Kiruna

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 67°51′N 20°13′O / 67.85, 20.217
Kiruna
Tätort
Centrala Kiruna fotograferat från Luossavaara, kyrkan i vänstra och stadshuset i den högra kanten av bilden.
Centrala Kiruna fotograferat från Luossavaara, kyrkan i vänstra och stadshuset i den högra kanten av bilden.
Land  Sverige
Landskap Lappland
Län Norrbottens län
Kommun Kiruna kommun
Församling Jukkasjärvi församling
Koordinater 67°51′N 20°13′O / 67.85, 20.217
Area 1 652,61 hektar
Folkmängd 18 148 (2010-12-31)[1]
Befolkningstäthet 10,98 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
Tätortskod 8676
Kirunas läge i Norrbottens län
Red pog.svg
Kirunas läge i Norrbottens län
SverigesLän2007Norrbotten.svg
Kupoltorget i Kiruna centrum med Kvarteret Ortdrivaren till höger.
För den historiska stadskommunen, se Kiruna stad.

Kiruna (lannankieli-dialekten av meänkieli: Kieruna, nordsamiska: Giron, finska: Kiiruna, tornedalsfinska: Kiruna) är en tätort och centralort i Kiruna kommun i nordligaste Sverige. Tätorten ligger på fjället Haukivaara och är den största tätorten i landskapet Lappland med 18 148 invånare (2010-12-31)[1] och en av två lappländska orter som haft stadsrättigheter.

Kiruna grundades år 1900, och Hjalmar Lundbohm räknas som dess grundare. Han var disponent vid gruvbolaget LKAB som påbörjade brytning av järnmalm i Kiirunavaara i slutet av 1890-talet.

Kiruna blev municipalsamhälle i Jukkasjärvi landskommun år 1908. Hela den vidsträckta landskommunen blev stadskommun 1948, och därmed kunde Kiruna kallas för världens till ytan största stad.[2][3][4] I samband med kommunreformen 1971 blev Kiruna centralort i den nybildade Kiruna kommun.[5]

Innehåll

[redigera] Etymologi

Kiruna fick sitt namn den 27 april 1900 i samband med att stadsplanen för samhället fastställdes. Tidigare hade orten kallats Luossavaara, efter berget Luossavárri (Laxöringsberget), men eftersom man ville ha ett namn som var lätt att skriva och uttala, var det namnet opassande. Istället använde man gruvberget Gironvárris namn och förfinskade samt förkortade det till "Kiruna", Gironvárri betyder Fjällripeberget på samiska.

[redigera] Bakgrund

Kiruna listades före kommunreformen under 1970-talet som världens största stad till ytan, då alltså hela Kiruna kommun på över 20 000 km², räknades som stad. Själva Kiruna stad (eller tätort) är liten till ytan även efter svenska mått. Som exempel kan nämnas att Göteborgs tätort upptar en yta på 20 367 hektar (jämför Kirunas 1 653 hektar). Världens största kommun till ytan är Mount Isa i Queensland, Australien på 42 904 km².

Kiruna är ett utpräglat gruvsamhälle beläget mellan de två bergen Luossavaara och Kiirunavaara, båda med stora järnmalmfyndigheter, och på sydsluttningen på det tredje stadsberget Haukivaara. Samhället började växa fram i samband med att malmexploateringen tog fart 1898. Själva stadsbebyggelsen ligger delvis ovan malmfyndigheten som bryts i Kiirunavaaragruvan. Ett bostadsområde från stadens tidigare historia har sedan länge stängts på grund av rasrisken. De senaste åren har denna fråga åter blivit aktuell genom att LKAB aviserat att man tänker bryta mer av fyndigheten under staden och rasriskområdet kommer att utvidgas så att järnvägen, väg E10 och ytterligare bostadsområden snart påverkas; på sikt även centrala delar av stadskärnan. Kiruna kyrka och krematorium måste flyttas, likaså Hjalmar Lundbohms grav i kyrkparken.

[redigera] Historia

Huvudartikel: Kirunas historia

Malmfyndigheterna i Luossavaara och Kirunavaara har varit kända länge men eftersom området är mycket otillgängligt var det först när det blev möjligt att bygga en järnväg som någon brytning av större format kunde bli aktuell. Innan dess fraktades malmen med hjälp av renslädar. Det gjorde att man inte kunde frakta nog mycket för att gå med vinst och idén lades ned fram till det att det kom järnvägar. I slutet av 1800-talet gjordes en satsning på att börja en storskalig brytning. Malmbanan började byggas med stor frenesi och malmfyndigheterna hade på några år järnvägsförbindelse till både Atlanten via Ofotenbanan till hamnen i Narvik och Bottenviken via Luleå.[6] Samhället och gruvorna växte sedan snabbt tillsammans under ledning av disponent Hjalmar Lundbohm. De allra första bostäderna var små ruckel och kåtor men Lundbohm ville inte att det nya samhället skulle växa upp till en kåkstad. När Kiruna år 1908 blev municipalsamhälle skapades förutsättningar för framväxten av ett modernt samhälle med en strikt stadsplan (av Per Olof Hallman). År 1948 fullbordades detta genom tillkomsten av Kiruna stad. Kiruna hade tidigt elektricitet och trafik med elektriska spårvagnar. Spårvägstrafiken i tätorten, vilken bedrevs av LKAB, pågick under perioden 1907-1958 (underjordisk gruvspårväg fram till 1961).

