Klippsparv
| Klippsparv Status i världen: Livskraftig (lc)[1] |
|
Hane av klippsparv
|
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Fältsparvar Emberizidae |
| Släkte | Emberiza |
| Art | Klippsparv E. cia |
| Vetenskapligt namn | |
| § Emberiza cia | |
| Auktor | L., 1766 |
| Hitta fler artiklar om fåglar med | |
Klippsparv (Emberiza cia) är en fågel i familjen fältsparvar.
Innehåll |
Utbredning och taxonomi [redigera]
Den häckar från nordvästra Afrika och Sydeuropa österut till Centralasien och Himalaya. De nordliga populationerna är flyttfåglar och beger sig till de sydliga populationernas breddgrader. Enstaka fynd har gjorts i Västeuropa.
Ibland kategoriseras klippsparven som samma art som mongolsparv (Emberiza godlewskii) som till största delen lever öster om klippsparven. Dock lever de sympatriskt i Centralasien och ingen hybridisering har kunnat påvisas. Mongolsparven delas i sin tur upp i minst fem underarter. Vilka underarter som förs till vilken art, och vilka populationer som ska kategoriseras som underarter har varit omdiskuterat. Clements et al. 2012 för sju underarter till godlewskii och fyra till cia:[2]
- Emberiza cia cia inkl. africana & callensis - häckar från Iberiska halvön och södra Europa till västra Mindre Asien och norra Afrika.
- Emberiza cia hordei - häckar i Grekland, centrala Mindre Asien och Levanten.
- Emberiza cia prageri inkl. mokrzechyi - häckar på Krimhalvön, i Kaukasus, nordöstra Turkiet och nordvästra Iran.
- Emberiza cia par - häckar från norra och centrala Iran till Pakistan, nordvästra Indien och södra Altai.
Merparten av världspopulationen av klippsparv är stannfåglar. Vissa populationer gör årliga höjdförflyttningar och vissa populationer i Centralasien flyttar söderut om vintern.
Utseende [redigera]
Den är en tämligen stor sparv som blir cirka 16 cm lång. Den är kortvingad och långstjärtad. I alla dräkter har den en mycket kontrastrik huvudteckning i grått med svarta streck på vardera sidan om hjässan, genom ögat och ett förlängt mustaschstreck som ramar i kinden. Övriga delar av kroppen är brunröd. Honan har en något blekare teckning än hanen.
Ekologi [redigera]
Klippsparven häckar i öppna, torra bergsområden vid branta, ofta blockrika bergssluttningar strax ovan trädgränsen eller i gläntor och på alpängar strax nedom trädgränsen. Lokalt vid kusttrakter ända ned till havsnivå. Boet byggs på marken eller i enstaka fall i en låg buske. Äggen är 3-5 i antal och grå till färgen. Ungarna matas med insekter, i övrigt äter sparven frön.
Status [redigera]
Arten är globalt sett livskraftig, men inom Europeiska unionen klassas den som unfavourable av EU25 och SPEC3 i Species of European Conservation Concern[3]. I Schweiz är man orolig att anläggandet av skidsportanläggningar ska tränga ut sparven[4].
Referenser [redigera]
Noter [redigera]
- ^ BirdLife International 2004. Emberiza cia. I: IUCN 2006. 2006 IUCN Red List of Threatened Species. <www.iucnredlist.org>. Läst 30 maj 2007.
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, B.L. Sullivan, C. L. Wood, and D. Roberson. (2012) The Clements checklist of birds of the world, Version 6.7 (xls), <www.birds.cornell.edu/clementschecklist>, läst 2013-04-02
- ^ http://www.birdlife.org/action/science/species/birds_in_europe/birds_in%20_the_eu.pdf
- ^ http://www.birdlife.org/news/news/2007/02/alpine_pistes.html
Källor [redigera]
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
- Mullarney, K. Svensson, L. Zetterström, D. (1999). Fågelguiden, Europas och medelhavsområdets fåglar i fält. (utgåva första upplagan). Stockholm: Albert Bonniers förlag. sid. 376-377
- Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
