Klara kyrka

	Klara kyrka
	Kyrka
	Klara kyrka i februari 2013
Land	Sverige
Län	Stockholms län
Ort	Stockholm
Trossamfund	Svenska kyrkan
Stift	Stockholms stift
Församling	Stockholms domkyrko-; församling
Plats	Stockholms innerstad
- koordinater	59°19′52″N 18°3′42″Ö / 59.33111°N 18.06167°Ö
Bebyggelse‐; registret	21300000004807
	Klara kyrka, planritning Klara kyrka, planritning

För andra betydelser, se Sankta Klara kyrka (olika betydelser).

Klara kyrka eller Sankta Klara kyrka (även stavat Sankta Clara) är en kyrka på Norrmalm i Stockholms innerstad. Före 1989 var den församlingskyrka i Klara församling, då den införlivades i Stockholms domkyrkoförsamling, och kyrkan är nu distriktskyrka med en EFS-förening som ansvarig för kyrkans verksamhet.

Kyrkobyggnaden började uppföras under 1500-talets andra hälft av den holländske byggmästaren Hendrik van Huwen och sedan dess har många arkitekter varit inblandade i byggnadens vidare gestaltning, bland annat Willem Boy, Göran Josuae Adelcrantz, Carl Fredrik Adelcrantz, Carl Hårleman och senast (1963–1965) Artur von Schmalensee. Med sitt 116 meter höga torn är Klara kyrka Sveriges och Skandinaviens näst högsta kyrka, efter Uppsala domkyrka.

Kyrkobyggnaden

Klara kyrka ligger vid Klara östra kyrkogata i Stockholms city. Kyrkogården, som i stort sett har samma utsträckning som på 1600-talet, är nästan helt kringbyggd av modern bebyggelse. På kyrkogården finns en rad gravkor uppförda under 1700-talet, begravningskapellet är från 1889.

På platsen grundlades under 1280-talet S:ta Clara nunnekloster och klosterkyrka. Gustav Vasa lät riva klostret och kyrkan 1527, två altarskåpsdörrar finns dock bevarade. Den nuvarande kyrkan lät Johan III uppföra, med anlitande av den holländske byggmästaren Hendrik van Huwen; troligtvis var även Willem Boy anlitad, i egenskap av kungens främste arkitekt.

Kyrkan är uppförd av tegel. Den har latinsk korsplan, polygonal koravslutning och ett västtorn med spira. Det enskeppiga kyrkorummet täcks av kryssvalv. Sakristior är vidbyggda öster och väster om norra korsarmen, trapphus är tillfogade till tvärskeppsgavlarna och polygonala tillbyggnader finns på båda sidor om tornet. Långhus med kor, tvärskepp och torn uppfördes 1572–1590. År 1651 uppfördes den västra sakristian, påbyggd 1835. Agneta Wrede lät bygga den södra porten, vilken pryds av vapnen för ätterna Wrede och Lillie.^[1]

Södra korsarmens trapphus uppfördes 1726, sannolikt ritat av Göran Josuae Adelcrantz. Kyrkan drabbades av en eldsvåda (se Klarabranden 1751), den återuppbyggdes följande år efter överintendent Carl Hårlemans ritningar, norra trapphuset tillkom och taket fick sin nuvarande form. Tornet och fasaderna fick nuvarande utseende vid Helgo Zettervalls restaurering 1884–1886, då tillkom även tornutbyggnaderna. Interiören präglas i dag av Agi Lindegrens restaurering 1906–1907. Olle Hjortzberg försåg valven med målningar.

Altartavlan från 1766 är målad av Jonas Hoffman, altaruppsatsen från 1787–1790 är utförd av C F Adelcrantz och dopfunten av Thor Thorén 1908. Altaruppsatsen flankeras av två knäböjande änglar, huggna 1904 efter gipsoriginal av Johan Tobias Sergel. Predikstolen är troligen utförd 1753 efter Carl Hårlemans ritningar.

Kyrkan omges av förråd, ekonomibyggnad, ett antal gravkor och Klara skolas byggnad från 1600-talets mitt.

