Qi, Sui och Jindynastin år 423 till 1201

Norra Qidynastins mur[redigera | redigera wikitext]

Norra Qidynastins mur byggdes mellan år 552 och 564 av Norra Qidynastin[50]. Efter att Norra Weidynastin fallit delades dess territorium mellan Norra Zhoudynastin och Norra Qidynastin och båda var rädda dels för varandra och dels ör nordliga nomader som vid den här tiden var turkar.[50]

Norra Qidynastins murbyggande började år 552[7] med att bygga en försvarsmur i Shanxiprovinsen som ett skydd mot Västra Weidynastin[48]. År 555 var 1 800 000 personer aktiva i murbygget, och 450 km mur byggdes från Juyongpasset norr om Peking västerut till Gula flodens östra strand som skydd mot turkarna från norr[48]. Denna muren var en mix av byggnadstekniker. Ibland jord eller sten från platsen eller uthuggningar i bergen och ibland försvarstorn och posteringar kombinerade med naturliga barriärer[50]. Året efter förlängdes muren till Shanhaiguan vid Bohaibukten[7][50], och i ytterligare 5 år fortsatte dynastin att expandera muren och avslutade år 563/564 med att bygga en mur längs Taihangberget mellan Shanxi och Hebei[7][50].

Suidynastins mur[redigera | redigera wikitext]

Suidynastins mur började byggas direkt när kejsare Wen år 581 enade Kina och skapade Suidynastin.[50] Till skydd mot turkarna byggdes på bara 20 dagar en mur i nordvästra Shanxiprovinsen[50]. Dock bröt turkarna snabbt genom denna gräns och Suidynastin satte igång att bygga långa murar och stationera tiotusentals soldater vid gränsen[50]. Man renoverade även samma år de östra delarna av murarna som byggdes av Norra Qi och Norra Wei.[51][52]

Vid tre olika tillfällen byggdes senare murar i Ordosregionen. (Ningxia, Shaanxi och Inre Mongoliet). År 585 byggdes 350 km mur av 30 000 man mellan Lingwu till Suide[51] ganska nära där den senare Mingmuren skulle passera.[50] Under år 586 och 587 gjordes ytterligare renovering och utbyggndad av muren men det är oklart exakt vilka sektioner som byddges.[50][51]

Även efterförljande kejsare Yang fortsatte att bygga murar. År 607 sändes 1 000 000 man att bygga mur med start antingen från Yulin i Shaanxi[50][53] eller från Youyu i Shanxi[51] och fortsatte sin sträckning öster ut. Året efter sändes ytterligare 200 000 man för att fortsätta bygga murar i samma område. Denna mur löpte ungefär parallellt med den nuvarande gränsen mellan Shanxi och Inre Mongoliet.[50]

Kejsare Yang påbörjade även en mur från Xining i Qinghaiprovinsen och öster ut, men dess slutpunkt är inte känd.[51]

Liaodynastins mur[redigera | redigera wikitext]

Liaodynastins mur beskrivs fåordigt i historiska arkiv att den påbörjades år 908 i Liaoningprovinsen fram till Songhuafloden som skydd mot stäppfolk i Manchuriet.[7][54][55] Uppgifterna är inte entydiga om Liaodynastins murar.

Jindynastins mur[redigera | redigera wikitext]

Jindynastins mur är byggd till stor del i Inre Mongoliet och till största delen placerad mycket längre norrut jämfört med andra generationer av den kinesiska muren. Muren byggdes från år 1123[55] till 1201[54] och 750 000 man mobiliserades samtidigt för murbygget.[54] Jindynastins murar var mer avancerade än de tidigare och kunde bestå av yttre vallgrav, yttre mur, inre vallgrav och huvudmur. Murarna hade även plattformar på utsidan för beskjutning av fienden och bröstvärn.[54] Jindynastins mur bestod av flera försvarsbarriärer och den innersta låg ca 200 km norr om dagens Peking[10] och den nordligaste sektionen byggdes kring området där dagens Kina, Mongoliet och Rysslands gränser möts.[10][56]

Jindynastins murar var de första som Djingis Khan rundade och forcerade på sin väg mot Peking som föll år 1215[54].

