Klas Kärre
| Klas Kärre | |
| Född | 12 januari 1954 (70 år) Strasbourg[1] |
|---|---|
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Karolinska Institutet, filosofie doktor, [2]  |
| Sysselsättning | Immunolog |
| Befattning | |
| Professor (1993–) | |
| Arbetsgivare | Karolinska Institutet[3] Karolinska Institutet (1981–) |
| Släktingar | Malin Kärre (syskon) |
| Utmärkelser | |
| Göran Gustafssonpriset i molekylär biologi (1994) William B. Coley Award (1998)[4] Novartis Prize för grundläggande immunologi (2001)[5] Tyska Immunolog-priset (2004) Hans Majestät Konungens medalj (2019)[6] | |
| Redigera Wikidata | |
Klas Kärre, född 12 januari 1954 i Strasbourg, är en svensk professor i molekylär immunologi vid Karolinska Institutet.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Kärre, som är uppväxt bland annat i Paris, avlade läkarexamen vid Karolinska Institutet, men påbörjade aldrig AT-tjänstgöring för att bli legitimerad utan började istället forska direkt efter studierna 1975. Han disputerade 1981 vid Karolinska Institutet med en studie om interaktionen mellan NK-celler från möss, med T-celler och T-cellslymfom-celler.[7] Kärre upptäckte i mitten av 1980-talet en av mekanismerna för hur immunförsvarscellerna, NK-celler, identifierar sina målceller och dödar dem. Upptäckten går ut på att NK-cellerna hämmas av transplantationsantigen, MHC Klass I, vilket hindrar NK-celler från att döda kroppsegna celler. När MHC Klass I avlägsnas från målcellerna så dödar NK-cellerna dem. Klas Kärre gav fenomenet namnet "the missing self hypothesis" och forskningsrapporten från 1990 baserad på upptäckten har (2021) citerats ungefär 3000 gånger.[8]
Kärre utnämndes till professor vid Karolinska Institutet 1993. Han blev 2006 ledamot av Karolinska Institutets Nobelkommitté och 2009 ordförande för densamma, för att sedan kliva tillbaka och återigen vara aktiv främst som ledamot.[9][10] Kärre tog 2013 över uppdraget som ordförande för Cancerfondens forskningsnämnd med ett femårigt mandat efter Bengt Westermark.[11] Han är också verksam inom Wenner-Gren stiftelserna i olika funktioner, bland annat i dess vetenskapliga råd.[12]
Klas Kärre träffade sin fru under gymnasiet. Tillsammans har de tre barn.[10] Han är även bror till den svenska diplomaten Malin Kärre.
Opinion[redigera | redigera wikitext]
Kärre har upprepade gånger beklagat Sveriges sjunkande forskningsranking i Vetenskapsrådets internationella jämförelse. Dels 2015 när Sverige sjunkit till femtonde land internationellt inom cancerforskning,[13] och dels 2018 när Sverige dalat ytterligare till sextonde plats. Han uttryckte 2018 sina misstankar om att det delvis berodde på ett försämrat forskningsklimat, samt bristande integrering av vård och forskning. Han kritiserade också den bristfälliga digitaliseringen av sjukvården i Sverige.[14] Han uttryckte i Dagens medicin 2019 och i Läkartidningen 2020 återigen oro för att Sverige tappat mark forskningsmässigt och efterlyste ökade resurser och förbättrad samverkan kring forskningen.[15][16]
Kärre deltog i augusti 2020 i en skrivelse författad av forskare från hela Europa som stöddes av cancerorganisationer i femton europeiska länder. Skrivelsens syfte var att rekommendera olika strategier gällande forskning och behandling till EU:s satsning Cancer Mission. Målsättningen för rekommendationerna var att få upp den totala 10-årsöverlevnaden för personer diagnosticerade med cancer till 75 %. I samband med att artikeln släpptes uttryckte Kärre att det "...går mycket kunskap till spillo på grund av bristande samarbete."[17]
Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
- 1994 - Göran Gustafssonpriset i molekylär biologi[18]
- 2000 - Anders Jahres pris - huvudpriset för "hans banbrytande forskning kring immunförsvaret mot [cancer]."[19]
- 2009 - Invald i Kungliga Vetenskapsakademien med nummer 1593, i klassen för medicinska vetenskaper.[20]
- 2019 - H. M. Konungens medalj i guld av 12:e storleken för "betydande insatser inom medicinsk forskning."[21]
- 2019 - Hilda och Alfred Erikssons pris för "viktiga bidrag till basal och tillämpad immunologi med inriktning mot tumör-, transplantations- och infektionsimmunologi”.[22]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 20 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ läst: 26 mars 2019.[källa från Wikidata]
- ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.cancerresearch.org .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.novartisimmunologyprizes.com , läst: 29 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.kungahuset.se .[källa från Wikidata]
- ^ Kärre, Klas (1981) (på engelska). On the immunobiology of natural killer cells: studies of murine NK-cells and their interactions with T-cells and T-lymphomas. Stockholm. Libris 286934
- ^ Ljunggren, Hans-Gustaf; Kärre, Klas (1990-01-01). ”In search of the ‘missing self’: MHC molecules and NK cell recognition” (på engelska). Immunology Today 11: sid. 237–244. doi:. ISSN 0167-5699. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/016756999090097S. Läst 6 januari 2021.
