Klingonska

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Klingonska (på klingonska tlhIngan Hol och på engelska Klingon, Klingonese eller the Klingon Language) är ett konstgjort språk, konstruerat av Dr. Marc Okrand för den tredje Star Trekfilmen, Star Trek III (1984). Språket talas i filmen av den utomjordiska krigarrasen klingonerna (därav språkets namn).

1998 räknade man med att klingonska talades av över tusen personer i 30 länder och entusiasterna brukar tala om "Galaxens snabbast växande språk".

Det klingonska språket har ISO 639-koden tlh.[1]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Klingonska var från början tänkt att vara ett slags rekvisitaspråk, men Marc Okrand konstruerade ett ändamålsenligt språk med runt 1000 ord. Efter filmen beslöt man att ge ut The Klingon Dictonary (1985) som en del av Star Trekmemoribilian.

1991 bildades Klingonska Språkinstitutet (The Klingon Language Institute, eller KLI), ursprungligen som ett hobbyprojekt av en då arbetslös Lawrence Schoen. Intresset visade sig dock större än vad som ursprungligen anats, och idag är KLI en förening med över tusen medlemmar.

Okrand är fortfarande aktiv i språkets utveckling och tusentals personer har studerat klingonska i någon mån, men man räknar bara med att 20 till 30 personer talar det utomjordiska språket flytande. I dag är språket mer utvecklat än det var 1984 och går att använda som i princip vilket annat språk som helst. Det saknas visserligen ordförråd för många utpräglat nutida jordiska saker, men även dessa går att tala om genom att beskriva föremålet i stället för att använda egennamn.

Paramount Pictures har copyright till the Klingon Dictonary och andra kanoniska beskrivningar av språket och hävdar äganderätt till språket. The Klingon Language Institute har en licens att använda språket. Många menar att det inte går att hävda äganderätt till ett språk, men frågan har än så länge inte prövats juridiskt.[2]

Beskrivning av språket[redigera | redigera wikitext]

Klingonska är ett språk som talas med kraft och man slösar inte tid på småprat. Man uttalar sitt ärende och sen är man tyst. Hälsningsfraser existerar inte.

Språket är medvetet skapat för att låta utomjordiskt. Sålunda innehåller det ljudkombinationer som inte existerar tillsammans i något jordiskt språk. Vissa regler för mänskliga språk bryts också, till exempel innehåller ofta språk som har ett ljud för v också ljudet f. Men inte klingonska som saknar f-ljud. Ljuden d och t följs vanligen åt. Antingen uttalas båda dentalt eller retroflext. I klingonska är d retroflext och t dentalt i sina standardformer. Ordföljden i klingonska är objektverbsubjekt (till exempel mat äter hunden där hunden är subjekt) vilket är ganska ovanligt; bara cirka en procent av alla mänskliga språk har denna ordföljd, som är bakvänd mot den vanligaste ordföljden som återfinns i bland annat svenska och engelska (hunden äter mat).

Med klingonska menar man oftast tlhIngan Hol, det vill säga det språk som Okrand skapade, men det finns ett annat klingonskt språk som författaren John M. Ford skapade för en Star Trek-roman som oftast refereras till som klingonaase.

Grammatik[redigera | redigera wikitext]

Klingonskan är ett agglutinerande OVS-språk (Objekt-Verb-Subjekt) som innehåller prefix och suffix.

Fonologi[redigera | redigera wikitext]

Bokstav IFA Ljud Bokstav IFA Ljud
a /ɑ/ som far o /o/ som å
b /b/ som bar p /pʰ/ som i pass
ch /ʧ/ som i engelskans chess q /q/ ungefär som "k" men med tungan förflyttad längre bak
D /ɖ/ (/ɳ/) som ord i rikssvenska; även som hörn förekommer Q /q͡χ/ som q + H
e /ɛ/ som i häst r /r/ (/ɾ/, /ɹ/) som i röd; spanska rojo, engelska red
gh /ɣ/ tonad variant av /x/ S /ʂ/ som fors
H /x/ som tyskans Bach t //tʰ/ som i tal
I /ɪ/ som i sitta tlh /t͡ɬ/ som t + tonlöst l
j /ʤ/ som engelska jump u /u/ som bok
l /l/ som i land v /v/ som i valv
m /m/ som i musik w /w/ som i engelskans walker
n /n/ som nos y /j/ som ja
ng /ŋ/ som i stänga. Skall uttalas utan g-ljud. ' /ʔ/ som första ljudet i ord som börjar på vokal, till exempel Erik ['ʔeːrik]

Substantiv[redigera | redigera wikitext]

Substantiven på klingonska följs av suffix.

Augmentiv/diminutiv[redigera | redigera wikitext]

En del ord kan få andra betydelser om man lägger till följande suffix.

