Klarakvarteren

Klara
Stadsdel
Klarakvarteren februari 2013.
Klarakvarteren februari 2013.
Land Sverige
Kommun Stockholms kommun
Stad (tätort) Stockholm
Stadsdel Norrmalm
Koordinater 59°19′47″N 18°3′47″Ö / 59.32972°N 18.06306°Ö / 59.32972; 18.06306
Folkmängd 1 712 (2009)[1]
Statistikkod 10102

Klarakvarteren eller Klara är en äldre beteckning på den del av stadsdelen Norrmalm i centrala Stockholm som tidigare utgjorde Klara församling. Klara används alltmer sällan i folkmun. Uttryck som Stockholms city och stadskärnan har tagit över. Namnet avser idag i regel snarare nedre Norrmalm, som hade växt fram efter Klarabranden 1751, innan den omfattande modernisering som Norrmalmsregleringen innebar. Klarakvarteren förknippas även med de så kallade Klarabohemerna.

Avgränsning

En vanlig avgränsning för Klarakvarteren är Vasagatan, Klarabergsgatan, Drottninggatan och Fredsgatan.[2] Fram till och med 1988 existerade Klara församling som omfattade ett större område begränsat av Norrström, Gustav Adolfs torg, Malmtorgsgatan, Brunkebergstorg, Malmskillnadsgatan, Hamngatan, Regeringsgatan, Kungsgatan, Malmskillnadsgatan, Tunnelgatan, Olof Palmes gata och Klara sjö[3]

Bebyggelse

Nedre Norrmalm på våren 1967, vy mot öst. I bildens mitt syns Klarabergsgatan och Klara kyrka. I övre vänstra hörnet står de fem Hötorgsskraporna färdiga. Till höger är Klaras gamla kvarter bortrivna och byggnadsarbetena för Klaratunneln och Tegelbacken har påbörjats.

Fram till 1960-talet låg de flesta av Stockholms dagstidningar i Klara. En anledning var närheten till järnvägen som var en viktig distributionskanal. Större delen av tidningskvarteren revs i samband med Norrmalmsregleringen.

Äldre bevarade byggnader (urval)

Historiska byggnader och lokaler som revs (urval)

Se även: [[::Kategori:Ej längre existerande byggnader på Norrmalm|
Kategori:Ej längre existerande byggnader på Norrmalm]]

Tidningskvarteren

DN:s gamla tidningshus i Klarakvarteren 1964.

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor[död länk]
  2. ^ Harlén (1998), s. 224
  3. ^ Harlén (1998), s. 221

Tryckta källor

Vidare läsning (i urval)

Externa länkar