Klintehamn
| Klintehamn | |
| Tätort | |
| Land | |
|---|---|
| Landskap | Gotland |
| Län | Gotlands län |
| Kommun | Gotlands kommun |
| Koordinater | |
| Area | 212,09 hektar (2010-12-31) |
| Folkmängd | 1 363 (2010-12-31)[1] |
| Befolkningstäthet | 6,43 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Postnummer | 623 76 |
| Riktnummer | 0498 |
| Tätortskod | 2520 |
Klintehamn är en tätort i Gotlands kommun i Gotlands län drygt tre mil söder om Visby.
Klintehamn ligger väster om kyrkbyn i Klinte socken, Klinte där Klinte kyrka ligger. Klintehamn har service som vårdcentral, tandläkare, post, två livsmedelsaffärer, beklädnadsaffär, skoaffär, färghandel, glasmästeri, flera bensinstationer, bilverkstäder, restauranger och gatukök. I Klintehamn ligger också ett av Gotlands största byggvaruhus.
Klintehamn var tidigare ett stationssamhälle på Klintehamn-Roma Järnväg och Sydvästra Gotlands Järnväg (Klintehamn-Hablingbo).
Någon kilometer utanför hamnen ligger sedan 1983 vraket av M/S Benguela. Vraket har långsamt sjunkit ner i sanden och syns inte längre.[2][3]
Innehåll |
[redigera] Industri
Klintehamn har en hamn som i dag fungerar som utlastningshamn främst för timmer och flis. Under 2012 och framåt kommer hamnen att byggas ut för godstrafik,som kommer att flyttas från Visby hamn till Klintehamn[källa behövs]. I hamnen finns ortens största industri, Lantmännens foderfabrik där djurfoder i pelletsform produceras. I Klintehamn finns också livsmedelsindustri. Foodmark gör här bland annat potatissallad. En betydande industri för hela Gotlands skogsägare är AB Gotlandsflis sågverk i Klintehamn. Det finns även betydande produktion av bränslepellets för uppvärmning av bostäder. Klintebys gård är ett av Gotlands största lantbruk med stor svinproduktion och spannmålsodling. Här föds också upp korsningsponnyer som säljs i hela Europa.
Klintehamn har gamla anor som handels- och sjöfartssamhälle vars utveckling släkten Donner haft betydelse för. I Klintehamn fanns på 1800-talet skeppsvarv, kalkugnar, brännvinsbränneri och potatismjölsfabrik.[källa behövs] Det fanns också mejeri tills mitten på 1980-talet, där man tillverkade den prisbelönta koggosten.
I Klintehamn finns ett av Gotlands största lantbruk med omfattande svinproduktion, spannmålsodling samt betydande uppfödning av korsningsponnyer, som säljs över hela Europa. I Klintehamn tillverkas övningsrampen "skidcar". Denna ramp,som monteras på en vanlig personbil för simulerad övningskörning i halka, exporteras över hela Europa samt till USA.
[redigera] Service
I Klintehamn finns vårdcentral och tandläkare, post och bank. Det finns även flera bilverkstäder, två livsmedelsaffärer, skohandel, färghandel, behandlingshemmet Hassela Gotland AB samt postombud.
[redigera] Turism
Klintehamn är en omtyckt semesterort med övernattningsmöjligheter. På exempelvis Warvsholm finns pensionat, vandrarhem och rumsuthyrning. Från Klintehamn går båtwn till Stora Karlsö. Ett mycket välbesökt utflyktsområde är det vackra Klinteberget med sin milsvida utsikt. I slutet på maj och en bit in i juni blommar på Klintebergets sluttning den sällsynta och fridlysta rödsysslan.I Sicklings myr växer den mycket sällsynta orkiden flugblomster. Andra sevärdheter är Donnerska huset där det kommunala biblioteket med sina unika väggmålningar finns, Klinte kyrka med sin unika dopfunt, Matshagar i maj månad med blommande vitsippor, de helt unika skeppssättningarna vid Rannarve, de stora myrarna Hoxelmyr och Stormyr med rikt fågelliv. Ett nyanlagt viltvatten vid Värsände har blivit ett populärt utflyktsmål. Gotlands största marknad hålls i Klintehamn sista lördagen i september varje år med försäljare från hela landet och besökarna räknas in i tiotusental.
Utanför Klintehamn ligger gravfältet Rannarveskeppen med bland annat sex skeppssättningar. Vid Sicklings finns också en ännu ej helt utgrävd skeppssättning som enligt forskare [vilka?] är mycket olik andra skeppssättningar i trakten.[källa behövs]
[redigera] Idrott och utbildning
Klintehamn har haft ett rikt idrottsliv med föreningar som IK Tjelvar med friidrott som största verksamhet. Klubben har fostrat landslagsmän som 10 000 m-löparen Torgny Björkvist, trestegshopparen Tor Broström och hinderlöparen Örjan Samuelsson. IK Tjelvar har också deltagit i allsvenska friidrottsserien med mycket goda resultat. I dag är IK Tjelvars verksamhet nästan obefintlig och även Klintehamns IK, som varit mycket livfull med fotboll som huvudsaklig verksamhet, börjar tappa medlemmar.
I Västergarn i Klintehamns närhet ligger Kronholmens golfbana, en seasidebana. Det finns även två tennisbanor med grusunderlag i Klintehamn samt Gotlands enda idrottshall med löparbana, stavhoppsgrop och längdhoppsgrop med sand. Såväl Götalandsmästerskap i friidrott som landskamp i volleyboll har hållits i Klintehallen.
I Klintehamn finns det fristående Donnergymnasiet, dessutom kommunala grundskolan Klinteskolan och K-A Westerbergsskolan en grundskola som drivs av Hasselakollektivet.
[redigera] Kommunikationer
Periodvis har Klintehamn haft färjeförbindelse med Grankullavik och Byxelkrok på Öland samt Oskarshamn, Västervik och Oxelösund. För närvarande är det dock endast båten till Stora Karlsö och Lilla Karlsö som bedriver passagerartrafik på Klintehamn under sommaren. Den kommunala kollektivtrafiken har bussavgångar från och till Visby nästan varje timme under dagtid och även har trafik till näraliggande tätorten Hemse.
[redigera] Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Klintehamn 1960–2010[4] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 859 | |||
| 1965 | 1 059 | |||
| 1970 | 1 234 | |||
| 1975 | 1 343 | |||
| 1980 | 1 466 | |||
| 1990 | 1 533 | 207 | ||
| 1995 | 1 487 | 212 | ||
| 2000 | 1 431 | 213 | ||
| 2005 | 1 407 | 213 | ||
| 2010 | 1 363 | 212 | ||
[redigera] Se även
[redigera] Referenser
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/ProductTables____13001.aspx. Läst 16 juni 2011.
- ^ ”Vraklag ska ses över”. SR Gotland. 10 mars 2005. http://www.sr.se/cgi-bin/gotland/nyheter/artikel.asp?artikel=573701. Läst 4 januari 2009.
- ^ Svensson, Eleonor (2008-03-25), ”Så minns Ljung förlisningen”, Gotlands Allehanda, http://www.kb.se/bibliotek/centrala-avtal/databaserna/mediearkivet/
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
[redigera] Externa länkar
|
||||||||||