Mingdynastins mur[redigera | redigera wikitext]

Kinesiska muren från Mingdynastin nära Jinshanling

Mingdynastins mur är den mur som normalt förknippas med begreppet "Den kinesiska muren" och mycket stor andel av de murar som finns kvar idag är från Mingdynastin.

Direkt efter att mongolerna var utkörda från Kina och Mingdynastin var etablerad påbörjades renovering i måttlig takt av en del av de tidigare dynastiernas murar längs med norra gränsen.[57] Inledningsvis byggdes inte några seriösa murar utan det byggdes mest befästningar och de befintliga murarna kompletterades med portar och vårdkasetorn.[57] Bitvis byggdes Mingmuren senare längs de tidigare murarna från Northern Qi och Northern Wei.[57] Det tog dock till år 1449 innan renoveringsarbetet kom igång på allvar av de äldre murarna.[58]

Karta över den kinesiska muren från Mingdynastin

Många av Mingdynastins murar var inte av samma solida kvalité som den mur som senare byggdes utanför Peking av tegel och murbruk, utan de var mer i form av barriärer av jord ibland kombinerade med djupa diken. Det var först på slutet av 1500-talet som tegelmurarna som vi känner muren utanför Peking började byggas.[59]

Flera sektioner av Mingmuren förbättrades flera gånger under Mingdynastin. Ett exempel är Juyongpasset, precis norr om Peking, som förstärktes 1368 som en initial åtgärd för att försvara huvudstaden[59]. År 1449 byggdes en fästning vid Juyongpasset[58] och även år 1540 fortsatte byggnationen av pasets försvar[60]. Ett annat exempel är muren kring den viktiga militärstaden Datong. Från år 1399 till 1402 byggdes jordmur mellan Xuanhua och Datong. År 1413 kompletterades denna muren med ett dike.[57] Efter 1484 byggdes ytterligare murar av jordvallar kring Xuanfu (också en viktig militärstad nära dagens Zhangjiakou) och Datong.[57] I början på 1500-talet byggdes 500 km mur vid Xuanfu och Datong som ganska direkt behövde renoveras och förstärkas.[57] På grund av det stigande hotet från den mongoliska ledaren Altan Khan, som skapat ett högkvarter i Hohhot strax norr om Gula flodens norra krök, fortsatte Mingdynastin att bygga murar på 1540-talet nordväst om Peking norr om Datong och Xuanfu [59]. Denna mur var i dubbel barriär och sträckte sig från Gula flodens nordöstra krök i en båge över Datong för att sedan mötas nära Juyongpasset norr om Peking.[59] Även dessa murar var vid denna tiden huvudsakligen jordfästningar[59]. Muren väster om Peking kring Datong förstärktes på 1570-talet med tegel och sten.[59]

År 1471 byggdes från Shenmu i Shaanxi till Yanchi i Ningxia.[57] Efter Mingarmen år 1473 lyckats driva bort mongolerna från Ordos byggdes en mur som sträckte sig 910 km tvärs över det landområde som omsluts av Gula floden söder om Ordos.[59] Denna mur som färdigställdes 1474[60] var i form av en barriär av jord som längs vissa sträckor kombinerades med djupa diken.[59] År 1476 byggdes mur från Shanhaipasset till Yanmenpasset.[57]

År 1550 lyckades Altam Khan rida runt murens östra ändpunkt och plundrade och brände Pekings förstäder.[59] För att täppa till denna lucka i huvudstadens försvar byggdes från år 1569 till 1583[58] en stenmur österut från Juyngpasset kompletterad med 1 200 vakttorn.[59] till Shanhaipasset vid Bohaibukten.[58] Sträckningen kring Peking byggdes delvis på basen av tidigare muren från Norra Qi[61]. Det var under denna tiden som muren i Pekings närhet fick det utseendet som hela den kinesiska muren är känd under. År 1569 till 1572 byggdes 1007 vakttorn längs muren mellan Shanhaipass och Changpin.[57]