Orglar

Kyrkans ursprungliga orgel var byggd 1628 och den utökades 1648 med flera stämmor. Den byttes 1761 ut mot en ny orgel med 40 stämmor. Ytterligare utbyggnad hade skett under 1800-talet då Åkerman & Lund 1907 företog en fullständig ombyggnad av orgelverket. Det fick därefter 45 stämmor, vilka 1939 utökades till totalt 58.^[2]

Diskografi

Inspelningar av musik framförd på kyrkans orglar.

Verksamhet

Klara kyrka är bas för ett omfattande hjälparbete bland behövande i Stockholms city. Det handlar om att ge mat och kläder till hemlösa, missbrukare och flyktingar, att stödja prostituerade, stressade och sjuka med samtal och bön, och att besöka fängelser. Det ordnas även ett soppkök på kyrkogården några gångar i veckan. I Klara kyrka finns diakoner, präster och många frivilliga som ägnar mycket tid och energi åt detta arbete, som utifrån avtal med Domkyrkoförsamlingen samordnas av föreningen S:ta Clara kyrkas vänner, ansluten till Evangeliska fosterlandsstiftelsen.^[3] Vänföreningen utgör också basen i den gudstjänstfirande församlingen, och organiserar ungdomsgrupper, böne- och bibelstudiegrupper samt kurser om grunderna för kristen tro.

Julen 2015 kom SVT:s julutsändningar från kyrkans julgudstjänster.^[4]

Interiör

Takvalv
Predikstolen
Altaret och altartavlan

Tornet

Tornet är uppmurat av rött tegel med band av svart, glänsande klinker och avslutas med en hög kopparklädd tonhuv, som omges av fyra mindre torn. I november 1932 blev det då största plåttäckningsarbetet i Sverige klart, då kyrkans 1 400 m² stora torntak hade täckts med 1 600 kopparplåtar, med en totalvikt av 10 000 kg.^[5] Tornspetsen utgörs av en spira i smide med en förgylld tupp. Restaureringen 1963–1965 av bland annat Artur von Schmalensee var av mer teknisk art. I samband med det installerades ett nytt, elektriskt verk till tornuret. Numera skyddas tornet mot brand genom en sprinkleranläggning. Tornet är 116 meter högt och därmed Sveriges och Skandinaviens näst högsta kyrka och en av Sveriges högsta byggnader.

Exteriör

Spiran.
Tornhuv, mittenpartiet.
Övergång mellan torn och huv.
Klara kyrkas tornur.

Interiör

Tornet, vy rakt upp.
Storklockan.
Trappan till rummet med urverket.
Tornuret från insidan.

Klockspelet och tornuret

Se även: Klara kyrkas tornur

Organisten och klockspelaren Per Thunarf spelar "Höstvisa".

Klockspelet i Klara kyrka invigdes den 9 september 1965 och har 35 bronsklockor med kromatiskt omfång av tre oktaver. Vid konserterna spelas det manuellt med både händer och fötter från ett litet rum i tornet. I rummet finns en så kallad stockklaviatur och klockspelaren måste bära hörselskydd under spelningen. Klockorna hänger direkt över hans huvud.

Den största klockan väger 1 700 kg, och den minsta 20 kg. Klockspelets totalvikt är 8 600 kg. Klockspelet har donerats av Gösta Åhlén och hans hustru, son till Johan Petter Åhlén. Storklockan bär inskriptionen: Dagens timmar ila – mitt i gärning bråd – hjärtat har sin vila – i en nyfödd nåd. (Anders Frostenson).^[6] I tornet hänger fyra kyrkklockor. Två är gjutna av Johan Beckman år 1882 och två av Gerhard Meyer år 1751. De väger 4 200, 2 200, 1 200 och 700 kg.

Nuvarande tornur drivs elektriskt och installerades av Westerstrand & Söner i samband med restaureringen på 1960-talet. Det gamla urverket står kvar och hade tillverkats av välkända Linderoths urfabrik vid Drottninggatan 28.

Gravar

På Klara kyrkogård, som omger Klara kyrka, återfinns gravarna för C. M. Bellman, Anna Maria Lenngren, Carl Gustaf af Leopold, Gustaf Åkerhielm och Anna Christina Warg (Cajsa Varg). Inuti kyrkan finns dessutom ett flertal epitafier. Kyrkogården är inhägnad med ett järnstaket.

