Kjell Johansson (bordtennisspelare)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kjell Johansson
Kjell Johansson 1966
Född 5 oktober 1946
Eskilstuna, Sverige
Död 24 oktober 2011 (65 år)
Eksjö, Sverige
Nationalitet Svensk
Yrke/uppdrag Bordtennisspelare
Kjell Johansson (bordtennisspelare)
Världsmästerskap
Guld Stockholm 1967 Dubbel
Guld München 1969 Dubbel
Silver Sarajevo 1973 Singel
Guld Sarajevo 1973 Dubbel
Guld Sarajevo 1973 Lag
Europamästerskap
Guld Malmö 1964 Singel
Silver Malmö 1964 Dubbel
Guld Malmö 1964 Lag
Guld London 1966 Singel
Guld London 1966 Dubbel
Guld London 1966 Lag
Silver Lyon 1968 Dubbel
Guld Lyon 1968 Lag
Silver Moskva 1970 Dubbel
Guld Moskva 1970 Lag
Silver Rotterdam 1972 Dubbel
Guld Rotterdam 1972 Lag
Silver Novi Sad 1974 Dubbel
Guld Novi Sad 1974 Lag
Guld Prag 1976 Dubbel

Kjell Johansson, Hammaren, född den 5 oktober 1946 i Eskilstuna, död den 24 oktober 2011 i Eksjö,[1] var en svensk bordtennisspelare. Han var en av Sveriges genom tiderna mest framgångsrika bordtennisspelare. Han blev trefaldig världsmästare i dubbel och vann även lag-VM. Johansson tog sammanlagt 29 medaljer i EM och VM.[2] 1973 var några bollar från att även erövra VM-guld i singel.

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Kjell Johansson började träna i Eskilstunaklubben GoIF Linden tillsammans med sin äldre bror, Christer Johansson. Under karriären spelade Kjell Johansson för klubbarna IF Verdandi, Sölvesborgs BTK och Mölndals BTK (den senare åtminstone från 1969). 1965 tilldelades han Svenska Dagbladets guldmedalj.

Storhetstid[redigera | redigera wikitext]

Johansson rankades som världens bäste bordtennisspelare 1972 och 1973. Han nådde finalen i singel 1973 då mästerskapet spelades i Sarajevo. Johansson förlorade finalmatchen mot Hsi En-ting efter underläge 15-19 i avgörande set. Johansson kämpade sig tillbaka till 18-19, men förlorade på två kantbollar. En timme senare vann han dubbelfinalen. Det året deltog både Johansson och Bengtsson i det svenska lag som för första gången erövrade VM-guld i lag (efter finalseger på Japan).[3]

Hans Alsér och Kjell Johansson efter en av deras många dubbelsegrar.

Sammanlagt tog Kjell Johansson tre VM-guld i dubbel. 1967 och 1969 togs gulden ihop med den tidiga parhästen Hans Alsér, medan finalsegern 1973 erövrades ihop med Stellan Bengtsson.[3]

Kjell Johansson blev även Europamästare i singel (1966), dubbel (1964 och 1976) och lag (1964–74 = sex gånger).[4] De sex raka lag-EM-gulden för Sverige sammanföll med en period då de svenska herrsingelturneringarna i SM dominerades av Kjell Johansson, Hans Alsér och Stellan Bengtsson (alla SM-guld och SM-silver 1964–76). Svensk singelmästare blev han sex gånger, svensk dubbelmästare vid nio tillfällen (alla utom en tillsammans med Hans Alsér). Två gånger erövrade han också SM-guld i mixed-dubbel.[5] Dessutom vann Kjell Johansson Europa-Top12 1975.[4]

Åren 1961–77 deltog Kjell Johansson i 240 landskamper med det svenska landslaget. 180 av landskamperna slutade med svensk vinst.[3]

Tränare och senare år[redigera | redigera wikitext]

Johansson var det svenska bordtennislandslagets förbundskapten under två år i början av 1980-talet då Sverige vann EM-guld i lag 1980, Bern som tränare med bordtennisspelarna Mikael Appelgren, Ulf Carlsson, Stellan Bengtsson, Ulf Thorsell och Erik Lindh. [6] Under de åren tävlade han då och då i oldboysturneringar. 1983 vann han, tillsammans med Lars-Sverre Andersson, SM-dubbel i klassen "Yngre oldboys" (för 35 år fyllda). Året efter vann Johansson SM-singeln i samma åldersklass.[7]

Kjell Johansson var på senare år bosatt i Tranås. Han avled den 24 oktober 2011[3]Höglandssjukhuset i Eksjö efter att drabbats av blodcancerformen myelom.

Kjell Johansson vid pingisbordet, möjligen under VM 1973 i Sarajevo.

Stil[redigera | redigera wikitext]

Kjell Johansson fick sitt smeknamn "Hammaren" för sina hårda forehandsslag. Det var i det ungerska mästerskapet 1963, där han mötte den tyske defensivspelaren Eberhard Schöler. Kjell Johansson var då 17 år, ansågs chanslös men vann en utklassningsseger. Efter matchen lär Schöler ha sagt till Hans Alsér: ”Vad är det där för kille? Han har ju en forehand som Tors hammare.”[8] Kjell Johansson vann turneringen efter vinst mot Hans Alsér i finalen. Segern innebar Johanssons internationella genombrott.

Året efter vann Kjell Johansson sitt första av två EM-guld i singel.[3]

Radiokommentatorn Uno Hedin ansåg att "Kjell är den kanske störste fighter vi haft. Han spelade okomplicerat och stenhårt."[3]

Källhänvisningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kjell Johansson död”. Aftonbladet. 24 oktober 2011. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/article13828722.ab. Läst 24 oktober 2011. 
  2. ^ Gärdner, Gert-Owe. Hammaren var en av de bästa. Svenska Dagbladet 24 oktober 2011. Läst 29 oktober 2011
  3. ^ [a b c d e f] Westberg, Örjan (2011-10-24): "En av de största har gått bort". Idrottonline.se. Läst 22 oktober 2014.
  4. ^ [a b] "Kjell Johansson". Ittf.com. Läst 22 oktober 2014. (engelska)
  5. ^ "Alla segrare 1925-2013" (SM). Idrottonline.se. Läst 22 oktober 2014.
  6. ^ HD, Pingisen gav och tog för Kjell Johansson
  7. ^ "Veterans-SM – Alla segrarna 1968-2014". Idrottonline.se. Läst 22 oktober 2014.
  8. ^ "Här är ditt arkiv – Kjell Johansson". Aftonbladet.se


Företrädare:
Rolf Peterson
Svenska Dagbladets guldmedalj
Kjell Johansson

1965
Efterträdare:
Kurt Johansson