Klintehamn
| Klintehamn | |
| Tätort | |
| Land | |
|---|---|
| Landskap | Gotland |
| Län | Gotlands län |
| Kommun | Gotlands kommun |
| Koordinater | 57°23′12″N 18°12′10″Ö / 57.38667°N 18.20278°V |
| Area | 212,09 hektar (2010-12-31)[1] |
| Folkmängd | 1 363 (2010-12-31)[1] |
| Befolkningstäthet | 6,43 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Postnummer | 623 76 |
| Riktnummer | 0498 |
| Tätortskod | 2520 |
Klintehamn är en tätort i Gotlands kommun i Gotlands län, belägen drygt tre mil söder om centralorten Visby.
Klintehamn ligger väster om kyrkbyn i Klinte socken, Klinte, där Klinte kyrka ligger. Klintehamn har service som vårdcentral, tandläkare, två livsmedelsaffärer, beklädnadsaffär, skoaffär, färghandel, glasmästeri, bensinstation, bilverkstäder, restauranger och gatukök. I Klintehamn ligger också ett av Gotlands största byggvaruhus.
Klintehamn var tidigare ett stationssamhälle på Klintehamn-Roma Järnväg och Sydvästra Gotlands Järnväg (Klintehamn-Hablingbo).
Någon kilometer utanför hamnen ligger sedan 1983 vraket av M/S Benguela. Vraket har långsamt sjunkit ner i sanden och syns numera endast vid extremt lågvatten.[2]
Innehåll |
Industri [redigera]
Klintehamn har en hamn som i dag fungerar som utlastningshamn främst för timmer och flis. Under 2012 och framåt kommer hamnen att byggas ut för godstrafik, som kommer att flyttas från Visby hamn till Klintehamn[källa behövs]. I hamnen finns ortens största industri, Lantmännens foderfabrik, där djurfoder i pelletsform produceras. I Klintehamn finns också livsmedelsindustri. Foodmark gör här bland annat potatissallad. En betydande industri för hela Gotlands skogsägare är AB Gotlandsflis sågverk i Klintehamn. Det finns även betydande produktion av bränslepellets för uppvärmning av bostäder. Klintebys gård är ett av Gotlands största lantbruk med stor svinproduktion och spannmålsodling. Här föds också upp korsningsponnyer som säljs i hela Europa.
Klintehamn har gamla anor som handels- och sjöfartssamhälle vars utveckling släkten Donner haft betydelse för. I Klintehamn fanns på 1800-talet skeppsvarv, kalkugnar, brännvinsbränneri och potatismjölsfabrik.[källa behövs] Det fanns också mejeri till mitten på 1980-talet, där man tillverkade den prisbelönta koggosten.
I Klintehamn tillverkas övningsrampen Skidcar. Denna ramp, som monteras på en vanlig personbil för simulerad övningskörning i halka, exporteras över hela Europa samt till USA.
Service [redigera]
I Klintehamn finns vårdcentral med tre läkare samt sjukgymnast och specialistsjuksköterska med utökad kompetens för vård av KOL-patienter, tandläkare, folkbibliotek och banker. Det finns även restaurang, gatukök och två bilverkstäder, två livsmedelsaffärer, skohandel, tre frisörsalonger (dam och herr), färghandel, behandlingshemmet Hassela samt postombud.
Turism [redigera]
Klintehamn är en omtyckt semesterort med goda övernattningsmöjligheter. Från Klintehamn går båten till Stora Karlsö.
Ett mycket välbesökt utflyktsområde är det vackra Klinteberget med sin milsvida utsikt. I slutet på maj och en bit in i juni blommar på Klintebergets sluttning den sällsynta och fridlysta rödsysslan. I Sicklings myr växer den mycket sällsynta flugblomster.
Andra sevärdheter är Donnerska huset, där det kommunala biblioteket med sina unika väggmålningar finns, Klinte kyrka med sin unika dopfunt, Matshagar i maj månad med blommande vitsippor samt de stora myrarna Hoxelmyr och Stormyr med rikt fågelliv. Ett nyanlagt viltvatten vid Värsände har blivit ett populärt utflyktsmål.
Gotlands största marknad hålls i Klintehamn sista lördagen i september varje år, med försäljare från hela landet. Besökarna räknas i tiotusental.
Utanför Klintehamn ligger gravfältet Rannarveskeppen med bland annat sex skeppssättningar. Vid Sicklings finns också en ännu ej helt utgrävd skeppssättning som enligt forskare [vilka?] är mycket olik andra skeppssättningar i trakten.[källa behövs]
Idrott [redigera]
Klintehamn har haft ett rikt idrottsliv med föreningar som IK Tjelvar med friidrott som största verksamhet. Klubben har fostrat landslagsmän som 10 000 m-löparen Torgny Björkqvist, trestegshopparen Tor Broström och hinderlöparen Örjan Samuelsson. IK Tjelvar har också deltagit i allsvenska friidrottsserien med mycket goda resultat. I dag är IK Tjelvars verksamhet nästan obefintlig och även Klintehamns IK, som varit mycket livaktig, med fotboll som huvudsaklig verksamhet, börjar tappa medlemmar.
I Västergarn i Klintehamns närhet ligger Kronholmens golfbana, en seasidebana. Det finns även två tennisbanor med grusunderlag i Klintehamn samt Gotlands enda idrottshall med löparbana, stavhoppsgrop och längdhoppsgrop med sand. Såväl Götalandsmästerskap i friidrott som landskamp i volleyboll har hållits i Klintehallen.
I Klintehamn ligger också Gotlands största ridhus vid Mulde. Hästintresset är stort i trakten och ridskola, vattenterapi för hästar samt flera uppfödare av både ponnyer, rid- och travhästar finns i trakten
Utbildning [redigera]
I Klintehamn finns den fristående Guteskolan och dessutom kommunala grundskolan Klinteskolan.
Kommunikationer [redigera]
Den kommunala kollektivtrafiken har bussavgångar från och till Visby nästan varje timme under dagtid och har även trafik till näraliggande tätorten Hemse.
Periodvis har Klintehamn haft färjeförbindelse med Grankullavik och Byxelkrok på Öland samt Oskarshamn, Västervik och Oxelösund. För närvarande är det dock endast båten till Stora Karlsö och Lilla Karlsö som bedriver passagerartrafik på Klintehamn under sommaren.
Befolkningsutveckling [redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Klintehamn 1960–2010[3] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 859 | |||
| 1965 | 1 059 | |||
| 1970 | 1 234 | |||
| 1975 | 1 343 | |||
| 1980 | 1 466 | |||
| 1990 | 1 533 | 207 | ||
| 1995 | 1 487 | 212 | ||
| 2000 | 1 431 | 213 | ||
| 2005 | 1 407 | 213 | ||
| 2010 | 1 363 | 212 | ||
Se även [redigera]
Källor [redigera]
- ^ [a b] ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013.
- ^ ”Vraklag ska ses över”. SR Gotland. 10 mars 2005. http://www.sr.se/cgi-bin/gotland/nyheter/artikel.asp?artikel=573701. Läst 4 januari 2009.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.