[redigera] Stadsomvandlingen

Den 8 januari 2007 beslutade kommunfullmäktige att ortens centrum skall flyttas i nordvästlig riktning, till berget Luossavaaras fot vid sjön Luossajärvi. Debatten har varit lång, och egentligen skulle beslutet i frågan ha tagits den 19 december 2006 men mötte då motstånd. I det antagna förslaget ingår en järnvägstunnel genom Luossavaara, men finansieringen av den är ännu oklar. Många av ortens byggnader ska flyttas på sikt. Orsaken är den rasrisk som orsakas av gruvbrytningen [7].

[redigera] Demografi

Befolkningsutvecklingen i Kiruna centralort under åren 1900-2000.


År 2004 bodde cirka 27% av stadens befolkning i stadsdelen Lombolo[8] som är belägen nere i dalen öster om gruvberget Kiirunavaara.

[redigera] Geografi

Kiruna ligger omkring 15 mil norr om norra polcirkeln och är därmed en del av Arktisregionen, detta gör att solen är uppe dygnet runt ungefär en månad på sommaren och nere dygnet runt ungefär en månad under midvintern, det är dock aldrig helt mörkt ens under den mörkaste tiden utan vid vintersolståndet är det skymningsljus vid lunchtid.

[redigera] Klimat

Kiruna har ett subarktiskt inlandsklimat med mycket snö och kyla under ena halvan av året och betydligt mildare under andra halvan. tack vare golfströmmen, den torra luften och den klimatanpassade stadsplaneringen har Kiruna ändå, trots sin nordliga latitud och höjd över havet ett jämförelsevis milt klimat. Eftersom Kiruna ligger norr om polcirkeln råder under vintern tre veckor polarnatt, det vill säga att solen inte går över horisonten, och under sommaren fem veckor midnattssol, vilket innebär att solen inte går nedanför horisonten. Snö finns normalt i staden från oktober till maj. Medeltemperaturen i januari är -14.5°C och i juli 12°C. Maximitemperaturer på runt 20 - 25°C kan ske några gånger under sommaren. Nederbördsmängden är omkring 488 millimeter per år.

Genomsnittliga uppmätta värden[9]:

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
 Högsta medeltemp. -10 -8 -4 1 7 14 17 14 8 2 -5 -8
 Lägsta medeltemp. -19 -18 -14 -8 -1 5 7 6 1 -5 -12 -17
 Nederbörd 30 25 26 27 34 49 86 74 49 47 42 34

[redigera] Näringsliv

[redigera] Gruvdrift

Kirunas näringsliv domineras totalt av gruvnäringen. Numera är endast gruvan i Kiirunavaara i drift och rationaliseringar gör att allt mindre personal behövs under jord för brytningen. En mängd entreprenörer till LKAB finns i stan.

[redigera] Rymdforskning

Sedan 1950-talet finns också en växande rymdverksamhet i Kiruna. Fem mil utanför Kiruna ligger raketbasen Esrange och ESA:s satellitdatamotagningsstation Salmijärvi.

Vid rymdcampus bedrivs forskning kring norrsken och annan rymdfysik vid Institutet för rymdfysik och Institutionen för rymdvetenskap, den senare hörande till Luleå tekniska universitet med utbildningar inom rymdingenjörsprogrammet.

[redigera] Turism

Turistnäringen är också betydande i Kiruna; centralorten drar till sig en del turister, även om den i första hand fungerar som kommunikativt centrum för friluftsturism i fjällen, Abisko nationalpark och till Ishotellet i Jukkasjärvi.

[redigera] Arkitektur

Kvarteret Ortdrivaren: Snusdosan och Spottkoppen till vänster i bild, Mullbänken i mitten och Berlinmuren till höger.

Den tidigaste bebyggelsen i Kiruna kring Luossajärvis utlopp, området kallat Ön, är numera helt rivet och området får ej beträdas på grund av rasrisken till gruvan. Områden med arbetarbostäder som tidigt uppfördes av LKAB finns i stor utsträckning kvar och står i sammanhängande områden. Ett av dessa, Bolagsområdet, är det som är närmast hotat av gruvbrytningens intrång i stadsbilden.

