Klotblixt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
En 1800-tals-avbildning av herrar som överraskas av en klotblixt.

En klotblixt eller kulblixt är en fritt svävande och tämligen klotrund företeelse med ibland flera sekunders livstid som sällsynt uppträder i samband med åskväder, alltså vid elektriska urladdningar från åskmoln. Enligt observationer så avger en del klotblixtar mycket stark värmestrålning. Existensen av klotblixtfenomenet är fortfarande omstridd, och än idag finns det ingen konsensus i forskarvärlden. Vissa menar att det enbart är en optisk illusion likt den som uppstår när man blir bländad med en kamerablixt medan andra försökt sig på mer fysikaliska förklaringsmodeller. De vanligaste hypoteserna bygger på att klotet består av en joniserad och kraftigt elektriskt laddad gas, ett plasma.

På senare år har föreslagits att klotblixtar består av brinnande partiklar som slagits ut av normala blixtnedslag.[1] Sådana fenomen har delvis kunnat återskapas i laboratoriemiljö.[2] En spektroskopisk videoupptagning ger starkt stöd till denna teori.[3]

Vissa personer i medier som youtube gör gällande att dessa fenomen kan återskapas i mikrovågsugnar, vilket lätt kan avfärdas ifall klotblixtrar verkligen existerar. Den mängd energi som skulle krävas skulle vara mer än vad någon köksmaskin kan generera.[källa behövs]

Klotblixtar har ibland förknippats med övernaturliga fenomen som UFO'n spöken eller andar, och bristen på tillfredsställande vetenskapliga rön har lett många förespråkare för pseudovetenskap att komma med sin syn på saken. Men som Anders Larsson, adjungerad professor vid avdelningen för Elektricitetslära vid Uppsala universitet sagt:

"Jag är också glad över att klotblixen än så länge saknar vetenskaplig förklaring, men av en helt annan orsak. Tänk att kunna bli den vetenskapsman som löser detta millenniegamla problem och slutligen förklarar mekanismerna bakom klotblixten. Tanken svindlar."[4]

Populärkultur[redigera | redigera wikitext]

Klotblixt förekommer i Tintin-albumen Det sönderslagna örat och De sju kristallkulorna.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ J. Abrahamson och J. Dinniss, "Ball lightning caused by oxidation of nanoparticle networks from normal lightning strikes on soil". Nature, vol. 403, sid. 519–521 (2000)
  2. ^ Karl D. Stephans och Nathan Massey, "Burning molten metallic spheres: One class of ball lightning?". Artikel i Journal of Atmospheric and Solar-Terrestrial Physics, vol. 70, sid. 1589-1596 (2008).
  3. ^ Philip Ball (17 januari 2014). ”First Spectrum of Ball Lightning”. Physics Focus. American Physical Society. doi:10.1103/Physics.7.5. http://physics.aps.org/articles/v7/5. 
  4. ^ Anders Larsson (24 mai 1998). ”Ett fenomen som gäckar vetenskapen”. Dagens Nyheter. http://www.hvi.uu.se/meny/m4.html. 

http://www.hvi.uu.se/meny/m4.html "Blixt och åska -Så fungerar naturens fyrverkeri.", Vernon Cooray, Hallgren & Fallgren 2003