Klintehamn

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 57°23′12″N 18°12′10″Ö / 57.38667°N 18.20278°Ö / 57.38667; 18.20278
Klintehamn
Tätort
Land  Sverige
Landskap Gotland
Län Gotlands län
Kommun Gotlands kommun
Koordinater 57°23′12″N 18°12′10″Ö / 57.38667°N 18.20278°Ö / 57.38667; 18.20278
Area 212,09 hektar (2010-12-31)[1]
Folkmängd 1 363 (2010-12-31)[1]
Befolkningstäthet 6,43 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 623 76
Riktnummer 0498
Tätortskod 2520
Klintehamns läge i Gotlands län.
Red pog.svg
Klintehamns läge i Gotlands län.
Tätorten Klintehamns avgränsning 1990.

Klintehamn är en tätort i Gotlands kommun i Gotlands län, belägen drygt tre mil söder om centralorten Visby.

Klintehamn ligger väster om kyrkbyn i Klinte socken, Klinte, där Klinte kyrka ligger. Klintehamn har service som vårdcentral, tandläkare, två livsmedelsaffärer, beklädnadsaffär, skoaffär, färghandel, glasmästeri, bensinstation, bilverkstäder, restauranger och gatukök. I Klintehamn ligger också ett av Gotlands största byggvaruhus.

Klintehamn var tidigare ett stationssamhälleKlintehamn-Roma Järnväg och Sydvästra Gotlands Järnväg (Klintehamn-Hablingbo).

Någon kilometer utanför hamnen ligger sedan 1983 vraket av M/S Benguela. Vraket har långsamt sjunkit ner i sanden och syns numera endast vid extremt lågvatten.[2]

Industri[redigera | redigera wikitext]

Klintehamn har en hamn som i dag fungerar som utlastningshamn främst för timmer och flis. Under 2012 och framåt kommer hamnen att byggas ut för godstrafik, som kommer att flyttas från Visby hamn till Klintehamn[källa behövs]. I hamnen finns ortens största industri, Lantmännens foderfabrik, där djurfoder i pelletsform produceras. I Klintehamn finns också livsmedelsindustri. Foodmark gör här bland annat potatissallad. En betydande industri för hela Gotlands skogsägare är AB Gotlandsflis sågverk i Klintehamn. Det finns även betydande produktion av bränslepellets för uppvärmning av bostäder. Klintebys gård är ett av Gotlands största lantbruk med stor svinproduktion och spannmålsodling. Här föds också upp korsningsponnyer som säljs i hela Europa.

Klintehamn har gamla anor som handels- och sjöfartssamhälle vars utveckling släkten Donner haft betydelse för. I Klintehamn fanns på 1800-talet skeppsvarv, kalkugnar, brännvinsbränneri och potatismjölsfabrik.[källa behövs] Det fanns också mejeri till mitten på 1980-talet, där man tillverkade den prisbelönta koggosten.

I Klintehamn tillverkas övningsrampen Skidcar. Denna ramp, som monteras på en vanlig personbil för simulerad övningskörning i halka, exporteras över hela Europa samt till USA.

Service[redigera | redigera wikitext]

I Klintehamn finns vårdcentral med tre läkare samt sjukgymnast och specialistsjuksköterska med utökad kompetens för vård av KOL-patienter, tandläkare, folkbibliotek och banker. Det finns även restaurang, gatukök och två bilverkstäder, två livsmedelsaffärer, skohandel, tre frisörsalonger (dam och herr), färghandel samt postombud.

Turism[redigera | redigera wikitext]

Klintehamn är en omtyckt semesterort med goda övernattningsmöjligheter. Från Klintehamn går båten till Stora Karlsö.

Ett mycket välbesökt utflyktsområde är det vackra Klinteberget med sin milsvida utsikt. I slutet på maj och en bit in i juni blommar på Klintebergets sluttning den sällsynta och fridlysta rödsysslan. I Sicklings myr växer den mycket sällsynta flugblomster.

Andra sevärdheter är Donnerska huset, där det kommunala biblioteket med sina unika väggmålningar finns, Klinte kyrka med sin unika dopfunt, Matshagar i maj månad med blommande vitsippor samt de stora myrarna Hoxelmyr och Stormyr med rikt fågelliv. Ett nyanlagt viltvatten vid Värsände har blivit ett populärt utflyktsmål.

Gotlands största marknad hålls i Klintehamn sista lördagen i september varje år, med försäljare från hela landet. Besökarna räknas i tiotusental.

Utanför Klintehamn ligger gravfältet Rannarveskeppen med bland annat sex skeppssättningar. Vid Sicklings finns också en ännu ej helt utgrävd skeppssättning som enligt forskare [vilka?] är mycket olik andra skeppssättningar i trakten.[källa behövs]

Idrott[redigera | redigera wikitext]

Klintehamn har haft ett rikt idrottsliv med föreningar som IK Tjelvar med friidrott som största verksamhet. Klubben har fostrat landslagsmän som 10 000 m-löparen Torgny Björkqvist, trestegshopparen Tor Broström och hinderlöparen Örjan Samuelsson. IK Tjelvar har också deltagit i allsvenska friidrottsserien med mycket goda resultat. I dag är IK Tjelvars verksamhet nästan obefintlig och även Klintehamns IK, som varit mycket livaktig, med fotboll som huvudsaklig verksamhet, börjar tappa medlemmar.

I Västergarn i Klintehamns närhet ligger Kronholmens golfbana, en seasidebana. Det finns även två tennisbanor med asfaltunderlag i Klintehamn samt Gotlands enda idrottshall med löparbana, stavhoppsgrop och längdhoppsgrop med sand. Såväl Götalandsmästerskap i friidrott som landskamp i volleyboll har hållits i Klintehallen.

I Klintehamns närhet ligger också Gotlands största ridhus vid Mulde. Hästintresset är stort i trakten och ridskola, vattenterapi för hästar samt flera uppfödare av både ponnyer, rid- och travhästar finns i trakten.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

I Klintehamn finns den kommunala grundskolan Klinteskolan F-9. 1998 startades ett friskolegymnasium, Donnergymnasiet, med ett flertal program. Donnergymnasiet Klintehamn köptes 2013 av Guteskolan och bytte då namn till Guteskolan Södra. Från och med höstterminen 2014 flyttar skolan all sin verksamhet till Visby.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Tvenne bussar och rälsbusståg vid Klintehamns station, 1947.

Den kommunala kollektivtrafiken har bussavgångar från och till Visby nästan varje timme under dagtid och har även trafik till näraliggande tätorten Hemse.

Periodvis har Klintehamn haft färjeförbindelse med Grankullavik och ByxelkrokÖland samt Oskarshamn, Västervik och Oxelösund. För närvarande är det dock endast båten till Stora Karlsö och Lilla Karlsö som bedriver passagerartrafik på Klintehamn under sommaren.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Klintehamn 1950–2010[3][4]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
941
1960
  
859
1965
  
1 059
1970
  
1 234
1975
  
1 343
1980
  
1 466
1990
  
1 533 207
1995
  
1 487 212
2000
  
1 431 213
2005
  
1 407 213
2010
  
1 363 212

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ ”Vraklag ska ses över”. SR Gotland. 10 mars 2005. http://www.sr.se/cgi-bin/gotland/nyheter/artikel.asp?artikel=573701. Läst 4 januari 2009. 
  3. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  4. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_3.pdf. Läst 1 februari 2014. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]