Balett
- Den här artikeln handlar om balett som dansform. För andra betydelser, se Balett (olika betydelser).
Balett (av italienska balletto, diminutiv av ballo, alltså ’liten dans’) är en dansform uppbyggd på formaliserade positioner och rörelser som är mycket krävande i fråga om styrka och vighet. I den historiska baletten finns ursprunget till mycket av dagens västerländska sceniska dans.
Innehåll |
Historia [redigera]
Balettens rötter finns i blandunderhållning vid de stora europeiska renässanshoven under 1400- och 1500-talen, men Ludvig XIV:s grundande av en statlig dansakademi 1661 räknas som början till en verklig formalisering av baletten. Detta är också anledningen till att balettens språk är franska. Den första baletten anses vara Balthasar de Beaujoyeulx Ballet Comique de la Reyne som uruppfördes 1581. Jean-Georges Noverre var mannen som grundade den klassiska baletten och dess grundpositioner.
Idag koreograferas inte särskilt många originalverk för ren klassisk balett, förmodligen eftersom dess strama och hållna uttryck anses svårt att utveckla vidare, och för att den klassiska baletten i det allmänna medvetandet är förknippad med styrkedemonstrationer och prakt snarare än ett lättillgängligt konstnärligt uttryck. Klassisk balett har ändå en självskriven plats i dansundervisning för att träna hållning, styrka, vighet som dansaren har nytta av även i andra sceniska dansformer, såsom modern dans eller jazzdans.
Balettskolor [redigera]
Under balettens historiska utveckling har det bildats olika skolor som använder olika metoder för balettutbildning. De mest kända skolorna och metoderna är:
- Amerikansk balett
- Dansk balett
- Engelsk balett
- Fransk balett
- Italiensk balett
- Rysk balett
Olika typer av balett [redigera]
Kända baletter [redigera]
- Svansjön
- Törnrosa
- Askungen
- Giselle
- Nötknäpparen
- Sylfiden
- La fille mal garde
- La Bayadère
- Don Quixotte
- Le Corsair
- Flammes de Paris
- Coppelia
Kända balettdansare [redigera]
- Anneli Alhanko
- Per Artur Segerström
- Hans Nilson
- Johanna Björnsson
- Marie Lindquist
- Jan-Erik Wikström
- Fanny Cerrito
- Fanny Elssler
- Carlotta Grisi
- Emma Livry
- Rudolf Nurejev
- Anna Pavlova
- Maja Plisetskaja
- Marie Taglioni
- Tamara Toumanova
- Michail Barysjnikov
- Johan Renvall
- Gelsey Kirkland
Kända balettrupper [redigera]
- Ballets Russes
- Bolsjojbaletten
- Cullbergbaletten
- GöteborgsOperans balett
- Kungliga Baletten
- Mariinskijbaletten
- Royal Ballet
Se även [redigera]
Vidare läsning [redigera]
- Den gustavianska baletten : Dansmuseet, Stockholm 27 mars-14 juni 1992. Dansmusei skrifter, 0349-862X ; 27. Stockholm: Dansmuseet. 1992. Libris 1325479
- Häger, Bengt (1989). Ballets suédois. Stockholm: Streiffert. Libris 7672402. ISBN 91-7886-011-3
- Kungliga teaterns balett : The Royal Swedish Ballet. Stockholm: Kungl. teatern. 1989. Libris 848865
- Operan 200 år : jubelboken. Stockholm: Prisma. 1973. Libris 7406307. ISBN 91-518-0648-7
- Rasch, Ellen (1994). Tår och skratt. Stockholm: Norstedt. Libris 7156746. ISBN 91-1-949192-1
- Ring, Iskra; Rompanen, Helena (2003). Den röda tråden : metod och konsekvens i undervisning av klassisk balett. Stockholm: Danshögsk.. Libris 9153193. ISBN 91-88938-11-5
- Roempke, Gunilla (1994). Vristens makt : dansös i mätressernas tidevarv. Stockholm: Fischer. Libris 7596488. ISBN 91-7054-734-3
- Rosen, Elsa Marianne von (2000). Inte bara en dans på rosor. Stockholm: Bonnier. Libris 7150451. ISBN 91-0-057360-4
- Sjögren, Margareta (1988). Skandinavisk balett. Stockholm: Bonnier. Libris 7247098. ISBN 91-34-50927-5
- Svedin, Lulli (1978). Den klassiska balettens byggstenar. Stockholm: Rabén & Sjögren. Libris 8349054. ISBN 91-29-52355-9
- Svenska baletten i Paris 1920-1925: [Ballets suédois] : Dansmuseet 3 mars-20 augusti 1995. Dansmusei skrifter, 0349-862X ; 31. Stockholm: Dansmuseet. 1995. Libris 7450449. ISBN 91-630-3183-3
- Teater i revolution : det ryska avantgardet på scen 1913-1930. Dansmusei skrifter, 0349-862X ; 30. Stockholm: Dansmuseet. 1993. Libris 7449707. ISBN 91-630-2166-8