De sista 70 åren fram till Mingdynastins fall år 1644 kompletterades jordmurarna med tegel och en del höga och imponerande torn och portar uppfördes.[59]

Tegelmurarna hade bröstvärn och torn fördelade med olika delning beroende på terrängen. Vanligen placerades tornen på 500 meter till 4 kilometers avstånd på synhåll för att kunna kommunicera med varandra med rök eller eldsignaler. Tornen hade olika funktion och kunds vara både bostäder och observationsplatser eller stridsplattformar. I anslutning till muren byggdes även fort och befästningar.[59] För att tillverka tegel till byggnationen uppfördes ugnar ofta i närheten av byggnadsplatsen för muren, men man har hittat tegelstenar i murens västra del som är tillverkade 80 km iväg från byggnadsplatsen. Murbruket varierade men ofta gjort av klibbigt ris.[59]

Mingmuren var uppdelad i 9 garnisoner, som senare blev 11:

  • Liaodong, Från koreanska gränsen till Shanhaipasset, 975 km lång.[62]
  • Jizhen, Från Shanhaipasset till Juyongpasset, 600 km lång.[62]
  • Changzhen, Från Mutianyu till Zijingpasset, 230 km lång.[62]
  • Zhenbao, Från Yanhekou till Lululingkou, 390 km lång.[62]
  • Xuanfu, Från Juyongpasset till Xihunfloden, 512 km lång.[62]
  • Datong, Från Zhenkoutai till Yajiaoberget, 335 km lång.[62]
  • Taiyuan (Shanxigarnison), Från Hequ vid Gula floden till Heshun, 800 km lång.[62]
  • Yansui, Från Qingshuiying till Yanchi, 885 km lång.[62]
  • Ningxia, Från Yanchi till Lanjing, 1000 km lång.[62]
  • Guyuan, Från Jingbian till Gaolan, 500 km lång.[62]
  • Gansu, Från Lanzhou till Jiayupasset, 800 km lång.[62]

Det var genom Shanhaipasset som Minggeneralen Wu Sangui på våren år 1644 öppnade portarna genom muren och släppte in den manchuriska armén som därefter störtade Mingdynastin och etablerade Qingdynastin.[59]

Muren idag[redigera | redigera wikitext]

Kinesiska muren från Mingdynastin vid Jiankou

Av de murar som finns kvar i dag så är sektionerna från Mingdynastin de totaldominerande men det finns här och där kvarlevor från många av de historiska murarna.

Av murarna som byggdes både före och under Qindynastin finns det fortfarande fullt synliga ruiner kvar på vissa håll även om de största delarna är borta. I allt väsentligt så finns det inga kontinuerliga och kompletta murar kvar från denna tid.[3][63][64]

Stora delar av Handynastins mur är mer eller mindre helt borta. Den mest välbevarade delev an Handynastins mur finns i västra Gansuprovinsen utanför Dunhuang och inkluderar 150 km mur och 70 torn och 3 stadsbarriärer. Yumenguan och Yangguan är populära turistmål[39].

I Shanxiprovinsen finns jord och stensträckningar kvar av Norra Qimuren som är mer än 3 meter breda och ca 3,5 meter höga.[50] En annan välbevarad del går från västra sidan av Longquanguan Pass till väster om Xiakou , Jianping, Hebei.[48].

