Klippsparv

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Klippsparv
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Hane av klippsparv
Hane av klippsparv
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Tättingar
Passeriformes
Familj Fältsparvar
Emberizidae
Släkte Emberiza
Art Klippsparv
E. cia
Vetenskapligt namn
§ Emberiza cia
Auktor L., 1766
Hitta fler artiklar om fåglar med

Klippsparv (Emberiza cia) är en fågel i familjen fältsparvar.

Utbredning och taxonomi[redigera | redigera wikitext]

Den häckar från nordvästra Afrika och Sydeuropa österut till Centralasien och Himalaya. De nordliga populationerna är flyttfåglar och beger sig till de sydliga populationernas breddgrader. Enstaka fynd har gjorts i Västeuropa.

Ibland kategoriseras klippsparven som samma art som mongolsparv (Emberiza godlewskii) som till största delen lever öster om klippsparven. Dock lever de sympatriskt i Centralasien och ingen hybridisering har kunnat påvisas. Mongolsparven delas i sin tur upp i minst fem underarter. Vilka underarter som förs till vilken art, och vilka populationer som ska kategoriseras som underarter har varit omdiskuterat. Clements et al. 2012 för sju underarter till godlewskii och fyra till cia:[2]

Merparten av världspopulationen av klippsparv är stannfåglar. Vissa populationer gör årliga höjdförflyttningar och vissa populationer i Centralasien flyttar söderut om vintern.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Den är en tämligen stor sparv som blir cirka 16 cm lång. Den är kortvingad och långstjärtad. I alla dräkter har den en mycket kontrastrik huvudteckning i grått med svarta streck på vardera sidan om hjässan, genom ögat och ett förlängt mustaschstreck som ramar i kinden. Övriga delar av kroppen är brunröd. Honan har en något blekare teckning än hanen.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Ägg av klippsparv.

Klippsparven häckar i öppna, torra bergsområden vid branta, ofta blockrika bergssluttningar strax ovan trädgränsen eller i gläntor och på alpängar strax nedom trädgränsen. Lokalt vid kusttrakter ända ned till havsnivå. Boet byggs på marken eller i enstaka fall i en låg buske. Äggen är 3-5 i antal och grå till färgen. Ungarna matas med insekter, i övrigt äter sparven frön.

Status[redigera | redigera wikitext]

Arten är globalt sett livskraftig, men inom Europeiska unionen klassas den som unfavourable av EU25 och SPEC3 i Species of European Conservation Concern[3]. I Schweiz är man orolig att anläggandet av skidsportanläggningar ska tränga ut sparven[4].

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ BirdLife International 2012 Emberiza cia Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 6 januari 2014.
  2. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, B.L. Sullivan, C. L. Wood, and D. Roberson. (2012) The Clements checklist of birds of the world, Version 6.7 (xls), <www.birds.cornell.edu/clementschecklist>, läst 2013-04-02
  3. ^ http://www.birdlife.org/action/science/species/birds_in_europe/birds_in%20_the_eu.pdf
  4. ^ http://www.birdlife.org/news/news/2007/02/alpine_pistes.html

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
  • Mullarney, K. Svensson, L. Zetterström, D. (1999). Fågelguiden, Europas och medelhavsområdets fåglar i fält. (första upplagan). Stockholm: Albert Bonniers förlag. sid. 376-377 
  • Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]