Kittelfjäll

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kittelfjäll
Högsta fallhöjd 420 m (från högsta liften)
Pister
Totalt 42 st
Summa pistlängd ?
Liftar
Totalt 4 st

Koordinater: 65°15′39″N 15°31′16″E / 65.2608°N 15.5211°Ö / 65.2608; 15.5211 Kittelfjäll (sydsamiska: Tjiehtele) är en vintersportort i Vilhelmina kommun, Västerbottens län (Lappland), i Vojmåns (ett av Ångermmanälvens källflöden) dalgång. Skidanläggningen ligger på sydöstra sidan av det branta Kittelfjället (samiska: Giebne), vars topp når 1 225 meter över havet.

Byn Kittelfjäll anlades i början av 1800-talet. Det var Lars Larsson från Stora Laggåsen i Värmland och Anna Gustafsdotter från Brindoset i Dalarna som 1815 fick tillstånd att ta upp ett nybygge här. Det skattlades 1846 under namnet Kittelsfjäll.[1] Byns kulturlandskap är av riksintresse för kulturmiljövården.

Numera är byn mest känd som skidort. Här finns ett av Sveriges tuffaste offpistområden för utförsåkare, med 42 backar, varav 37 är opistade i en varierande miljö av skog och raviner. Närliggande toppar är tillgängliga via helikopterskidåkning, som utgår från helikopterplattan utanför hotellet.

Området är naturskönt och överväldigande med en rad branta fjäll 1250-1375 meter höga (bland annat Borkafjället med ett cirka 500 meter högt stup), forsar och sjöar samt skogar och hedar. Nära ligger Marsfjället (1589 m) med Marsfjällsreservatet med högfjällsväxtlighet och det omtalade Offerskalet, en helig plats enligt samerna, vars mark detta alltid varit.

Kittelfjälls antagligen mest kända invånare är samefamiljen Grahn. Bengt-Erik Grahn var på 1960-talet Sveriges bäste slalomåkare och var nära att vinna VM-guld i Chile 1966 och ingick i svenska truppen i olympiaden i Squaw Valley 1960 (han skadade sig på träningen där och kunde inte ställa upp i själva tävlingen) och i Grenoble 1968. Han har ett flertal SM-guld. Även hans bröder Alf, Tore, Sune, Göte och Axel har vunnit individuella och/eller lag-SM i utförsåkning. Alla tävlade för Tärnabyklubben Tärna IK Fjällvinden.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Pettersson, Olof Petter (1944). Gamla byar i Vilhelmina. 2, Fjälltrakterna och Vojmsjötrakten. Etnologiska källskrifter, 99-0273595-9 ; 1. Stockholm: Gen.-stab:s lit. anst. (distr.). Libris 471449 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]