Delar av en Suimur finns kvar i Inre Mongoliet. Det är en massiv jordvall ca 2,5 meter hög som även innehåller försvarstorn. Den är dock hårt eroderad efter 1 500 år av ökensand.[50]

Betydande delar av Jindynastins murar är fortfarande synliga, men bara som en förhöjning i landskapet, men på vissa ställen upp mot två meter hög.[10][54]

Av muren från Mingdynastin är det i dag ca 82% kvar varav bara 8% som är i ursprungligt skick.[44]. Utanför Peking finns det flera sektioner av Mingdynastins anpassade för turistbesök såsom t ex Badaling, Huanghuacheng, Mutianyu, Jiankou, Gubeikou, Jinshanling och Simatai.[65] Övriga delar av Mingmuren är definitivt inte i samma goda skick som sektionerna kring Peking.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”ALL ABOUT HISTORY”, A brief history of the Great Wall of China
  2. ^ ”BBC News”, Great Wall of China 'even longer'
  3. ^ [a b c d] Julia Lovell (2006) ”Den stora muren: Kinas historia under 3000 år”, Sid 38-49, ISBN 911301594X
  4. ^ [a b c d e f g h i] Julia Lovell (2006) ”Den stora muren: Kinas historia under 3000 år”, Sid 69-82, ISBN 911301594X
  5. ^ [a b c d e f g] ”ChinaTout360.com”, Great Walls of the Warring States Period
  6. ^ [a b c] ”About.com”, The History of the Great Wall of China
  7. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o] ”ChinaTout360.com”, Great Wall History
  8. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o] ”TravelCHinaGuide.com”, Zhou Dynasty Great Wall
  9. ^ [a b c d e] ”CHINA TRAVEL”, Wall of Chu State
  10. ^ [a b c d e f g h i] Krister Blomberg (2014): Mätningar och observationer i ”Google Earth”
  11. ^ ”CHINANEWS.COM”, 探访楚长城遗址:方城夏路上的重要文化遗存
  12. ^ ”Great Wall 长城”, The Wall of the Chu State
  13. ^ [a b c d e] ”www.baike.com”, 齐长城遗址
  14. ^ ”CHINA DAILY USA”, China preserves Great Wall of Qi remains
  15. ^ [a b] ”Cultural China”, Ancient sites from Zhou Dynasty discovered in the Qi Great Wall in Shandong
  16. ^ ”Chinese Text Project”, Rulers of Qí (齊)
  17. ^ [a b] ”ChinaTout360.com”, Great Wall of the Qin Dynasty
  18. ^ [a b] ”CHINA KNOWLEDGE”, Chinese History - Zhou Dynasty 周 (11th. cent.-221 BC)
  19. ^ [a b c d] ”ChinaTout360.com”, Bild: Great Wall of Warring State Period
  20. ^ [a b] Julia Lovell (2006) ”Den stora muren: Kinas historia under 3000 år”, Sid 32, ISBN 911301594X
  21. ^ [a b] ”CHINA KNOWLEDGE”, Chinese History - Wei 魏 (Zhou period feudal state)
  22. ^ [a b c d e f] ”Great Wall 长城”, The Wall of the Wei State
  23. ^ [a b c] ”TravelCHinaGuide.com”, Bild: Great Wall of Wei State
  24. ^ [a b] ”Great Wall 长城”, The Wall of the Yan State
  25. ^ ”TravelCHinaGuide.com”, Great Wall Chronology
  26. ^ ”TravelCHinaGuide.com”, Bild: The Northern Wall of Yan State
  27. ^ ”TheGreatWall.com.cn”, 赵长城
  28. ^ [a b] ”China HIGHLIGHTS”, Wall of Qin Dynasty
  29. ^ [a b] Julia Lovell (2006) ”Den stora muren: Kinas historia under 3000 år”, Sid 50, ISBN 911301594X
