Knäppcistikola
| Knäppcistikola Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
.jpg) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Cistikolor Cisticolidae |
| Släkte | Cisticola |
| Art | Knäppcistikola C. ayresii |
| Vetenskapligt namn | |
| § Cisticola ayresii | |
| Auktor | Hartlaub, 1863 |
| Synonymer | |
| Klatschgrässångare | |
Knäppcistikola[2] (Cisticola ayresii) är en fågel i familjen cistikolor inom ordningen tättingar.[3] Den förekommer i gräs- och våtmarker i centrala och södra Afrika.
Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]
Knäppcistikolan är en mycket liten och streckad brun cistikola med kort stjärt, dock längre utanför häckningstid. Den är mycket lik andra små och kortsjärtade cistikolor, framför allt i vinterdräkt, men skiljer sig på sången som utförs i spelflykt: visslade toner uppblandade med ett knäppande ljud från vingarna (därav namnet).
Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]
Knäppcistikola förekommer i delar av centrala och södra Afrika. Den delas in i två grupper med sex underarter med följande utbredning:[3]
- Cisticola ayresii gabun – Gabon till Kongo-Brazzaville och nordvästra Kongo-Kinshasa
- ayresii-gruppen
- Cisticola ayresii imatong – sydöstra Sydsudan (Imatong Mountains)
- Cisticola ayresii entebbe – ostligaste Kongo-Kinshasa till Rwanda, Uganda, nordvästra Tanzania och västra Kenya
- Cisticola ayresii itombwensis – bergstrakter nordost om Tanganyikasjön
- Cisticola ayresii mauensis – höglänta områden i Kenya
- Cisticola ayresii ayresii – södra Tanzania till sydöstra Kongo-Kinshasa, östra Zambia, Moçambique och Sydafrika
Familjetillhörighet[redigera | redigera wikitext]
Cistikolorna behandlades tidigare som en del av den stora familjen sångare (Sylviidae). Genetiska studier har dock visat att sångarna inte är varandras närmaste släktingar. Istället är de en del av en klad som även omfattar timalior, lärkor, bulbyler, stjärtmesar och svalor.[4] Idag delas därför Sylviidae upp i ett antal familjer, däribland Cisticolidae.
Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]
Knäppcistikola hittas i gräs- och våtmarker. Vanligen syns den endast under spelflykten.
Status och hot[redigera | redigera wikitext]
Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]
Namn[redigera | redigera wikitext]
Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Thomas Ayres (1828-1913), engelsk naturforskare, bryggare, jägare och samlare av specimen bosatt i Sydafrika 1850-1913.[5]
BIldgalleri[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] Birdlife International 2012 Cisticola ayresii Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
- ^ ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – september 2022”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 29 september 2022.
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
- ^ Fregin, S., M. Haase, P. Alström, and U. Olsson (2012), New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers, BMC Evol. Biol. 12:157.
- ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör knäppcistikola.
Wikispecies har information om Cisticola ayresii.- Läten på xeno-canto.org
|