Referenser

Noter

^ Wrede, Agneta i Wilhelmina Stålberg, Anteckningar om svenska qvinnor (1864)
^ Carlsson, Sten L (1973). Sveriges kyrkorglar. Lund: Håkan Ohlsson. sid. 329. Libris 7604068. ISBN 91-7114-046-8
^ Kerstin Doyle (1 september 2009). ”S:ta Clara kyrkas vänner tog över verksamheten” (på svenska). Dagen. http://www.dagen.se/s-ta-clara-kyrkas-vanner-tog-over-verksamheten-1.175155. Läst 1 november 2009.
^ Marika Ireblad (21 december 2015). ”Julens gudstjänster sänds från samhällets bakgård”. Vi på TV. https://vipatv.svt.se/204/nyheter/arkiv-for-nyheter/2015-12-21-julens-gudstjanster-sands-fran-samhallets-bakgard.html. Läst 12 december 2016.
^ Lindorm, Erik (1979). Gustaf V och hans tid: en bokfilm. 1928-1938. Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 251. Libris 190149. ISBN 91-46-13379-8
^ Klockspelet i S:ta Clara kyrka.

Källor

Beskrivningen av kyrkobyggnaden baseras i huvudsak på Riksantikvarieämbetets kyrkobeskrivning (1996-11-29) av A. Hållén.
SvK (27)–1927
SvK (23)–1927]
Roland Odlander, Santa Klara kyrka,1966
Göran Åstrand, Här vilar berömda svenskar, 1999
Eriksson, Monica (1991). ”"At Sanct Cathrina och ther af förlorat hatten": om kyrkor som brunnit i Stockholm”. Stadsvandringar (Stockholm : Stockholms stadsmuseum, 1976-) 1991 (14),: sid. 9-19 : ill.. ISSN 0349-1870. ISSN 0349-1870 ISSN 0349-1870. http://www.stockholmskallan.se/index.php?sokning=1&action=visaPost&countPlace=0&mediaId=9849. Libris 8410553
Sankta Clara kyrkas webbplats, där även föreningen S:ta Clara kyrkas vänner presenterar sin verksamhet.

Vidare läsning

Staf, Nils; Brandel, Sven (1927). S. Klara kyrka. 1, Församlingshistoria. Sveriges kyrkor, 99-0108065-7 Sveriges kyrkor ; 23. Stockholm ; 6:1. Stockholm: Svenska bokhandelscentralen. Libris 19512945. http://kulturarvsdata.se/raa/samla/html/6868
Staf, Nils; Brandel, Sven (1927). S. Klara kyrka. 2, Byggnadshistoria och inventarier. Sveriges kyrkor, 99-0108065-7 Sveriges kyrkor ; 27. Stockholm ; 6:2. Stockholm: Svenska bokhandelscentralen. Libris 19512946. http://kulturarvsdata.se/raa/samla/html/6872

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Klara kyrka.
Bilder & media
Stockholmskällan har media som rör Klara kyrka
Officiell hemsida, klarakyrka.se

[1] Wrede, Agneta i Wilhelmina Stålberg, Anteckningar om svenska qvinnor (1864)

[2] Carlsson, Sten L (1973). Sveriges kyrkorglar. Lund: Håkan Ohlsson. sid. 329. Libris 7604068. ISBN 91-7114-046-8

[3] Kerstin Doyle (1 september 2009). ”S:ta Clara kyrkas vänner tog över verksamheten” (på svenska). Dagen. http://www.dagen.se/s-ta-clara-kyrkas-vanner-tog-over-verksamheten-1.175155. Läst 1 november 2009.

[4] Marika Ireblad (21 december 2015). ”Julens gudstjänster sänds från samhällets bakgård”. Vi på TV. https://vipatv.svt.se/204/nyheter/arkiv-for-nyheter/2015-12-21-julens-gudstjanster-sands-fran-samhallets-bakgard.html. Läst 12 december 2016.

[5] Lindorm, Erik (1979). Gustaf V och hans tid: en bokfilm. 1928-1938. Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 251. Libris 190149. ISBN 91-46-13379-8

[6] Klockspelet i S:ta Clara kyrka.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]