Klockstapel

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
En typisk öppen klockstapel (det vill säga inte panelklädd eller med väggar) vid Floda kyrka i Södermanland. Här syns därför tydligt klockstapelns grundstruktur i form av en bock
En annan typisk klockstapel vid Arby kyrka, med ett svängt tak i renässansstil som ibland kan liknas vid en lökkupol
En nyare klockstapel av modern typ vid Rosengårdskyrkan i Helsingborg

Klockstapel är en typ av torn och en särskild konstruktion, i form av en galge eller bock, för upphängning av kyrkklockor. Klockstapeln finns främst i Skandinavien, i norra Tyskland (i till exempel Sydslesvig) och i Nederländerna. Den är en utveckling av den sydeuropeiska kampanilen.

Då kyrkklockor blev vanliga hängdes de antingen i ett torn på själva kyrkan såsom var vanligt i Frankrike och England eller i en huv över dess galvelröste, eller så som i Italien i ett fristående torn, kampanil.[1]

I Sverige hängdes klockorna först oftast i små klocktorn eller huvar på kyrktaken, men i takt med att tyngre klockor blev vanliga blev också klockstaplarna vanliga. De äldsta klockstaplarna hade en konstruktion som torde ha framvuxit hur nordisk träbyggnadstradition och är besläktad med stavverkskonstruktionen.[1]

Två huvudsakliga grundtyper finns.[1]:

  • Klockbocktypen har ett antal, vanligen tre grova hjärtstolpar i rad, förstävade genom sneda bjälkar.
  • Klocktornstypen har ett system av resta stolpar, ofta något lutande samman, på en 4- eller 8-kantig plan.

De äldsta klockstaplarna var öppna och stolparna spånklädda men de flesta klockstaplar har i senare tid klätts in med bräder. Huvens form har varierat från enkla eller korsade sadeltak till svängda eller rent barocka former. Spiran bibehölls i reducerad form som ett avslutande krön på huven. Den barocka tornformen blomstrade särskilt i Norrland under 1700-talet.[1]

På 1700-talet blev det åter brukligt att hänga klockorna i kyrkans torn, och i många fall byggdes nya kyrktorn där sådana tidigare saknats. Klockstaplarnas ursprungliga plats var på kyrkogården men lades senare gärna på en höjd i dess grannskap.[1]

Under senare delen av 1900-talet blev det åter vanligt med fristående klockstaplar vid kyrkbyggen. Traditionellt sett har dessa klocktorn vanligen varit uppförda i trä, men i de moderna varianterna förekommer ett bredare urval av material.

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 572-73 

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]