Stadshuset, ritat av Artur von Schmalensee, blev 1964 belönat med Svenska Arkitekters Förenings pris Kasper Salin-priset som Sveriges vackraste byggnad. Stadshuset skyddas även som byggnadsminne enligt Kulturminneslagen. Även Kiruna kyrka, ritad av Gustaf Wickman och uppförd av LKAB 1907-1912, har blivit belönad som både Sveriges vackraste kyrka och senast som Sveriges mest omtyckta byggnad, med motiveringen att den är så vacker, uppförd före 1950 i Tyck om hus.

I stadens centrum revs stora delar av den tidiga bebyggelsen med trähus för högre betonghus på 1960-talet. Den främsta symbolen för denna ombyggnad har blivit kvarteret Ortdrivaren, som ritades av Ralph Erskine, bestående av två punkthus kallade Snusdosan och Spottkoppen samt två bostadslängor kallade Mullbänken och Berlinmuren. Även Missionskyrkan var från början en del av komplexet och kallas i folkmun Herrens pris. Numera har församlingen lämnat kyrkan och själva kyrkorummet är ombyggt och inhyser en butik. Namnet Snusdosan sägs komma av att punkthusen som har konvext välvda väggar åt alla håll på uppifrån har samma form som dåtidens snusdosor. Den tidigare dominerande byggnaden i centrum, Centralskolan, revs också.

[redigera] Kommunikationer

Kiruna flygplats har linjetrafik till Luleå, Östersund, Stockholm och Tromsø. Kiruna genomkorsas av väg E10 vilket är den enda bilvägen som tar en från centralorten och ut ur kommunen. Järnvägsanslutning finns genom Malmbanan; två avgångar om dagen i vardera riktningen mellan Narvik och Stockholm/Göteborg passerar. Förutom dessa går ett tåg om dagen tur och retur Luleå och under turistsäsong (vår och sommar) går även en avgång tur och retur Narvik, den s.k. Karven. Samtliga avgångar drivs i SJs regi sen 2008. Linjetrafik med buss finns till de flesta orter i kommunen och länet i Länstrafikens regi.

Sträckningarna av både Malmbanan och E10 går sida vid sida längs avspärrningarna till sprickzonen från Kiirunavaaragruvan och är de anläggningar som är mest akut hotade av utbredningen av denna. Väg- och järnvägsutredning pågår för att ändra sträckningarna, som även påverkar järnvägsstationen, en nordvästlig sträckning av järnvägen förordades av Kiruna kommun i samband med möte den 19 december 2006. Bland förslagen på ny placering av stationen är en samlokalisering med flygplatsen.

Kiruna Centralstation

[redigera] Media

[redigera] Tidningar

[redigera] Radio

[redigera] Kirunas stadsdelar

Huvudartikel: Kirunas stadsdelar
  • SJ-området
  • Lokstallarna
  • Centrum
  • Norrmalm
  • Östermalm
  • Högalid
  • Bolagsområdet
  • Luossavaara
  • Triangeln
  • Jägarskolan
  • Öster om Nollan
  • Sandstensberget
  • Lombolo
  • Småindustriområdet
  • Lombia

Ibland räknas även Tuolluvaara som stadsdel.

[redigera] Kända personer med anknytning till Kiruna

[redigera] Ishockeyspelare

[redigera] Se även

[redigera] Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Kiruna 1960–2010[10]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
19 355
1965
  
21 572
1970
  
23 279
1975
  
25 410
1980
  
24 446
1990
  
20 466 1 585
1995
  
20 299 1 592
2000
  
19 148 1 592
2005
  
18 154 1 592
2010
  
18 148 1 653
Anm.: Sammanvuxen med Tuollavaara 1975

[redigera] Källor

[redigera] Fotnoter

  1. ^ [a b] ”Tätorter; arealer, befolkning 2010”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 16 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zURBa7Kv. Läst 16 juni 2011. 
  2. ^ http://www.travelforum.se/europa/sverige/kiruna/
  3. ^ http://www.swedenabroad.com/Page____94133.aspx
  4. ^ http://www.nsd.se/nyheter/artikel.aspx?ArticleID=3597686
  5. ^ Koordinater: 67°6′20.8″N, 20°38′32″E
  6. ^ Brunnström, Lasse (1980-1981). Kiruna - ett samhällsbygge i sekelskiftets Sverige: [Kiruna - a Swedish mining city from the turn of the century]. Norrländska städer och kulturmiljöer, 0348-2618. [Umeå]: Förf.. Libris 276751 
  7. ^ Dagens nyheter 8 januari 2007 - Klart med Kirunas flytt
  8. ^ http://www.kommun.kiruna.se/upload/10542/WEB_Trafikn%c3%a4tsanalys%20KIRUNA%202007-10-26.pdf
  9. ^ World Weather Information Service
  10. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 

[redigera] Externa länkar

Personliga verktyg
Namnrymder
Varianter
Åtgärder
Navigering
Skriv ut/exportera
Verktygslåda
På andra språk