  30. ^ ”CHINA KNOWLEDGE”, Chinese History wanli changcheng 萬里長城 The Great Wall
  31. ^ [a b] ”CHINA KNOWLEDGE”, Persons in Chinese History - Qin Shihuang 秦始皇 Ying Zheng 嬴政
  32. ^ [a b c d e f] Julia Lovell (2006) ”Den stora muren: Kinas historia under 3000 år”, Sid 57-60, ISBN 911301594X
  33. ^ ”SOSO百科”, 一里
  34. ^ [a b] Marvin Whiting (2002) ”Imperial Chinese Military History: 8000 BC - 1912 AD” sid. 100, ISBN 0595221343
  35. ^ [a b c d] ”ForeignerCN.com 外国人在中国”, Great Wall of Qin Dynasty
  36. ^ [a b] ”TravelCHinaGuide.com”, Qin Dynasty Great Wall
  37. ^ ”Great Wall 长城”, The Great Wall of the Qin Dynasty
  38. ^ [a b c d e] ”Great Wall 长城”, The Great Wall of the Han Dynasty
  39. ^ [a b c d e f g] ”ChinaTout360.com”, Great Walls of the Han Dynasty
  40. ^ ”CHINA KNOWLEDGE”, Persons in Chinese History - Han Gaozu 漢高祖 Liu Bang 劉邦
  41. ^ [a b c d e f g h] ”TravelCHinaGuide.com”, Han Dynasty Great Wall
  42. ^ [a b] Thammy Evans (2006) ”The Great Wall of China: Beijing & Northern China ” sid. 9, ISBN 1841621587
  43. ^ ”TravelCHinaGuide.com”, Dunhuang Great Wall of Han Dynasty
  44. ^ [a b] ”News 新华网”, China's Great Wall is 21,196 km long: survey'
  45. ^ ”Korea Joongan Daily”, China says Great Wall extended to ancient Korea
  46. ^ [a b c] Julia Lovell (2006) ”Den stora muren: Kinas historia under 3000 år”, Sid 101-107, ISBN 911301594X
  47. ^ [a b] ”TheGreatWall.com.cn”, 北魏长城
  48. ^ [a b c d] ”TravelCHinaGuide.com”, Great Wall of Southern & Northern Dynasties
  49. ^ Julia Lovell (2006) ”Den stora muren: Kinas historia under 3000 år”, Sid 90, ISBN 911301594X
  50. ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Julia Lovell (2006) ”Den stora muren: Kinas historia under 3000 år”, Sid 114-123, ISBN 911301594X
  51. ^ [a b c d e] ”TravelCHinaGuide.com”, Sui Dynasty Great Wall
  52. ^ ”Great Wall 长城”, The Wall of the Sui Dynasty
  53. ^ ”www.nmgcnt.com”, 隋长城
  54. ^ [a b c d e f] Julia Lovell (2006) ”Den stora muren: Kinas historia under 3000 år”, Sid 153-162, ISBN 911301594X
  55. ^ [a b] ”TravelCHinaGuide.com”, Jin Dynasty Great Wall
  56. ^ ”TheGreatWall.com.cn”, 金界壕/金长城
  57. ^ [a b c d e f g h i] ”Great Wall 长城”, The Wall of the Ming Dynasty
  58. ^ [a b c d] Thammy Evans (2006) ”The Great Wall of China: Beijing & Northern China ” sid. 8-9, ISBN 1841621587
  59. ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Julia Lovell (2006) ”Den stora muren: Kinas historia under 3000 år”, Sid 171-208, ISBN 911301594X
  60. ^ [a b] Stephen Turnbull (2007) ”The Great Wall of China 221 BC-1644 AD” sid. 9, ISBN 1846030048
  61. ^ ”Great Wall of China 长城”, Mutianyu’s Great Wall of China
  62. ^ [a b c d e f g h i j k] ”TravelCHinaGuide.com”, Great Wall Garrisons in Ming Dynasty
  63. ^ ”TravelCHinaGuide.com”, Photos of Great Wall of Spring and Autumn Period & Warring States Period
  64. ^ ”TravelCHinaGuide.com”, Photos of Great Wall of Qin and Han Dynasties
  65. ^ ”TravelCHinaGuide.com”, Great Wall in Beijing