  • juH hem (Grundform)
  • Suffixet -'a' förstorar substantivet:
    • juH'a' herrgård
  • Suffixet -Hom förminskar substantivet:
    • juHHom stuga

Plural[redigera | redigera wikitext]

Varelser som talar ett språk får ändelsen pu' i plural:

  • tera'nganpu' jordbor
  • vulqanganpu' vulkaner
  • verenganpu' ferengier
  • juppu' vänner

Kroppsdelar får ändelsen Du' i plural:

  • Ho'Du' tänder
  • ghopDu' händer
  • nItlhDu' fingrar

Alla andra substantiv får ändelsen -mey i plural:

  • Sajmey husdjur
  • navmey papper
  • mu'mey ord

Genitiv[redigera | redigera wikitext]

Suffix på substantiv markerar genitiv (i de fall två suffix angivits nedan används det första för saker som har kapacitet till språk):

Possessiva pronomen
Suffix Betydelse
-wI'/-wIj min
-lI'/-lIj din
-Daj hans/hennes/dess
-ma'/-maj vår
-ra'/-raj er
-chaj deras

Verb[redigera | redigera wikitext]

  • muS "att hata"

Subjekts- och objektsprefix[redigera | redigera wikitext]

Verb föregås av ett prefix som indikerar både subjekt och objekt enligt person och (för första person) numerus:

Personliga pronomen
Prefix Subjekt Objekt
jI- jag -
bI- du/ni -
ma- vi -
qa- jag dig/er
cho- du/ni mig
vI- jag honom/henne/den/det
Da- du/ni honom/henne/den/det
mu- han/hon/den/det mig
Du- han/hon/den/det dig
  • jImuS: "jag hatar"
  • chomuS: "du hatar mig"

Suffix[redigera | redigera wikitext]

  • -be' gör verbet negativt: muSbe' "hatar inte".
  • -Ha' ger verbet motsatt betydelse: mumuSHa' "han/hon/det gillar mig".

Skriftspråk[redigera | redigera wikitext]

KLI:s pIqaD

Klingonska skrivs i praktiken oftast med latinska alfabetet, varvid versaler och gemener används för olika tecken, de är inte varianter av samma tecken som i de flesta språk. Det finns även ett unikt helt annorlunda alfabet, som baseras på vad som förekom i TV-serien. I The Klingon Dictionary nämns klingonernas skriftspråk som pIqaD, men ingen närmare beskrivning ges.

Många klingonister använder emellertid den pIqaD som The Klingon Language Institute har anammat och som har sitt ursprung i de tecken som används i TV-serien. Språkets skapare Marc Okrand har också accepterat denna pIqaD.[3]

Kanon[redigera | redigera wikitext]

Kanon är ett viktigt koncept för klingonskan. Endast ord och grammatik som härrör från Marc Okrand anses vara riktigt kanonisk klingonska. The Klingon Language Institute har listat alla källor till språket som anses kanoniska.[4] Bland klingonisterna är det en tvistefråga i vilken grad neologismer och slang får användas i talad och skriven klingonska.[3]

Böcker[redigera | redigera wikitext]

Tre böcker har getts ut helt på klingonska av the Klingon Language Institute: Hamlet, Gilgamesheposet och Mycket väsen för ingenting. Det stora översättningsprojektet är för övrigt Bibeln.

Grundverket The Klingon Dictionary finns översatt till tyska, brasiliansk portugisiska och italienska. Om de olika översättningarna kan sägas att den tyska (Das offizielle Wörterbuch Klingonisch/Deutsch Deutsch/Klingonisch) är fullständigt horribel och innehåller talrika faktafel och felaktiga översättningar. Medan den italienska översättningen lär ska vara den bästa till dags dato, utförd av någon/några med Star Trek som passion, och med viss hjälp från Marc Okrand själv.

Böcker och annat utgivet material av intresse[redigera | redigera wikitext]

Marc Okrand, The Klingon Dictionary (förkortat TKD), Simon & Schuster 1985
Denna bok bektraktas som ett standardverk och är den första du bör skaffa dig om du ämnar studera klingonska. Den kom i en andra expanderad upplaga 1992 (nytt vitt omslag istället för det äldre blå, allt nytt material är tillagt i slutet på boken i form av ett addendum och en extra ordlista, då man ville spara in på kostnaden genom att återanvända tryckplåtarna från 1:a upplagan). ISBN 0-671-74559-X (2:a upplagan).
Marc Okrand, The Klingon Way (förkortat TKW), Simon & Schuster 1996
Detta är en bok med klingonska talesätt och kommentarer därtill. Den ger en lite djupare inblink i klingonskt tankesätt och kultur. Men är inte särskilt nödvändig för dina klingonskastudier om du inte är kompletist. Den är dessutom numera ur tryck. ISBN 0-671-53755-5
Mark Okrand, Klingon for the Galactic Traveller (förkortat KGT), Simon & Schuster 1997
Innehåller information om specifika ämnen, såsom vapenterminologi och kulinarisk terminologi, samt kapitel med ytterligare info om vanliga uttalsproblem, dialekter, och så vidare ISBN 0-671-00995-8
Marc Okrand & Michael Dorn Conversational Klingon (förkortat CK), Simon & Schuster Audio 1992
En introduktion till språket på kassett. Kassett ISBN 0-671-85316-3
Marc Okrand, Barry Levine & Michael Dorn Power Klingon (förkortat PK), Simon & Schuster Audio 1993
En fortsättning på Conversational Klingon. Kassett ISBN 0-671-85319-8, CD ISBN 0-671-85667-7

Källhänvisning[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ISO 639-3
  2. ^ Ernest Miller (2004). ”Klingon is Copyrighted”. The Importance of.... http://importance.corante.com/archives/002300.html. 
  3. ^ [a b] Yens Wahlgren (2004), Klingon as Linguistic Capital
  4. ^ KLI Wiki, Canon sources

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]