Klammerparentes

Ordet måsvinge omdirigerar hit. För bildörrkonstruktionen, se Mercedes och Delorean.

{ } Skiljetecken
apostrof ( ' ) ( ’ ) kolon ( : ) ( ː ) kommatecken ( , ) tankstreck ( – ) långt tankstreck ( — ) bindestreck ( ‐ ) bindestreck‐minus ( - ) hårt bindestreck ( ‑ ) uteslutningstecken ( … ) ( ... ) utropstecken ( ! ) ( ¡ ) punkt ( . ) halvhög punkt ( · ) interrobang ( ‽ ) ironitecken ( ؟ ) frågetecken ( ? ) ( ¿ ) citationstecken ( ‘ ’ ) ( “ ” ) (» «) (› ‹) semikolon ( ; ) snedstreck ( / ) omvänt snedstreck ( \ ) lodrätt streck ( | ) understreck ( _ ) alduslöv ( ❦ ) ( ❧ ) asterisk ( * ) asterism ( ⁂ ) kors ( † ) dubbelkors ( ‡ ) insättningstecken ( ^ ) tilde ( ~ ) alinea ( ¶ ) listpunkter ( • ▪ ‣)   Utslutningar hårt mellanslag (   ) många fler (   ) (   ) (   ) (   )   Parenteser rundparenteser ( ( ) ) hakparenteser ( [ ] ) klammerparentes ( { } ) vinkelparenteser ( 〈 〉 ) piggparenteser ( ⁅ ⁆ )

}

{

Klammerparentes, spetsparentes, krullparentes, måsvinge, ackolad eller mustaschparantes, är tecknen ' { ' och ' } ', där ' { ' kallas vänster klammerparentes och ' } ' kallas höger klammerparentes.

Inom matematiken

Tecknet används ofta i matematiska uttryck för att markera parenteser nästlade i tre led, till exempel {[7 + (4 · a)]/g + c}. Det används också i diverse programspråk för att markera början och slut på kod-block.

När klammerparenteser används i mängdlära kallas de ofta mängdklammer. Mängden av alla naturliga tal skrivs således: N = {0, 1, 2, 3, ...}. Att klammerparenteser används betyder dessutom att elementen i mängden inte står i någon särskild ordning. {a, b} är alltså samma mängd som {b, a}. För ordnade par används vanliga parenteser: (x, y).

Inom musiken

I notskriften används mest ordet ackolad. Det betecknar där den klammer eller de klamrar som håller samman notsystemen på en partitursida (och kanske också på delar av den, som de båda pianosystemen under en sångstämma eller instrumentgrupperna i ett partitur för symfoniorkester).

Teckenkodning

Fram till 1990-talet användes ofta endast 7 bit per byte för att lagra text på datorer. Den vanligaste standarden för kodningen var ASCII, i början av 1970-talet utökad med ”nationella varianter” i form av ISO/IEC 646, där en del koder reserverats för tecken som skulle tolkas olika beroende på språkinställningar. Många system använde fasta språkinställningar, som inte var beroende av språket för en viss text, och man brydde sig sällan om att ange använd språkinställning i enskilda texter.

Klammerparenteserna hör till tecknen som ersätts med andra tecken i olika nationella varianter. Datoranvändare som aldrig kommit i kontakt med klammerparenteser i normal användning råkade då och då ut för att dessa ”måsvingar” dök upp istället för de skandinaviska tecknen ”ä” och ”å” (med svenska inställningar). Kodningen ISO/IEC 646 kom i en del kretsar att kallas ”måsvinge-ASCII” eller måsvinge-skander, i motsats till till exempel den nyare 8-bitskodningen ISO Latin-1, som tillsammans med övriga ISO 8859- och motsvarande Windows-kodningar slog igenom på 1990-talet.

Se även

• Parentes