- ^ Kungl. Vetenskapsakademien: Fem framstående forskare invalda i akademien Arkiverad 17 februari 2010 hämtat från the Wayback Machine., pressmeddelande 16 december 2009
- ^ [a b] ”Välkommen, Klas Kärre!”. Rädda Livet (Cancerfonden) (2). 2013.
- ^ ”770 miljoner kronor till svensk cancerforskning - Onkologi i Sverige”. 13 november 2019. Arkiverad från originalet den 8 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210108100413/http://www.onkologiisverige.se/770-miljoner-kronor-till-svensk-cancerforskning/. Läst 5 januari 2021.
- ^ ”Wenner-Gren Stiftelserna”. https://www.swgc.org/stiftelserna.aspx. Läst 6 januari 2021.
- ^ ”Dags för politiska beslut för att bromsa ökningen av cancer”. www.life-time.se. https://www.life-time.se/vardkvalitet/dags-for-politiska-beslut-for-att-bromsa-okningen-av-cancer/. Läst 5 januari 2021.
- ^ ”Sverige faller i forskningsrankning - Onkologi i Sverige”. 12 mars 2018. Arkiverad från originalet den 8 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210108095540/http://www.onkologiisverige.se/sverige-faller-i-forskningsrankning/. Läst 5 januari 2021.
- ^ ””Den kliniska forskningen i sjukvården behöver öka””. www.dagensmedicin.se. https://www.dagensmedicin.se/opinion/debatt/den-kliniska-forskningen-i-sjukvarden-behover-oka/. Läst 6 januari 2021.
- ^ ”Gör forskningen till en del av framtidens krisberedskap”. Läkartidningen. 19 maj 2020. https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2020/05/gor-forskningen-till-en-del-av-framtidens-krisberedskap/. Läst 6 januari 2021.
- ^ ”Europeiska forskare presenterar gemensam plan för arbetet mot cancer - Onkologi i Sverige”. 4 augusti 2020. http://www.onkologiisverige.se/gemensam-plan-for-arbetet-mot-cancer/. Läst 5 januari 2021.
- ^ ”Klas Kärre - Karolinska institutet”. Kungliga vetenskapsakademin. Arkiverad från originalet den 8 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210108164539/https://www.kva.se/sv/priser/pristagare/klas-karre-2. Läst 6 januari 2020.
- ^ ”Tidligere vinnere av Anders Jahres medisinske priser - Universitetet i Oslo” (på norska). www.uio.no. https://www.uio.no/om/tall-og-fakta/uio-priser/jahreprisen/prisvinnere/index.html. Läst 6 januari 2021.
- ^ ”Klas Kärre”. Kungliga vetenskapsakademin. https://www.kva.se/sv/om-oss/ledamoter/klas-karre. Läst 6 januari 2021.
- ^ ”Medaljförläningar 6 juni 2019 - Sveriges Kungahus”. www.kungahuset.se. Arkiverad från originalet den 31 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190731201506/https://www.kungahuset.se/monarkinhovstaterna/ordnarochmedaljer/aktuellt/aktuelltkmo/medaljforlaningar6juni2019.5.2cf3d1716b924e7fdea0d.html. Läst 31 juli 2019.
- ^ ”Vetenskapsakademien belönar forskning om immunologi och astrofysik”. https://www.kva.se/sv/nyheter/vetenskapsakademien-belonar-forskning-om-immunologi-och-astrofysik. Läst 6 januari 2021.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Podcastintervju med Klas Kärre på Youtube
- Panelsamtal i Sveriges radio med Klas Kärre och två andra forskare om Covid-19
|